'Andningssystemet' refererar till de anatomiska strukturerna och fysiologiska processerna som gör det möjligt för oss att andas, inhalera syre och exhalera koldioxid. Detta inkluderar näsa, svalg, luftrör, lungor och de muskler som används under andningen. Andningssystemet är involverat i gasutbyte, syre- och näringsabsorption, samt tal- och luftvägsförsvar mekanismer.
Lungornas förmåga att spännas ut under tryck, mätt som lungvolymförändring per tryckenhetsförändring. Detta mått ger inte en fullständig bild av lungans tryck-volymegenskaper, men är icke desto mindre användbart i praktiken som mått på lungans relativa stelhet.
Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.
Andningsfysiologi är läran om strukturer och funktioner som är involverade i respirationsprocessen hos människor, inklusive mekanismer för luftflöde in och ut av lungorna, gastransport i blodet och syre-/kolmonoxidutbyte.
Motståndet mot luftflöde i luftstrupen och lungorna.
Medicinsk definieras adjunktionssystemets missbildningar (Congenital Diaphragmatic Hernias, CDH) som en medfödad defekt där det muskel- och bindvävshinna som skiljer brösthålan från bukhålan (diaphragmat) är underutvecklat eller saknas delvis. Detta gör att inre organ från buken kan tränga upp i brösthålan under fostrets utveckling, vilket kan påverka lungornas normala utveckling och funktion. CDH kan variera i allvarlighetsgrad och kan leda till andningssvårigheter, hjärt-lungfunktionsstörningar och andra komplikationer efter födseln.
Mätning av luftmängden i lungorna vid olika tidpunkter i andningscykeln.
Den luftvolym som är kvar i lungorna efter en normal, lugn utandning. Den utgörs av summan av residualvolymen (restluften) och utandningsreserven. Vanlig förkortning är FRC.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
I en enkel mening kan 'andetagsvolym' (engelska: 'tidal volume') definieras som den volym luft som andas in och ut vid varje naturligt andetag under vila. Det är normalt mellan 4-8 milliliter per kilo kroppsvikt, men kan variera beroende på personens ålder, storlek och hälsotillstånd. Andetagsvolymen är en viktig parameter inom andningsfysiologin och används ofta som ett mått för andningsfunktionen hos en individ.
"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."
Säckar eller utrymmen med tunna väggar som utgör en del av andningssystemet hos fåglar, fiskar, insekter och däggdjur.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Det tryck per ytenhet som luften utövar på varje yta den är i kontakt med. Används huvudsakligen i samband med lufttryck i avgränsade utrymmen.
Oscillometri är en icke-invasiv metod för att mäta blodtryck genom att använda en automatiserad blodtrycksmätare som mäter oscillationerna i blodkärlen under tryckinflationer och deflationer för att bestämma systoliska, diastoliska och medelvärdesblodtryck.
En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungvolymer, flöden och gasutbyte för att bedöma lungfunktionen hos en individ.
Positive-pressure ventilation (PPV) är en typ av mekanisk ventilation där luft eller gas blås in i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av positivt tryck, jämfört med den omgivande atmosfäriska trycket. Detta skapar en distension och ökar volymen på lungorna, vilket hjälper till att expandera de delar som har kollapsat eller inte fylls på tillräckligt under det naturliga andningsmönstret. PPV används ofta i akuta situationer såsom vid behandling av andningssvikt (respiratory failure) och andra livshotande tillstånd, samt under vissa former av kirurgiska ingrepp.
Den totala volymen gas som andas in eller ut, mätt i liter per minut.
Luftvägssjukdomar är sjukdomar som drabbar luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, vilka kan orsakas av infektioner, allergier, irritanter eller strukturella avvikelser.
Spirometri är en vanlig andningsprov som mäter lungfunktionen, särskilt luftvolym och luftflutt through the airways. Den mäter hur mycket luft en person kan andas ut och in, och hur snabbt luften kan flöda genom andningsvägarna. Detta används för att diagnosticera och övervaka lungrelaterade sjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningssjukdomar.
En art av Gamla världens gräshoppor (vandringsgräshoppa), i familjen Acrididae, som är ett betydande skadedjur i Afrika och Asien.
Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.
Andningsförlamning definieras som en fullständig eller delvis muskulär sängstarrhet i andningsmusklerna, vilket resulterar i att andningen blir onormalt djup, långsam eller till och med avstannande, och kan vara livshotande om inte behandlas omedelbart.
"Bröstkorg" (thorax) är inom medicinen den del av kroppen som omsluts av revbenen, bröstbenet och ryggkotorna, och innehåller lungorna, hjärtat och andra viktiga organ.
Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.
Total lung capacity (TLC) refers to the maximum amount of air that can be exhaled from the lungs after a person has inhaled as deeply as possible. It includes all of the different capacities of the lungs, such as the inspiratory reserve volume, tidal volume, expiratory reserve volume, and residual volume. TLC is an important measurement in pulmonary function tests and can help diagnose and monitor respiratory diseases.
Andningsstörningar är en samlingsbegrepp för olika tillstånd som påverkar andningsprocessen, inklusive sämre än normalt luftflöde in och ut från lungorna, sämre syresättning av blodet eller förändrad andningsmönster, orsakade av strukturella, funktionella eller neurologiska avvikelser.
Hemproteiner som spelar en viktig roll i redoxreaktioner, där de medverkar till överföring av reduktionsekvivalenter vid reversibla skiftningar i oxidationsgraden hos den prostetiska gruppen. Cytokromernas järnjoner kan nämligen, i motsats till t ex hemoglobinernas, oxideras och reduceras. Redoxskiftningen har samband med ett reversibelt, en-elektronsekvilibrium mellan Fe(II)- och Fe(III)-tillstånden i den centrala järnatomen.
Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.
Luftvägstumörer är abnorma vävnadsformationer som uppstår i luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, och kan vara både godartade och elakartade.
I en enskild mening kan "respirator" definieras som ett medicinskt d device som används för att understödja eller ersätta andningen hos en patient. Respiratorer, även kända som andningsmaskiner eller ventilatorer, levererar andningsgas till patienten via en tub som är inkopplad i luftvägarna. De används ofta när en patient inte kan andas på egen hand på grund av skada, sjukdom eller narkos. Respiratorer hjälper också att reglera och kontrollera syre- och koldioxidnivåerna i blodet för att upprätthålla homeostas och underlätta läkandeprocessen.
Sammansjunkning av större eller mindre delar av lungan till följd av hoppressning av någon orsak. Ofullständig luftutfyllnad av lungorna hos nyfödda.
Den medicinska definitionen av 'toraxvägg' är den muskulösa, benartade och membranösa vävnad som omsluter och ger struktur till thoraxregionen (bröstkorgen) i kroppen, och som skyddar de vitala inre organen i hjärtat och lungorna.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
I medicinen refererer "residualvolym" til det volumen af luft, der forbliver i lungerne efter at en person har udsat sig for en tvungen udånding (et manøvreret eksspirium). Dette er en normal fysiologisk proces, hvor en lille mængde luft altid bliver tilbage i lungerne, også kendt som funktionel residualkapacitet (FRC). Residualvolumenet kan ikke normalt udåndes, da det er omgivet af de mindre luftveje, der ikke kan presses sammen fuldstændigt.
'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.
Andningssvikt definieras som en plötslig eller progressiv nedsättning av andningen, orsakad av förvärrat obstruktivt luftflöde, muskulär utmattning eller skada på andningsmusklerna, eller påverkan på andningscentrum i hjärnan, vilket kan leda till hypoxi, hyperkapni och akut respiratorisk insufficiens.
Mätning av gasvolymen i lungorna, inklusive mer eller mindre avskilda luftfickor. Tekniken är särskilt användbar vid kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem.
Ett kvartärt, parasympatomimetiskt ammoniummedel med muskarin verkan som hos acetylkolin. Det hydrolyseras betydligt långsammare än acetylkolin av acetylkolinesteras och är motståndskraftigare mot hydrolys genom ospecifika kolinesteraser, så att det får längre verkan. Det används som parasympatomimetisk luftrörssammandragande medel, och som diagnostiskt hjälpmedel vid bronkialastma.
Sjukhus tillhörande landsting.
Medel som får luftrör eller bronkioler att smalna.
Respiratory rate refererar till antalet andetag en person tar per minut. Det är en viktig vitalparameter som används för att bedöma en persons andningsfunktion och kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och hälsotillstånd. En ökad andningsfrekvens kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd som lunginflammation, hjärtsjukdom eller metabola störningar.
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
Den extra luftvolym som med maximal ansträngning kan andas ut sedan en normal och lugn utandning utförts. Denna process förkortas vanligen ERV.
Sammanfattande benämning på två utdöda reptilordningar från Mesozoikum, nämligen Saurischia och Ornithischia.
Varje hinder av luftens passage till och från lungorna.
Ett materials egenskap att kunna återta sin ursprungliga form efter distortion.
Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Inandning.
Minskning av luftrörens diameter på fysiologisk väg eller genom farmakologisk verkan.
Exponering för potentiellt skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska ämnen genom inandning.
Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.
Lungskada, eller lungemboli, är ett tillstånd där blodet i en lunga blockeras av ett blodpropp som bildats någon annanstans i kroppen, ofta i benen. Proppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungan, vilket kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärta, hosta och i värsta fall död.
Andnödssyndrom hos nyfödda, även känt som "Neonatal Respiratory Distress Syndrome (NRDS)", är ett lungsjukdomstillstånd som orsakas av brist på surfaktant, en ytaktiv substans i lungorna som underlättar andningsprocessen. Detta leder till svårigheter att andas och syrebrist hos nyfödda, särskilt de födda för tidigt eller med lågt födelsevikt.
Stora kräldjur med långa svansar, inklusive kaimaner, tillhörande ordningen Loricata.
'Andningsarbete' refererar till den muskulära ansträngningen och arbetet som krävs för att andas, främst orsakat av ett obstruerat luftvägssystem eller sänkt syrehalt i blodet. Det innebär vanligtvis en ökad andningstakt och djup, med anspänning i andningsmusklerna som exempelvis interkostal muskler och diaphragm. Andningsarbetet kan leda till trötthet och på sikt till respiratorisk insufficiens om det fortsätter under en längre tid.
Cytokromer (elektronbärande proteiner), där den hembildande gruppen utgörs av hem a, dvs järnkelatet av cytoporfyrin IX.
Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.
Den maximala mängden luft som kan inhaleras efter en normal utandning. Den utgör summan av andetagsvolymen och inandningsreservvolymen. En vanlig förkortning är IC.
Intrinsic Positive-Pressure Respiration (IPPR) refers to a condition where the pressure inside the chest becomes positively pressurized during spontaneous breathing efforts, usually due to dynamic airway collapse or narrowing. This is in contrast to extrinsic positive-pressure ventilation, where positive pressure is applied externally via a mechanical ventilator.
Intratracheal intubation är ett medicinskt ingrepp där en slang (tube) sätts in i luftvägen (trachean) via munnen eller näsan, för att underhålla och stödja andningen. Det används ofta under allmänbedövning, intensivvård och akut sjukvård när patienten har svårigheter att andas på egen hand. Intuberingen görs med hjälp av laryngoskopi och ska placeras under styring ned i trachean, för att undvika skada på stämbanden och att säkerställa en korrekt placering. Ett ballongslutstycke sitter fast på slangen och infleras med luft för att skapa ett tätt utrymme runt tuben och förhindra luftläckage.
"Andningsmuskulaturen" refererer til de muskler, der kontrollerer vejrtrækningen og består af to hovedgrupper: inspiratoriske muskler, der hjælper med at trække luft ind i lungerne, og ekspiratoriske muskler, der hjælper med at puste luft ud.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
'Utandning' refererer til den fysiologiske proces hvor kroppen afgiver affaldsstoffer og overflødig væske gennem huden, lungerne, urinvejene og svettekirtlerne.
Alla sjukdomstillstånd som kännetecknas av ihållande hinder för luftflödet i luftrören.
En mycket giftig förening som blockerar många metaboliska förlopp och som visat sig vara en särskilt kraftfull hämmare av hemenzymer och hemproteiner. Den används i många industriprocesser.
Fetma med alveolær hypoventilation, også kendt som Pickwick-syndrom, er en sjælden respiratorisk størrelse, der karakteriseres ved kronisk hypoventilation (for lav ilt og for højt CO2 i blodet) under søvn og til dels også i vågen tilstand som følge af en nedsat respons hos de respiratoriske centre i hjernen, ofte i forbindelse med fedme.
"Dead space" in medical terms refers to the portion of each breath that does not participate in gas exchange because it doesn't reach the alveoli where oxygen and carbon dioxide are exchanged with the blood. It includes anatomical dead space, which is the air that remains in the conducting airways such as the trachea and bronchi, and alveolar dead space, which is the air in alveoli that are ventilated but not perfused with blood. The sum of anatomical and alveolar dead space is the total dead space.
Ett grundämne i form av ädelgas med kemiskt tecken He, atomnummer 2 och atomvikt 4.003. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som inte är brännbar och som inte deltar i förbränning. Gasen upptäcktes först på solen och erhålls numera ur naturgas. Inom medicin används den till att späda ut andra gaser, och av särskilt värde är den tillsammans med syrgas för behandling av vissa fall av obstruktiv lungsjukdom och som bärare av narkosmedel.
Den mellanvägg av fibrös muskulatur som skiljer brösthålan från bukhålan. Sammandragning av mellangärdet ökar bröstkorgens volym och underlättar inandning.
System för konstgjord andning med 60-900 cykler/minut. Tre olika system kan särskiljas utifrån frekvens, volym och använd teknik: HFPPV, HFJV och HFO.
Kroppens blodcirkulationssystem.
Mellangärdets motornerv. Diafragmanervtrådarna utgår från halskotpelaren (i huvudsak C4) och passerar plexus cervicalis på sin väg till mellangärdet.
Tetramethylphenylenediamine (TMPD) är ett organisk ämne som används inom kemin som en stark reduktionsmedel. Det består av två diaminogrupper som är bunden till ett centralt bensenring, med fyra metylgrupper (–CH3) som substituenter på bensenringet i 1,4-positioner relativt varandra.
Jordens atmosfär, bestående huvudsakligen av syre (ca 1/5), kväve (ca 4/5) och mindre mängder koldioxid, andra gaser och partiklar.
Läran om levande organismers och deras delars funktioner, och de fysiska och kemiska faktorer som är en del av dessa.
Vitalkapacitet (Total Lung Capacity - TLC) är den totala volymen av luft som kan inandas när lungorna expanderas maximalt. Detta inkluderar residualvolymen, den luft som alltid finns kvar i lungorna även efter maximal utandning, och den komplementära lungvolymen (IC), det vill säga den extra volym av luft som kan tas upp efter en normal inandning. Vitalkapaciteten är ett viktigt mått på lungfunktionen och minskar vid exempelvis lungsjukdomar eller åldrande.
8-hydroxiderivaten hämmar olika enzymer, och deras halogenerade derivat används bl a topikalt mot infektion, trots att de är neurotoxiska.
Oorganiska salter av vätecyanid (cyanväte; blåsyra) med radikalen -CN. Hit hör också isocyanider. De skiljer sig från nitriler, vilka avser organiska föreninger med -CN-radikalen.
En sjuklig ansamling av luft i vävnader och organ.
Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.
Små, polyedriska utbuktningar längs alveolarsäckarnas, alveolarkanalernas och de yttersta luftrörsförgreningarnas ytor, genom vars väggar det sker ett gasutbyte mellan alveolarluft och blodet i lungkapillärerna.
Pletysmografi är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som mäter volymförändringar i olika kroppsdelar, vanligtvis i armar eller ben, för att utvärdera hjärt- och kretsloppsfunktionen. Den använder sig av ett tryckmätinstrument som registrerar expansionen och kontraktionen i blodkärlen under olika förhållanden, till exempel vid vila eller vid stimulans med varma eller kalla komprimerande bandage. Resultaten används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som angina pectoris, lungembolier, krampa i benen och ödem.
Mätning av syre och koldioxid i blodet.
Kemiska substanser som används i krig för att åstadkomma oreda, sjukdom eller död.
"Luftförorenande ämnen" refererar till föroreningar som består av luftburna partiklar eller gaser som har negativ inverkan på människors hälsa och/eller miljön, vilka ofta produceras av mänsklig aktivitet såsom industriell produktion, transporter och energiproduktion.
Liggställning med ansiktet nedåt.
Medel som får luftrören att utvidga sig.
Mätning av luftfödet vid forcerad VC-bestämning.
Funktioner och aktiviteter i hjärt-kärlsystemet som helhet eller i någon del av det.
Luftvägsinfektioner är infektioner som drabbar luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, orsakade av olika patogener som bakterier, virus eller svampar.
Kronisk bronkit definieras som en långvarig inflammation i de sma luftvägarna (bronker) i lungorna, vilket orsakar en permanent slemproduktion och hosta.
Snabbare lungventilering än vad som är metaboliskt nödvändig för utbyte av gaser. Hyperventileringen beror på ökad andningsfrekvens, ökad luftflödesvolym eller båda. Hyperventilering leder till överskott av syre och för snabb avgivning av koldioxid.
Tester som innebär inandning av allergen (i form av dimma eller damm), farmakologiskt aktiva lösningar i sprejform (t ex histamin eller metakolin) eller kontrollpreparat, och därpå följande lungfunkti onsanalys. Sådana tester används för diagnos av astma.
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Ett revben är ett av de långa, smala benen som bildar människans bröstkorg och skyddar viktiga inre organ såsom hjärtat och lungorna. Revbenen är sammanväxta med ryggkotorna i ryggraden och är ihopslutna framåt i fronterna av kroppen, vilket skapar en kasseformad struktur som kallas bröstkorgen eller thorax. Det finns totalt 12 par revben, och deras huvudsakliga funktion är att ge stöd och skydd till de viktiga organen i bröstkorgen.
Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av sjukdomar i andningsvägarna och deras organ. Under denna teknik faller andningsfunktionstester.
Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.
Narkos.
Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.
I medicinsk kontext, refererar "damm" till den hala eller filmen av död cellmaterial, torkad sekret och smuts som kan samlas upp i hörnen av munnen, särskilt hos personer som har svårt att svälja eller har nedsatt andning. Det är inte att förväxla med perinealdamm, som är den naturliga skyddande barriären av celler och slem som täcker kvinnans underliv före förlossningen.
Ett sjukdomstillstånd med diffusa och irreversibla luftflödeshinder. Underordnade typer av KOL är kronisk bronkit och lungemfysem.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Aktivitet som innebär att man kastar sig i vatten. Hit räknas scuba-dykning och dykning med klocka. Dykning som naturligt beteende hos djur hör också hit, liksom dykning under tryckkammarexperiment med såväl människor som djur.
Luftföroreningar specifika för en arbetsplats.
"Yrkesmässig exponering" refererar till den repetitiva eller långvariga kontakten med ett ämne eller en aktivitet i en arbetsmiljö, som kan öka risken för skada eller sjukdom hos en individ.
Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.
"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."
Lungödem definieras som en patologisk tillstånd där det accumulerats ödemfluid i lungornas interstitium och alveoler, orsakad av ett obalance mellan hydrostatiskt tryck och kolloidosmotiskt tryck över capillärmembranen, ofta på grund av hjärtsvikt, leverinsufficiens eller njursjukdom.
Lung surfactants are a mixture of lipids and proteins that coat the inside surfaces of the alveoli in the lungs. They help reduce the surface tension at the air-liquid interface in the lungs, making it easier to breathe and preventing collapse of the alveoli during expiration. Surfactant dysfunction or deficiency can contribute to respiratory distress syndrome (RDS) in premature infants and other lung conditions such as acute respiratory distress syndrome (ARDS).
I en enkel medicinsk definition kan ozon beskrivas som ett reaktivt gasformigt molekyl med tre syreatomer (O3). Ozon är känt för sin förmåga att oxidera andra substanser och används inom medicinen för behandlingar såsom ozonterapi. Dess höga oxidationspotential gör att det kan neutralisera skadliga bakterier, virus och toxiner i kroppen. Ozonterapi har använts för att behandla en rad medicinska tillstånd, inklusive cancersjukdomar, infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Emellertid är effekterna och säkerheten av ozonterapi fortfarande föremål för forskning och debatt inom den medicinska världen.
Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.
Total brist på syre (anoxi). Används ibland synonymt med hypoxi i meningen bristande försörjning av syre till kroppsvävnaderna.
De större luftvägarna till lungorna som förgrenas från änden av luftstrupen (trakea).
Slemhinnornas sega sekret. Det innehåller mucin, vita blodkroppar, vatten, oorganiska salter och förbrukade celler.
Andningsstimulerande medel, även kända som respiratoriska stimulanter, är en grupp av läkemedel som verkar genom att öka aktiviteten i andningscentrum i hjärnan eller att höja sensitiviteten till lägre syre- och högre dioxidhalter i blodet, vilket resulterar i en ökad andningsfrekvens och djup. Dessa medel används vanligtvis för att behandla andningsdepression orsakad av överdosering av narkotika eller andra läkemedel, som wellbarbital, eller vid akut respiratorisk insufficiens.
Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.
Kraftigare sammandragning av den glatta luftrörsmuskulaturen vid en given retning än vad som är normalt. Detta tillstånd ses hos praktiskt taget alla symtomatiska astmapatienter. Den påtagligaste mani festationen av muskelsammandragningen är minskade luftvägsdimensioner, vilka enkelt kan mätas i samband med lungfunktionstester.
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Luftrörskatarr, eller nasal katarr, är en inflammation i näshålorna som orsakar slemmiga, vattniga eller stickande sekretioner och möjligen svullnad i näsan och svalgången.
Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.
Plötslig och ljudlig utdrivning av luft ur lungorna genom en delvis stängd struphuvudöppning, efter inandning. Hostan är en reaktion på retningar i luftstrupe och luftrör och en skyddsmekanism för att rensa luftvägarna från främmande föremål och sekret.
Partikelmateria (PM) är en sammanfattande beteckning för luftburna partiklar som är så små att de kan inandas djupt ned i lungorna och orsaka skada. Partikelmaterian kan variera mycket vad gäller storlek, kemi och ursprung. Enligt den medicinska beteckningen delas partikelmaterian ofta in i två grupper baserat på dess aerodynamiska diametrar:
Succinatdehydrogenas (SDH) är ett enzymkomplex som deltar i cellandningen, eller celldygnaden, i mitokondrier. Det katalyserar omvandlingen av succinat till fumarat i citronsyracykeln och reducerar samtidigt FAD (flavinadeningdion) till FADH2. SDH fungerar också som en del av elektrontransportkedjan, där FADH2 överför sina elektroner till ubichinon, vilket genererar ATP genom kemiosmos. Mutationer i generna för SDH kan leda till olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer och neurologiska störningar.
I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.
Barn födda före graviditetsvecka 37.
En andningsljud är ett ljud som hörs när luft passerar genom luftvägar eller lungrum under andning, vilket kan vara normalt eller abnormalt beroende på karaktären och omständigheterna.
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Exponering för tänkbart skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska medel i omgivningen, eller för omgivningsfaktorer som kan medföra joniserande strålning, patogena organismer eller giftiga ämnen.
"Ryggläge" är en medicinsk position där individen ligger på rygg med ansiktet uppåt och benen utsträckta. Denna position används ofta under operationer, undersökningar eller behandlingar för att ge bättre tillgång till patientens kropp och underlätta andningsprocessen.
Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.
I en enkel mening kan 'succiner' definieras som ett enzymkomplex som katalyserar omvandlingen av pyruvat till acetyl-CoA under cellens energiproduktion i mitokondrien, en process som är viktig för celld Foxögats sjukdom (FOXE3-relaterad) är en ärftlig ögonsjukdom som orsakas av mutationer i FOXE3-genen. Denna gen kodar för en transkriptionsfaktor som spelar en viktig roll i utvecklingen och differensieringen av ögonvävnaden. Mutationer i FOXE3 kan leda till en rad olika ögonsjukdomar, inklusive katarakt, glaukom, mikroftalmi och andra strukturella abnormaliteter i ögat.
Cytokromer (elektronbärande proteiner), där protohem eller liknande hem utgör den prostetiska gruppen. Denna har inte kovalent bindning till proteindelen.
Respiratorisk överkänslighet, även känt som allergisk rhinit, är en typ av immunreaktion där den drabbades kropp reagerar på ofarliga substanser i luften, såsom pollen, sporer eller djurhår, vilket orsakar symptom som snuva, nästäppa, irriterad och kliande slemhinna och hosta.
Ansträngd andhämtning. Syn. dyspné.
Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.
En livsmiljö utan syrgas.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
Rökning är inhalering och exhalering av rök från bränd tobacco, vanligtvis genom cigaretter, cigarrer eller pipor.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Topputandningsflöde, eller cardiac output, är ett mått på hur mycket blod pumpas ut från hjärtat per minut och beräknas som produkten av hjärtminutvolymen (HMV) och hjärtfrekvensen (HR). Det kan användas som en indikator på hjärtats funktion och kroppens syresättning.
Kontinuerlig övervakning av en patients tillstånd (livsfunktioner) under en pågående operation.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Liv eller metaboliska reaktioner i närvaro av molekylärt syre.
"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.
Faktorer som leder till att kroppens alla livsfunktioner upphör. De kan vara underlag för epidemiologisk analys.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.
Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.
Inflammation i lungorna.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Statistiska modeller, i vilka värdet av en parameter till ett givet värde för en faktor antas vara lika med a+bx, där a och b är konstanter. Modellerna förutsäger en linjär regression.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Cancersjukdom i lungorna.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"En 'djur, nyfödd' definieras som en individ inom djurriket som nyligen har fötts eller kläckts och fortfarande befinner sig i den tidiga utvecklingsfasen av sitt liv."
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.