Brist eller avsaknad av saltsyra i magsaften trots stimulering till vätskeproduktion i magsäcken.
En megaloblastanemi som förekommer hos barn, men som är vanligare senare i livet, och som kännetecknas av histaminfast aklorhydri. Laboratorie- och klinisk diagnos baseras på vitamin B12-malabsorption pga av magslemhinnans förmåga att producera intrinsic factor.
I en enkel mening kan vi definiera VIPOM som: "Vasoactive Intestinal Polypeptide-producing Tumör". Detta är en sällsynt typ av tumör som bildas i bukhålan och producerar ett hormon kallat vasoaktivt intestinalt peptid (VIP). VIP är ett neuroendokrint hormon som kan orsaka profus diarré, hypokalemi, akalos och andra symtom, vilket kallas för "VIP-syndrom".
Parietalceller, även kända somoxyntceller, är en typ av cell i magmucosan som sekreterar hydroklorsyra och intracellulärt koldioxid till den intragastriska magvätskan, vilket sänker dess pH till 1-2 och skapar en miljö som är optimal för peptidasasaktivitet och proteinabsorption.
En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.
Zollinger-Ellison syndrome is a rare condition characterized by multiple gastrin-secreting neuroendocrine tumors (gastrinomas), typically in the pancreas and duodenum, leading to excessive gastrin production, severe gastric acid hypersecretion, peptic ulcers, diarrhea, and possible complications such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and malabsorption.
Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.
Saltsyra i magsaften.
En grupp metabola sjukdomar som kännetecknas av ansamling av onormalt stora mängder sura mukopolysackarider, sfingolipider och/eller glykolipider i inälvs- och mesenkymceller. Onormala mängder sfingolipider eller glykolipider förekommer i nervvävnad. Utvecklingsstörning och skelettförändringar, främst dysostosis multiplex, är vanliga.
Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.
Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.
En stark, frätande syra som är ett vanligt reagensmedel i laboratoriet. Syran erhålls genom att klorväte löses i vatten. Kemisk formel är HCl. Magsyra utgörs av saltsyran i magsaften.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Reumatoidfaktorn (RF, Reumafaktor) är ett antikroppstypprotein som produceras av vissa individer och kan vara förhöjt i blodet. Det förekommer ofta hos personer med reumatoid artrit, en autoimmun sjukdom som orsakar smärta, inflammation och skada i lederna. Reumatoidfaktorn bidrar till den inflammatoriska processen i reumatoid artrit, men det är inte alla som har höga nivåer av RF som utvecklar sjukdomen. Dessutom kan RF förekomma hos friska individer eller hos personer med andra sjukdomar än reumatoid artrit.
Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.
Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.
Utbrott av erytem, vanligtvis förknippat med läkemedelsreaktion eller infektion, och känneteckat av ett antal oftast dubbelsidiga, ömma, inflammatoriska fläckar. Fläckarna uppträder företrädesvis på skenbenen, mindre ofta på lår och underarmar. Fläckarna genomgår typiska färgförändringar och kan till slut likna tillfälliga blåmärken. Sjukdomen går som regel tillbaka efter 3-6 veckor utan att lämna ärr eller andra defekter.
Pyoderma gangrenosum är ett sällsynt, icke infektiöst, nekrotiserande hudsjukdom som kännetecknas av plötslig uppkomst av små vårtor eller blåsor som snabbt expanderar och bildar ulcerationer med svullna, blodfyllda kanter. Sårskikten innehåller ofta nekrotiskt vävnadsmaterial och är mycket smärtsamma. Pyoderma gangrenosum kan vara relaterat till underliggande sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom, artrit, hematologiska sjukdomar eller cancer. Sjukdomen behandlas vanligen med immunosuppressiva läkemedel och kortikosteroider för att minska inflammationen och underlätta wound healing.
En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).