Angiostatiska proteiner är proteinmolekyler som hämstar angiogenes, det vill säga bildandet av nya blodkärl, genom att inhibera vaskulärt endotelial tillväxtfaktor (VEGF) och andra proangiogena faktorer.

Medel och endogena substanser som motverkar nybildning av blodkärl.

En patologisk process som utgörs av tillväxt av blodkärl i onormal vävnad eller på onormala platser.

CXCL10, även känt som IP-10 (Interferon gamma-inducerad protein 10), är ett litet signalsubstanser som tillhör gruppen cytokiner och kemokiner. Det produceras av flera olika celltyper, inklusive fibroblaster, endotelceller och leukocyter, i respons på interferon gamma-signaler. CXCL10 fungerar som en kemotaxisk faktor för att attrahera och aktivera specifika vita blodkroppar, särskilt T-lymfocyty och natural killer-celler, till områden av inflammation eller skada. Detta hjälper till att koordinera immunförsvarets respons mot infektioner och cancer.

Angiostatin är ett protein som hämmar angiogenes, det vill säga bildandet av nya blodkärl. Det produceras naturligt i kroppen och har potential att användas som terapi mot olika sjukdomar, framför allt cancer, eftersom tumörer ofta behöver angiogenes för att kunna växa och sprida sig.

I en enkel medicinsk definition kan endostatin beskrivas som ett proteinfragment som har visats hämma angiogenes, det vill säga skapandet av nya blodkärl. Detta händer genom att endostatin blockerar verkan av vissa tillväxtfaktorer som är involverade i angiogenesen. Endostatin har under åren varit föremål för forskning kring dess potentiala användning som en tumörhämmande behandling, men det finns ännu inga etablerade terapeutiska produkter på marknaden som innehåller endostatin.

'Trombocytfaktor 4' (TF4 eller CXCL4) är ett protein som huvudsakligen produceras och utsöndras av trombocyter (blodplättar) under aktivering, och fungerar som en kemotaxisk attraktant för granulocytyper, monocytyter och T-celler till skadeområdet. TF4 har också förmåga att påverka blodkoagulationen genom att interagera med fibrinogen och hämma fibrinolysen.

CXCR3-receptorerna är en typ av G protein-kopplade receptor som binder till specifika kemokiner, däribland CXCL9, CXCL10 och CXCL11. Dessa receptorer spelar en viktig roll inom immunsystemet och är involverade i inflammation och immunförsvarets celullära respons mot infektioner och cancer. De aktiveras av deras respektive ligander och sätter igång en signaltransduktion som leder till cellulär migration, proliferation och cytokinproduktion. CXCR3-receptorerna har också visat sig vara involverade i patologiska processer såsom autoimmuna sjukdomar och cancer.

I en enkel medicinsk definition, är pregnediol en form av gestagen eller progestagen som produceras naturligt i kroppen under graviditet. Det är ett av de steroidhormoner som bildas när progesteron bryts ned och har en viktig roll i att underhålla och stödja graviditeten, framförallt genom att förbereda livmodern (endometriet) för att möjliggöra inplantning av befruktade äggcell (blastocyst). Pregnediol är också känt för att ha en diuretisk effekt, det vill säga att det hjälper till att öka urinproduktionen och på så sätt minskar vattenansamlingar i kroppen.

CXCL11, även känt som interferon-inducerat T-cellattraktant protein (IP-10), är ett litet signalsubstanser molekyl (cytokin) som tillhör CXC-kemokinfamiljen. Det produceras av flera olika celltyper, inklusive fibroblaster, endotelceller och leukocyter, i respons på interferon-gamma-stimulering. CXCL11 binder till och aktiverar CXCR3-receptorn på T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler och naturliga killer (NK)-celler, vilket resulterar i cellulär kemotaxi och rekrytering av dessa immunceller till inflammationsfokaler. Detta gör CXCL11-kemokinen till en viktig regulator av immunresponsen under olika patologiska tillstånd, såsom infektioner och cancer.

Trombospondin-1 (TSP-1) är ett glykoprotein som uttrycks av flera olika celltyper, inklusive endotelceller och fibroblaster. Det fungerar som en multifunktionell molekyl med bland annat roller i celldifferentiering, angiogenes och celladhesion. TSP-1 är känt för sin förmåga att binda till flera olika ligander, däribland cellytomembranreceptorer, proteoglykaner, extracellulära matrixproteiner och vävnadsfermentaser. En av de viktigaste funktionerna hos TSP-1 är att reglera koagulation genom att aktivera protrombin till trombin och underlätta blodets koaguleringsprocess.