Adenylatcyklastoxin
Adenylyl cyclase is an enzyme that catalyzes the conversion of adenosine triphosphate (ATP) to cyclic adenosine monophosphate (cAMP), which acts as a second messenger in various cellular signaling pathways. It plays a crucial role in regulating numerous physiological processes, including metabolism, gene expression, and cellular excitability. The activation of adenylate cyclase can occur through different G protein-coupled receptors (GPCRs) or other regulatory proteins, depending on the specific signaling pathway involved.
Bordetella pertussis
En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar kikhosta. Bacillerna består av små stavar omgivna av ett slemskikt.
Adenylatcyklas
Ett enzym i lyasklassen som katalyserar omvandlingen av ATP till 3´,5´-cykliskt AMP och pyrofosfat. Enzymet finns i plasmacellmembran och aktiveras av vissa hormoner (epinefrin, vasopressin, glukagon och kortikotropin). Reaktionsprodukten, cykliskt AMP, har en viktig regleringsfunktion i ämnesomsättningen. EC 4.6.1.1.
Kikhostetoxiner
Ett antal adhesiner och toxiner, producerade av Bordetella-bakterier, som avgör sjukdomsalstringen vid bordetellainfektioner, som t ex kikhosta. De omfattar filamenthemagglutinin, fimbrieproteiner, pertaktin, pertussistoxin, adenylatcyklastoxin, dermonekrostoxin, trakealcelltoxin, bordetellalipopolysackarider och luftrörskoloniseringsfaktor.
Bordetella bronchiseptica
En art av Bordetella som är en parasit och patogen. Den förekommer i andningsvägarna hos däggdjur, såväl vilda som husdjur, och kan överföras till människa. Den är en vanlig orsak till bronkopneumoni hos lägrestående däggdjur.
Bordetellainfektioner
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Bordetella.
Hemolys
Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).
Kikhosta
Infektion i andningsvägarna orsakad av Bordetella pertussis och kännetecknad av återkommande hostattacker som slutar med en kippande andhämtning.
Cykliskt AMP
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Bordetella
CD11b-antigener
Kikhostetoxin
En av virulensfaktorerna som produceras av Bordetella pertussis, kikhostebakterien. Det är ett multimerprotein, bestående av enheterna S1-S5. S1-enheten har mono-ADP-ribostransferasverkan.
Får
Hemolysinproteiner
Hemolysin proteiner är proteiner som orsakar hemolyse, det vill säga nedbrytning av röda blodkroppar, genom att bilda porer i cellmembranet och på så sätt destabilisera och förstöra cellstrukturen.
CD18-antigener
Bakteriegifter
Koleratoxin
Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.
Adenylatkinas
Guanylatcyklas
Guanylylimidodifosfat
En icke-hydrolyserbar analog till GTP, hos vilken syreatomen som är brygga mellan beta- och gammafosfatet ersatts av en kväveatom. Den binder hårt till G-protein i närvaro av Mg2+. Nukleotiden stimulerar kraftigt adenylatcyklas.
Colforsin
Colforsin är ett medikament som verkar som ett så kallat fosfodiesteras-4 (PDE4) inhibitor. Det används för att relaxera musklerna i luftrören och öka luftflödet till lungorna. Colforsin kan användas för behandling av astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och andra andningsbesvär.
Röda blodkroppar
Hypofysär adenylcyklasaktiverande polypeptid
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Fagocytos
Guanosintrifosfat
Fluorider
Molekylsekvensdata
Isoproterenol
Natriumfluorid
Natriumfluorid är ett salt av natrium och fluor, med formeln NaF. Det används vanligtvis som en tillsats till tandkräm för att förebygga karies, eftersom fluoriden hjälper till att stärka tändernas emalj. Natriumfluorid kan också användas på recept i högre koncentrationer som ett desinfektionsmedel och för att behandla kronisk arsenikförgiftning.
GTP-bindande proteiner
Enzymaktivering
Kalmodulin
Ett värmestabilt aktivatorprotein med låg molekylvikt i ffa hjärna och hjärta. Genom kalciumjonbindning kan proteinet kopplas till cykliska nukleotidfosfodiesteraser och adenylcyklas och således utöva sin verkan. Därmed modulerar proteinet nivåerna av cykliskt AMP och cykliskt GMP.
beta-adrenerga receptorer
Beta-adrenergiska receptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som aktiveras av katekolaminer, såsom adrenalin och noradrenalin. När ett katekolamin binder till en beta-adrenergg receptor utlöses en signaltransduktionsväg som leder till cellulära svar som exempelvis ökad hjärtfrekvens, bronkiodilation och glukosutilisering. Det finns tre huvudsakliga undertyper av beta-adrenerga receptorer: beta-1, beta-2 och beta-3, vilka varierar i distributionsmönster och funktion i kroppen.
Alprostadil
Cellmembran
Adenosindifosfatribos
T-2-toxin
T-2-toksin är ett mycotoxin, eller svampgift, som produceras av vissa sorter av skimmelsvampar inom släktet Fusarium. Det kan förekomma i vissa grödor som vete, korn, råg och solrova under vissa väder- och förvaringsförhållanden. T-2-toksin är ett potentt neurotoxin och immunosuppressivt medel som kan orsaka allvarliga skador på djurs och människors hälsa. Symptomen på förgiftning kan variera beroende på dosen och exponeringstiden, men kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, yrsel, feber och i allvarliga fall kan det leda till döden.
Prostaglandiner E
Prostaglandin E (PGE) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler involverade i en rad fysiologiska processer inom kroppen, såsom inflammation, smärta, feber och blodflödesreglering. PGE är specifikt associerad med smärtreduktion, samt med relaxation av muskler i luftrör och matstrupe. Det finns också forskning som visar att PGE kan ha en roll i skyddet av mag-tarm-trakten.
Guaninnukleotider
Föreningar av guanosin och fosfatgrupper. De vanligaste är GMP (guanosinmonofosfat), GDP (guanosindifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).
1-metyl-3-isobutylxantin
3,7-dihydro-1-metyl-3-(2-metylpropyl)-1H-purin-2,6-dion. En kraftigt verkande cyklisk nukleotidfosfodiesterashämmare; pga denna verkan ökar substansen cykliskt AMP och cykliskt GMP i vävnad och aktive rar därmed cyklisk nukleotidberoende proteinkinaser.
Receptorer, adrenerga
Adrenergic receptors are a type of G protein-coupled receptor that bind and respond to catecholamines, such as epinephrine (adrenaline) and norepinephrine (noradrenaline), which act as neurotransmitters and hormones in the body. These receptors play a crucial role in regulating various physiological functions, including heart rate, blood pressure, respiration, and metabolism. There are two main types of adrenergic receptors: alpha-adrenergic receptors (α-ARs) and beta-adrenergic receptors (β-ARs), each with further subtypes that have distinct functions and downstream signaling pathways. In general, activation of α-ARs leads to vasoconstriction, while activation of β-ARs results in increased heart rate, contractility, and relaxation of smooth muscle. Understanding the function and regulation of adrenergic receptors is important for developing therapeutic strategies for various diseases, including hypertension, heart failure, asthma, and anxiety disorders.
Tionukleotider
Dideoxiadenosin
En dideoxinukleosidförening där 3'-hydroxigruppen på sockerdelen ersatts av ett väte. Denna förändring hindrar bildandet av fosfodiesterbindningar, nödvändiga för sammansättningen av nukleinsyrakedjor. Föreningen hämmar HIV-replikation på så sätt att den avslutar virus-DNA-kedjor genom att binda till omvänt transkriptas. Medlets huvudsakliga biverkning är njurtoxicitet. Dideoxiadenosin metaboliseras snabbt in vivo till didanosin (ddl) genom enzymatisk deaminering, varpå ddl omvandlas till dideoxiinosinmonofosfat och slutligen till dideoxiadenosintrifosfat, den förmodade aktiva metaboliten.