Den aktiva formen av angiotensin. Det är en oktapeptid, syntetiserad från angiotensin I, som finns i blodet och som snabbt bryts ned. Angiotensin II ger kraftig kärlsammandragning, med förhöjning av b lodtrycket som följd. Den bovina formen, som har klinisk och experimentell användning, har valin i position 5, där den humana formen har isoleucin.
"Angiotensin-typ 1-receptor (AT1) är ett G-proteinkopplat receptorprotein som binder angiotensin II, ett peptidhormon involverat i regleringen av blodtryck och vatten-elektrolytbalans. När angiotensin II binder till AT1-receptorn aktiveras en signaltransduktionsväg som orsakar vasokonstriktion, ökat sympatiska nervsystemet aktivitet och utsöndring av aldosteron från binjuremärgen, vilket leder till ökad blodvolym och höjd blodtryck."
Angiotensinreceptorer är proteiner på cellytan som binder till hormonet angiotensin II, vilket orsakar blodkärlskonstriktion och ökat blodtryck som en del av renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS).
An angiotensin II type 2 receptor (AT2R) is a G protein-coupled receptor that binds the octapeptide hormone angiotensin II, which plays a crucial role in the renin-angiotensin system (RAS) regulating blood pressure and fluid balance. The AT2R mediates various physiological functions, including vasodilation, anti-proliferation, and anti-inflammation, in contrast to the angiotensin II type 1 receptor (AT1R), which primarily induces vasoconstriction, proliferation, and inflammation. The AT2R is widely expressed throughout the body, including the cardiovascular system, kidneys, adrenal glands, brain, and reproductive organs, and its activation has been implicated in several protective effects against cardiovascular diseases, fibrosis, and neurodegenerative disorders.
Dekapeptidprekursorn till angiotensin II, genererad genom verkan av reninangiotensinogen. Den har begränsad farmakologisk aktivitet.
Angiotensin Receptor Blockers (ARBs) are a class of medications used to treat various cardiovascular conditions such as hypertension, heart failure, and proteinuria in diabetic nephropathy. These drugs work by blocking the action of angiotensin II, a potent vasoconstrictor, at its type 1 receptor (AT1) located in various tissues, including blood vessels, kidneys, and the heart. By blocking this receptor, ARBs cause relaxation of the blood vessels, leading to decreased peripheral resistance and reduced workload on the heart. This results in improved blood flow, lower blood pressure, and reduced strain on the cardiovascular system. Common examples of ARBs include losartan, valsartan, irbesartan, and candesartan.
Angiotensin II-type 1 receptor blockers (ARBs) are a class of medications that selectively block the action of angiotensin II at the AT1 receptor, leading to vasodilation, decreased aldosterone secretion, and increased sodium and water excretion. They are primarily used to treat hypertension, heart failure, and proteinuric kidney diseases.
En heptapeptid bildad genom enzymatisk hydrolys av angiotensin II. Den har större förmåga än angiotensin II att stimulera till aldosteronsyntes och till frisläppande av prostaglandiner, men bara 20 % av pressoraktiviteten.
En angiotensin typ 1-receptorantagonist med blodtryckssänkande verkan, genom minskad pressoreffekt av angiotensin II.
I en enkel mening kan "tetrazoler" definieras som en individ som har överlevt och utvecklats normalt efter att ha varit utsatt för ett lägre än normal temperatur under en viss tid av sin embryonal utveckling. Detta fenomen kallas även för "kalltolerans". Tetrazoler används ofta som ett screeningverktyg inom forskning för att identifiera genetiskt modifierade gener som kan ha en påverkan på embryonal utveckling och överlevnad under stressförhållanden.
Angiotensin II Type 2 Receptor Blockers (AT2RB) are a class of medications that selectively block the activation of Angiotensin II type 2 receptors, which are found in various tissues throughout the body. These receptors play a role in regulating blood pressure, inflammation, and fibrosis. By blocking these receptors, AT2RB can help to lower blood pressure, reduce inflammation, and prevent tissue scarring or fibrosis. They are often used in the treatment of hypertension, heart failure, and chronic kidney disease. Examples of AT2RB include losartan, irbesartan, and candesartan.
Peptidyl-dipeptidase A, also known as angiotensin-converting enzyme (ACE), is a membrane-bound carboxypeptidase that converts the inactive decapeptide angiotensin I to the potent vasoconstrictor octapeptide angiotensin II, and inactivates the vasodilator bradykinin. This enzyme plays a crucial role in the regulation of blood pressure and fluid-electrolyte balance.
En klass läkemedel, vars användning är inriktad på behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Deras hemodynamiska effekt ligger i att de hämmar renin-angiotensinsystemet. De modulerar också det symp atiska nervsystemets aktivitet och ökar prostaglandinsyntesen. Den huvudsakliga verkan är kärlvidgande och svagt natriuretisk.
Det renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) är ett hormonsystem som håller blodtrycket stabilt och reglerar vattentrycksnivåerna i kroppen. Det utgörs av en serie reaktioner där renin omvandlar proteinet angiotensinogen till angiotensin I, som sedan omvandlas till angiotensin II av enzymet angiotensinkonverterande enzym (ACE). Angiotensin II är ett kraftfullt vasokonstriktionshormon som orsakar blodkärlens glatt muskulatur att kontrahera och ökar därmed blodtrycket. Angiotensin II stimulerar även frisättningen av aldosteron från binjuremärgen, vilket leder till en ökad återupptagning av natrium och vatten i njurarna och därmed en ökning av blodvolymen och blodtrycket. RAAS är ett viktigt regulativt system som hjälper till att
Oligopeptider som varierar i storlek från angiotensinprekursorer med 14 aminosyror till det aktivt kärlsammandragande angiotensin II med 8 aminosyror, samt deras analoger och derivat. Aminosyrainnehål let varierar mellan olika arter.
En angiotensin II-analog som verkar som en mycket specifik angiotensin II-hämmare.
Syn. difenylföreningar. Välkända är de flerklorinerade bifenylerna (polychlorinated biphenyl, PCB), där några av de kolbundna väteato merna ersatts med kloratomer.
Renin är ett enzym som produceras och sekreteras av speciella celler (granulosa celler) i njurarnas körtlar (juxtaglomerulära apparater). Det har en viktig roll i regleringen av blodtrycket genom att utlösa den renin-angiotensin-aldosteron-axeln (RAAS). När renin aktiveras, omvandlar det ett protein till angiotensin I, som sedan konverteras till angiotensin II av angiotensinkonverterande enzym. Angiotensin II är ett kraftfullt vasokonstriktorer och stimulerar även aldosteronsekreteringen från binjuremärgen, vilket leder till ökad natriumåterupptag och vätskehalten i kroppen, och därmed höjd blodtryck.
Saralasin är ett syntetiskt peptid hormon som fungerar som en antagonist till angiotensin II receptor typ 1, och används som ett diagnostiskt verktyg för att undersöka patienters renin-angiotensin-aldosteronsystem (RAAS). Det blockerar de effekter av angiotensin II har på blodkärlen och andra vävnader i kroppen.
Föreningar som innehåller 1,3-diazol, en femhörnig aromatisk ring med två kväveatomer med en mellanliggande kolatom. Kemiskt reducerade varianter omfattar imidazoliner och imidazolidiner.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
En grupp föreningar som används i såväl läkemedel som bekämpningsmedel.
Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.
Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.
Läkemedel som används vid behandling av akut eller kroniskt högt blodtryck, oberoende av farmakologisk verkningsmekanism. Bland dessa läkemedel finns diuretika, adrenerga betaantagonister, adrenerga a lfaantagonister, angiotensinkonvertashämmare (ACE), kalciumkanalblockerare, ganglieblockerare och kärlvidgande medel.
Ett alfa-globulin, av vilket ett fragment på 14 aminosyror omvandlas av renin till angiotensin I, som är en inaktiv prekursor till angiotensin II.
(11-beta)-11,21-dihydroxy-3,20-dioxopregn-4-en-18-al. Ett hormon som utsöndras av binjurebarken och ingår i regleringen av elektrolyt- och vattenbalansen genom att öka retentionen av natrium och utsön dringen av kalium i njurarna.
Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
En ACE-hämmare som används för behandling av högt blodtryck.
1-L-asparagin-5-L-valin-angiotensin II. Oktapeptidamiden av bovint angiotensin II som används för att öka blodtrycket genom kärlsammandragning.
Pyridiner är en grupp organiska föreningar som innehåller en pyridinring, vilket är en sex-ledad aromatisk heterocyklisk ring som består av fem kolatomer och en kväveatom. Pyridiner har ett brett spektrum av biologiska aktiviteter och kan fungera som cofaktorer i enzymer, vitaminer eller ha toxiska effekter beroende på struktur och dosering. Exempel på pyridiner inkluderar nicotin, vitamin B3, och neurotransmittorerna serotonin och histamin.
SHR (Spontaneous Hypertensive Rats) är en inavlad stam av laboratorieråtta som naturligt utvecklar högt blodtryck och används som ett vanligt djurmodell för att studera mekanismer kopplade till essentiell hypertoni (primärt högt blodtryck) hos människor.
Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.
Teprotid är ett proteaser inhibitoriskt medel som används för att behandla inflammatoriska sjukdomszustånd, såsom reumatoid artrit och psoriasis. Det fungerar genom att hämma en specifik proteas, kallad collagenas, som bidrar till ledinflammation och skada i reumatoid artrit. Teprotid ges vanligtvis som injektion under kontroll av en läkare på grund av dess potential till allvarliga biverkningar.
Den aktiva metaboliten av enalapril och en kraftig ACE-hämmare som ges intravenöst. Det är ett effektivt medel vid behandling av primärt högt blodtryck och har goda hemodynamiska egenskaper vid hjärtsvikt. Medlet ger kärlutvidgning i njurarna och ökad natriumutsöndring.
WKY (Wistar Kyoto) är en inavlad ratte strain som ursprungligen härstammar från Wistar Laboratory Rat som utvecklades under tidigt 1900-tal i USA. WKY råttor används ofta i forskning på grund av deras relativt låga stressresponsmängd och stabila temperaturkontroll, vilket gör dem till en kontrollgrupp jämfört med andra mer reaktiva ratte strain. De är också kända för att vara sårbara för högt blodtryck och har använts i studier av kardiovaskulära sjukdomar.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
En oralt verkande ACE-hämmare som använts för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
Konstant högt blodtryck till följd av njursjukdom, som t ex sådan som drabbar njurarnas parenkymvävnad och kärlsystem eller tumörer som utsöndrar renin.
En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.
Valin är en essentiell aminosyra, som betyder att den inte kan syntetiseras i kroppen och måste tas in genom kosten eller supplementering. Det är en hydrofoba (vätskeavstöjande) aminosyra, innefattad i proteiner och peptider, och spelar en viktig roll i produktionen av energimolekylen ATP samt i underhåll och reparation av muskler och andra vävnader.
Njurcirkulation, även kallat renalt blodflöde, refererar till det totala blodflödet som passerar genom njurarna per minut. Det är en viktig process som hjälper till att filtrera avslackat och avfall från blodet samt hålla kroppens vätska- och elektrolytbalans i jämvikt.
En familj neutrala serinproteaser med kymotrypsinliknande verkan. Kymaser finns främst i mastcellernas sekretoriska korn och frigörs under mastcellernas degranulering. EC 3.4.21.39.
Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.
Aorta. Huvudstammen i kroppens artärsystem.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
'Hjärtförstoring' (eng. 'Cardiomegaly') är ett medicinskt tillstånd där hjärtat är förstorat i storlek, vanligtvis uppmätt som en ökning av hjärtats diameter eller volym på röntgenbilder eller andra bilddiagnostiska tester, och kan bero på olika orsaker såsom hjärtsjukdomar, lungförändringar, anemi eller endokrina störningar.
Salter och estrar av bensoesyra med antibakteriella och svampdödande egenskaper. De används som konserveringsmedel i farmaceutiska preparat, kosmetika och livsmedel.
Föda som är fattig på natriumklorid (koksalt). Sådan diet föreskrivs ibland vid högt blodtryck och vid ödemtillstånd.
NADPH-oxidas är ett enzymkomplex som producerar superoxidradikaler (O2*-) genom att reducera syre med NADPH som elektrondonator. Detta enzymkomplex är viktigt för den naturliga fagocytotiska responsen hos immunsystemet, där det genererar oxidativ stress i fagosomer och hjälper till att eliminera invaderande mikroorganismer. Dysfunktionella NADPH-oxidas kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom kronisk granulomatös lungsjukdom och den genetiska sjukdomen känd som kronisk granulomatos sjukdom (CGD).
I en enkel medicinsk definition, kan "drickande" definieras som den aktivitet där vätska tas in i kroppen via munhålan med hjälp av svalg- och andningsmuskulaturen. Detta är en nödvändig process för att förse kroppen med vätskor och upprätthålla homeostas, eller jämvikt, inom kroppen.
I medicinen refererer "hypertrofi" til en forstørrelse af en organ eller væv som skyldes en øget størrelse på de eksisterende celler, og ikke fordi der er dannet flere celler (som ved hyperplasi). Dette sker ofte som en adaptiv respons til en øget belastning eller stimulus, såsom et stigende arbejdskrav hos hjertets musculatur under hypertension eller en forstørrelse af skeletmuskulaturen ved krafttræning. Hypertrofi kan også observeres i patologiske tilstande, såsom hjertet under hypertrofisk cardiomyopati.
"Vasopressiner" är ett samlingsbegrepp för hormoner som orsakar blodkärlskonstriktion och ökar vattentrycket i kroppen. Det mest kända vasopressinet är arginin-vasopressin (AVP), även kallat antidiuretiskt hormon (ADH). AVP/ADH produceras i hypofysen och frisläpps i reaktion på ökat osmotiskt tryck eller minskad blodvolym för att hålla homeostasen i kroppen. Andra vasopressiner inkluderar luvtocin, som har en liknande struktur och effekt men främst är involverat i sociala bindningar och reproduktion.
Ett direktverkande, kärlvidgande medel som används för behandling av högt blodtryck.
I en mening kan "subfornikalt organ" referera till ett anatomiskt struktur som förekommer hos människor och andra däggdjur, beläget under hjärnbalken i bakhuvudet. Det är en del av epithalamus, en region i hypotalamus, och består av ett par kamtandade, förgrenade strukturer som sträcker sig från vindlingen till tredje ventriklens tak.
Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.
Ramipril är ett ACE-hämmare (angiotensin-konverterande enzym-hämmare) som används för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt, samt för att förebygga hjärtattacker och stroke. Ramipril verkar genom att hindra kroppens produktion av angiotensin II, ett hormon som orsakar blodkärlens konstriktion och ökar blodtrycket. På så sätt sänker ramipril blodtrycket och minskar påfrestningen på hjärtat.
Högt blodtryck till följd av blockerad eller hoptryckt njurartär.
Alla sjukliga tillstånd där fibrös vävnad invaderar något organ, vanligen till följd av inflammation eller annan skada.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.
En angiotensinkonvertashämmare som är effektiv vid behandling av högt blodtryck. Preliminära resultat tyder på en potentiell effekt även vid behandling av kronisk hjärtinsuffiens. Det är ett förstadie preparat som efter absorption hydrolyseras till sin huvudmetabolit cilazaprilat.
Ett zinkberoende, membranbundet aminopeptidas som katalyserar klyning av N-terminalpeptiden hos glutamat (och i viss mån aspartat). Enzymet tycks spela en roll i det katabola förloppet i renin-angiotensinsystemet. EC 3.4.11.7.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Oligopeptider är korta peptidmolekyler bestående av två till tio aminosyror som är länkade till varandra via peptidbindningar. De bildas ofta genom proteolys, en nedbrytande process där proteiner splittras upp i mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror. Oligopeptider har diverse funktioner inom levande organismers cellulära signalering och reglering av biologiska processer.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
"Sympathetic nervous system is the part of the autonomic nervous system that functions to prepare the body for the 'fight or flight' response, by increasing heart rate, breathing rate, and releasing stress hormones."
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Den del av kroppspulsådern som leder från aortabågen ner till mellangärdet.
En nefrektomi är ett kirurgiskt ingrepp där en eller båda njurarna tas bort. Ordet kommer från grekiskans 'nephros', som betyder "njure", och 'ektomia', som betyder "avlägsnande". Denna operation kan vara nödvändig vid behandlingen av olika njursjukdomar, såsom cancer eller svåra infektioner.
Den njurkanal som utgår från Bowmans kapsel i njurbarken och in i njurmärgen. Den proximala kanalen består av ett kapslat avsnitt i njurbarken och ett rakt, distalt segment som leder ned i märgen, där den bildar den U-formade Bowmans slynga.
Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.
Tiazepiner är en grupp av psykoaktiva substance med ett benzodiazepinliknande kemiskt skelett, som används inom medicinen främst för sitt muskelrelaxerande, lugnande och dämpande effekt på centrala nervösa systemet. Tiazepiner skiljer sig från benzodiazepiner genom att ha en tiazepinring istället för en diazepinring i sin kemiska struktur.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Natriumklorid som livsmedelstillsats.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Natriures är utsöndringen av natrium (ett mineral och ett elektrolyt) i urinen. Det inträffar när njurarna släpper ifrån sig mer natrium än vad de behåller, vilket kan leda till ett ökat urinvolym och potentialen för påverkan på elektrolytbalansen i kroppen. Natriures kan vara en normal fysiologisk respons eller ett tecken på olika medicinska tillstånd, såsom njursjukdomar, hjärtsjukdomar och vissa läkemedelsbiverkningar.
Proteinuria är ett medicinskt tillstånd där det uppmätts ogivna mängder protein i urinen, vanligtvis mer än 300 milligram per dag. Det kan vara ett tecken på skada eller sjukdom i njurarna, som exempelvis nefrotiskt syndrom, glomerulonefrit eller diabetes. Proteinurin kan också förekomma vid högt blodtryck och hjärtsvikt. I vissa fall kan proteinurin vara asymptomatisk och upptäckas vid en rutinmässig urinalys.
Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Implanterade vätskeframdrivningassytem med inbyggd drivkälla för kontinuerlig, dosreglerad tillförsel av läkemedel, så som kemoterapeutiska eller smärtstillande preparat. Tillförseltakten kan regleras utifrån eller osmotiskt eller peristatiskt genom transkutan övervakning.
En anhopning av inkapslade kapillärkärl som utgår från varje njurkanal och hålls samman av bindväv.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
En alfaadrenerg agonist (alfastimulerare) som används som pupillvidgande, nässlemhinneavsvällande och hjärtstimulerande medel.
La zona glomerulosa är den yttre regionen av kortex i binjuremärgen (även kallat nefron) som innehåller speciella celler kapabla till att producera mineralokortikoidet aldosteron. Denna zon är mycket väl through-vasculär, och dessa celler är mycket känsliga för ändringar i blodets angiotensin II och potasievärden. Dessa två faktorer stimulerar frisättningen av aldosteron, som i sin tur reglerar natrium- och vätskebalansen i kroppen genom att öka resorptionen av natrium och utsöndringen av kalium i distala tubuli i njuren.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
Perindopril är ett ACE-hämmare (angiotensin-konverterande enzym-hämmare) som används för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt. Det verkar genom att hindra kroppens produktion av angiotensin II, ett hormon som orsakar blodkärlen att kontrahera och blodtrycket att stiga. På så sätt sänker Perindopril effektivt blodtrycket och hjälper till att förhindra skador på hjärtat och andra organ som orsakas av högt blodtryck.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Ett flerfunktionsmitokondrieenzym tillhörande gruppen cytokrom P450-enzym som katalyserar omvandlingen av kortikosteron till 18-hydroxikortikosteron och den därpå följande konverteringen av 18-hydroxikortikosteron till aldosteron. EC 1.14.99.-.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
En generisk benämning på en i naturen utbredd grupp polypeptider med likartade kemiska strukturer och farmakologiska egenskaper. Dessa peptider är autakoider som verkar lokalt med att ge smärta, kärlvidgning, ökad kärlväggspermeabilitet och prostaglandinsyntes. De utgör sålunda en undergrupp till det stora antal mediatorer som medverkar i den inflammatoriska reaktionen.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Njurens ytterskikt, beläget under njurkapseln och bestående av njurnystan, distala och proximala njurkanaler.
Superoxid är en reaktiv syreradikal med formeln O2•–, som bildas när ett extra elektron tillfälligt adderas till syre (O2). Detta kan ske naturligt under celldygnets gång eller som en följd av externt oxidativ stress. Superoxider är involverade i flera cellulära processer, inklusive signaltransduktion och immunförsvar, men de kan också vara skadliga då de reagerar med andra molekyler och bildar mer reaktiva syrearter som kallas för reaktiva syrearter (ROS). Överproduktion av ROS kan leda till celldamage och är associerat med flera patologiska tillstånd, såsom åldrande, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.
Spironolakton är ett diuretiskt läkemedel, som tillhör gruppen aldosteronantagonister. Det används vanligen för att behandla högt blodtryck och vattenansamling i kroppen (ödem) hos patienter med hjärtsvikt, levercirros och andra sjukdomar som orsakar ökad aldosteronnivå i kroppen. Spironolakton fungerar genom att blockera effekterna av hormonet aldosteron i njurarna, vilket hjälper till att minska vatten- och salthalten i kroppen och sänka blodtrycket.
Bradykininreceptorer är proteiner på cellytan som binder till peptidhormonet bradykinin och stimulerar signaltransduktion, vilket leder till vasodilation, ökat permeabilitet av kapillärer och smärta.
"Oxidativ stress definieras som ett tillstånd av obalance mellan produktionen av fria radikaler och andra reaktiva syre-species (ROS) och förmågan till cellulär neutralisering genom antioxidativa försvarsmekanismer. Denna obalance kan leda till skada på cellulära strukturer, såsom proteiner, lipider och DNA, vilket i sin tur kan bidra till åldrande och utveckling av flera sjukdomar."
Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.
ANF. Ett hormon med kraftig verkan på njurarnas natriumutsöndring och kraftig kärlvidgande verkan som utsöndras av hjärtats förmak. Det består av en blandning av lågviktspeptider av varierande storlek från en gemensam prekursor och med en gemensam sekvens på ca 20 aminosyror.
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
"Natrium i kosten" refererer til mengden av natrium (salt) som er opløst i væske i kroppen, hovedsakelig i blodet. Natrium er en viktig elektlytt og spesiell betydning har det for å holde vannbalansen i kroppen, regulere nervesystemet og muskel funksjon. Normal verdien for natrium i blodet er mellom 135 og 145 milliequivalenter per liter (mEq/L). For høye eller for lave nivåer kan føre til forskjellige helseproblemer, som kan være livstruende.
Medel som påskyndar utsöndringen av urin genom sin verkan på njurfunktionerna. Syn. diuretika.
En peptid med 21 aminosyror som produceras i ett flertal vävnader, inklusive endotelceller, vaskulära muskelceller, nervceller och astrocyter i centrala nervsystemet, och endometrieceller. Den modulerar vasomotorisk spänning, cellproliferation och hormonproduktion.
Mineralocorticoid receptor antagonists (MRAs) are a class of medications that block the action of aldosterone, a hormone produced by the adrenal glands, by binding to and inhibiting the mineralocorticoid receptors in various tissues, such as the kidneys, heart, blood vessels, and brain. This results in decreased sodium reabsorption and increased potassium excretion in the urine, leading to natriuresis, diuresis, and a reduction in blood pressure and volume. MRAs are primarily used in the treatment of hypertension, heart failure, and primary aldosteronism. Examples include spironolactone and eplerenone.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Binjurens ytterskikt. Det utsöndrar kortikoider och androgener.
"Törst" är ett subjektivt symptom som definieras som en stark och outtröttlig önskan eller behov att dricka, ofta orsakad av en ökad törstkänsla som kan bero på olika fysiologiska eller patologiska tillstånd, såsom uttorkning, diabetes, njurssjukdomar eller vissa läkemedel.
NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NAME, är ett läkemedel och en nitratförening som fungerar som en nitric oxidsynthas (NOS) inhibitor. NOS är ett enzym som producerar signalsubstansen kvävemonoxid (NO) i kroppen. NO spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet, blodtrycket och andra fysiologiska processer. Genom att hämma NOS-aktiviteten kan L-NAME orsaka konstriktion (trångning) av blodkärlen och öka blodtrycket. Det används i forskningssyfte för att studera mekanismer kopplade till blodtrycksreglering och har också undersökts som en möjlig behandling för vissa medicinska tillstånd, såsom erektil dysfunktion och hjärtfailure.
Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.
Artärernas minsta förgreningar, belägna mellan muskelartärerna och kapillärkärlen.
Reaktiva syre radicaler är kortlivade, mycket reaktiva molekyler eller atomgrupper som innehåller syre och har en ockuperat elektronpar-orbital. De bildas ofta som en biprodukt under normala cellulära processer, såsom andning, men deras koncentration kan öka avsevärt vid oxidativ stress, till exempel orsakad av exponering för toxiner eller strålning. Reaktiva syre radicaler kan reagera med cellmembraner, proteiner och DNA, vilket kan leda till celldamage och potentialen att bidra till sjukdomar som cancer, neurodegenerativa störningar och åldrande.
En komplikation till hjärtsjukdom. Nedsatt fyllnadskapacitet eller defekt sammandragning och tömning, vilket medför oförmåga hos hjärtat att pumpa ut en tillräcklig mängd blod för att tillgodose kroppsvävnadernas behov, eller att göra så endast under förhöjt fyllnadstryck.
Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.
Ett cellkomplex bestående av juxtaglomerulära celler, extraglomerulära mesangiets celler, distala njurtubulis macula densa, och granulära, peripolära epitelceller. Juxtaglomerulära celler är modifierade celler i glatt muskulatur i väggarna till afferenta glomerulära arterioler. Extraglomerulära mesangieceller finns i vinkeln mellan de afferenta och efferenta glomerulusarteriolerna. Granulära, peripolära epitelceller förekommer i vinkelvecket i njurkorpuskelns parietala-viskerala vinkel.
Syn. diures.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Den inre delen av njuren, bestående av strierade, konformiga massor, njurpyramiderna, vars basytor är närmast barken, och vars toppar bildar utskott in i de mindre njurkalkarnas utrymmen.
Den medicinska definitieon av "Bradykinin B2-receptor" är ett G-proteinkopplat receptor som aktiveras av peptidhormonet bradykinin och inducerar smärta, inflammation och vasodilation som en del av immunförsvaret och smärtsignaleringen.
Tetrahydroisoquinolines (TIQs) are a class of compounds that are structurally related to isoquinoline and contain a tetrahydrofuran ring fused to the isoquinoline skeleton. They are found in various plants and animals, and some TIQs have been identified as endogenous neuroactive substances in humans. Certain TIQs have been shown to possess various pharmacological activities, including antioxidant, anti-inflammatory, and neuroprotective effects. However, some TIQs can also act as neurotoxins and have been implicated in the pathogenesis of certain neurological disorders, such as Parkinson's disease.
"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".
Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.
Ett saluretiskt (saltutdrivande) och diuretiskt sulfamylpreparat. Det har snabb och kortvarig verkan, och används vid ödem och kronisk njursvikt.
Protein Kinase C (PKC) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellsignalering och regulerar en rad cellulära processer, såsom celldelning, differentiering, apoptos och cellytiska respons på till exempel växt hormoner och tillväxthormon. PKC aktiveras av diacylglycerol (DAG) och calciumjoner (Ca2+) och får därigenom förmågan att fosforylera, det vill säga överföra en fosfatgrupp till, specifika serin- eller treoninresidyer på målproteiner. Detta leder till en förändring av proteinet som kan leda till aktivering eller inaktivering av dess funktion. PKC finns i flera olika isoformer som varierar mellan olika celltyper och har olika substratspecifitet, reguleringsmekanismer och subcellulära lokaliseringsställen.
Hit hör arterioskleros och arterioloskleros i njurarna, Kimmelstiel-Wilsons syndrom (interkapillär glomeruloskleros), akut och kronisk pyelonefrit, samt njurpapillnekros hos individer med diabetes mellitus.
Peptider med 21 aminosyror som produceras av vaskulära endotelceller och har en stark kärlsammandragande verkan. Endotelinfamiljen består av tre medlemmar: endotelin-1, endotelin-2 och endotelin-3. Alla tre innehåller 21 aminosyror, men aminosyrasammansättningen varierar. De tre peptiderna framkallar kärlsammandragande och pressoreffekter i olika delar av kroppen. De farmakologiska verkningsmekanismerna är dock kvantitativt avsevärt varierande mellan de tre isopeptiderna.
Injicering i hjärnventriklarna.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Mått på den mängd vatten som filtreras ur plasma genom glomerulära kapillärväggar till Bowmans kapslar per tidsenhet. Den motsvarar inulinelimineringsförmågan.
"Ventrikular remodeling" refererar till de strukturella och funktionella förändringar som sker i hjärtats ventrikel(ar) efter ett skada, såsom ett hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Detta innebär en utvidgning och förändring av kamrornas form, tjocklek och funktion, vilket kan leda till sämre pumpfunktion och ökat risk för komplikationer som hjärtsvikt.
I medicinsk kontext, refererar termen "Takhydromplexin" eller "Takyfylaxi" till en hjärtklappning eller palpitation orsakad av en för snabb eller oregelbunden puls. Det kan vara ett symtom på olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel eller hjärtrytmrubbningar (arytmi). I vissa fall kan takyfylaxi även orsakas av andra faktorer, som stress, kaffeintag, droger eller alkohol. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever takyfylaxi, för att fastställa eventuella underliggande orsaker och behandla dem ifall det behövs.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Vanor i samband med intag av vatten och andra drycker. Hit hör rytmiska mönster (tidsintervaller, början, varaktighet), frekvens och mättnad (otörstighet).
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Vätskeframdrivningssystem med mekanisk, elektrisk eller osmotisk drift för injicering av preparat i patienter eller försöksdjur under längre tid. Infusionspumpar används rutinmässigt på sjukhus för fast, intravenös tillförsel av t ex cancerpreparat, medel mot tromboembolism, hjärtsjukdom, diabetes mellitus (termen Insulinpumpar finns också) och andra tillstånd.
En njurartär är ett blodkärl som försörjer njuren med syre och näringsämnen, och transporterar bort avfallsprodukter såsom urinämnen från njuren tillbaka till hjärtat.
Neprilysin är ett enzym som bryter ner peptider, inklusive signalsubstanser som har betydelse för blodtrycket och hjärtats funktion, till exempel angiotensin II och bradykinin.
2-((2-aminoetoxy)metyl)-4-(2-klorofenyl)-1,4-dihydro-6-metyl-3,5-pyridindikarboxylsyra, 3-etyl-5-metylester. En långtidsverkande dihydropyridinkalciumkanalblockerare som är effektiv vid behandling av angina pectoris och högt blodtryck.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
'Cyclische kväveoxider' är en samlingsbeteckning för en grupp organiska föreningar som innehåller ett cykliskt syre-kväve-skelett, där syreatomen är del av en nitrosgrupp (-NO) eller en nitrosylgrupp (-N=O). Dessa ämnen är kända för sin roll i biologiska system, framför allt som signalsubstanser involverade i regleringen av blodflöde och neurotransmission.
21-hydroxipregn-4-en-3,20-dion. En mineralokortikoid. Desoxikortikosteronacetat (DOCA) används för ersättningsbehandling vid Addisons sjukdom.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Tryckreceptorer är speciella sensoriska nervceller eller receptorers som är känsliga till mekanisk tryck och dekanterar signaler till centrala nervsystemet när de stimuleras, vilket hjälper till att uppfatta och tolka olika former av beröring och tryck i omgivningen.
3-merkaptoproprionsyra. En glutamatkarboxylashämmare. Den minskar koncentrationen av GABA i hjärnan och orsakar därmed krampanfall.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
"Njursjukdomar" refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar det mänskliga urinväsendet, inklusive njurarna och urinledarna. Detta kan omfatta en bred skala av patologiska tillstånd, från smittsjukdomar och strukturella missbildningar till funktionella störningar och degenerativa sjukdomar. Exempel på njursjukdomar inkluderar glomerulonefrit (inflammation i njurarnas filteren), pyelonefrit (infektion i urinvägarna), njursten, polycystisk njursjukdom och njurcancer.
Utvidgning av hjärtats vänstra kammare.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
I en enkel medicinsk definition kan 'uppreglering' (aktivering) syfta på den process där en cell, ett enzym eller ett signalsystem ökar sin aktivitet eller verkan i organismen. Detta sker ofta som svar på olika inre eller yttre signaler och kan vara en del av normala fysiologiska processer eller en patofysiologisk process vid sjukdom. Exempelvis kan uppgifter om cellskador, infektioner eller hormonella signalsystem aktivera genuttryck och proteinsyntes som leder till uppreglering av vissa proteiner eller signalvägar för att hantera dessa situationer.
En medicinsk definition av begreppet 'Fumarater' är ett enzym som katalyserar den reversibla reaktionen där fumarat konverteras till malat i citronsyracykeln, även känd som Krebs-cykeln eller citratcykeln. Fumarat är en mellanprodukt i denna metaboliska väg och spelar en viktig roll i cellens energiproduktion.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.
Glattmuskelceller, också kända som glatta muskelceller, är en typ av muskelceller som kontrolleras involuntärt och har en cylindrisk form med tapper, sammandragna nucleus. De består av ett enda lag av muskelfibriller som är indelade i myofilament av aktin och myosin, vilket gör att de kan kontraheras utan korsstavar som finns i skelettmuskulatur. Glattmuskelceller hittas i väggarna på rörformade strukturer som blodkärl, luftrör, matstrupe och urinvägar.
Tillförsel av flytande medicin, näringsmedel eller annan vätska på annat sätt än via mag-tarmkanalen under kortare eller längre tid (minuter till timmar), antingen genom tyngdkraftsverkan eller med hjälp av infusionspump.
Det tunna membran som stödjer kapillärkärlslingorna i njurarnas filtreringsnystan. Det är bindväv av mesangialceller, myofibroblaster som är fenotypiskt besläktade med cellerna i blodkärlens glatta muskulatur, fagocyter och den extracellulära, mesangiala massan.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
En grupp läkemedel som verkar genom att selektivt hämma kalciuminflödet genom cellmembran eller verkar på frisläppande och bindning av intracellulära kalciumdepåer. Eftersom de bidrar till avslappning av glatt muskulatur används de terapeutisk för behandling av högt blodtryck och cerebrovaskulär kramp, för sin skyddseffekt på hjärtmusklerna, och för att lösa livmoderkramper.
Strimmiga muskelceller i hjärtat. De utvecklas från hjärtmyoblaster.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.
Förekomst av albumin i urinen.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Fosforsyraestrar av inositol. De omfattar både mono- och polyfosforsyraestrar, med undantag av inositolhexafosfat, som är av fytinsyra.
"Genetically modified rats refer to rats whose genetic makeup has been intentionally altered through biotechnological techniques, such as CRISPR-Cas9 or gene editing, to study the effects of specific gene mutations or modifications on their physiology, behavior, and development, which can provide valuable insights into disease mechanisms and potential treatments."
Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Polymerer eller oligomerer framställda från någon akrylsyraester, vilka används i ett flertal kemitekniska produkter.
De nedersta högra och vänstra kamrarna i hjärtat. Den högra kammaren pumpar venöst blod till lungorna, och den vänstra pumpar ut syresatt blod i artärernas cirkulationssystem.
'Njurkanaler' refererar till de rörformade strukturerna inne i njuren som transporterar urin från njurbarken till urinblåsan. Dessa kanaler kallas också urinledare eller ureter. Det finns två typer av njurkanaler: det tunna nästan hårliknande rörsystemet inne i njuren som kallas tubuli, och de muskulösa, mer tjockväggiga rör som transporterar urinen från njuren till urinblåsan. Det sistnämnda kan delas upp i två delar: det inre njurkanalen (ureteren) och det yttre njurkanalen (uretra).
Ett tiaziddiuretikum som ofta anses som ursprungspreparatet i denna klass. Det minskar återupptaget av elektrolyter från njurkanalerna. Detta leder till ökad utsöndring av vatten och elektrolyter, så som natrium, kalium, klor och magnesium. Medlet har används för behandling av ett flertal tillstånd, bland vilka är ödem, högt blodtryck, diabetes insipidus och hypoparatyroidism.
"En 'djur, nyfödd' definieras som en individ inom djurriket som nyligen har fötts eller kläckts och fortfarande befinner sig i den tidiga utvecklingsfasen av sitt liv."
Läkemedel som binder till men inte aktiverar betaadrenerga receptorer och därmed blockerar verkan av betaadrenerga agonister. Adrenerga betaantagonister används vid behandling av högt blodtryck, hjärt arytmi, kärlkramp, glaukom, migrän och ångest.
Cellyteproteiner som binder endotelin med hör affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellers beteende.
En kalciumberoende, grundläggande form av kväveoxidsyntas som främst finns i endotelceller. EC 1.14.13.39.
"Vätske- och elektrolytbalansen är ett medicinskt begrepp som beskriver jämvikten mellan kroppens vattenvolymer och koncentrationen av olika elektrolyter, såsom natrium, kalium, klorid och bikarbonat, för att upprätthålla homeostas i kroppen och stödja viktiga fysiologiska funktioner som nervsignaler, muskelkontraktioner och vätskebalans."
Nicotinsyror, även kända som niacin eller vitamin B3, är en organisk syra som är viktig för cellernas energiproduktion och hälsa på hud, tarmar och nervsystem. Det binder till specifika receptorer i cellmembranet och påverkar signaleringen mellan celler, vilket kan ha vissa medicinska användningsområden, såsom behandling av kolesterolhöjning och hudskleros.
The paraventricular hypothalamic nucleus (PVN) is a collection of neurons located in the hypothalamus, adjacent to the third ventricle, that plays a crucial role in regulating various autonomic functions such as cardiovascular regulation, fluid and electrolyte balance, and energy homeostasis, as well as endocrine function through the release of neurohormones such as oxytocin and vasopressin.
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.
En fosfinsyrehaltig ACE-hämmare som är effektiv vid behandling av högt blodtryck.
Kroppens blodcirkulationssystem.
En överordnad familj av protein-serin-treoninkinaser som aktiveras av olika stimuli via proteinkinaskaskader. De utgör slutprodukterna i kaskaderna, som utlöses av fosforylering genom mitogenaktiverade proteinkinaskinaser, vilka i sin tur aktiveras av mitogenaktiverade proteinkinaskinaskinaser. EC 2.7.11.24.
Kemisk stimulering refererer til den proces, hvor en kemisk substans interagerer med et biologisk system, f.eks. en celle eller en gruppe celler, og øger aktiviteten eller responsen i systemet. Denne øgede aktivitet kan resultere i en række forskellige effekter, afhængigt af hvilket system der er under indflydelse.
Ett negativt återsignalleringssystem som ger korttidsverkande blodtrycksförändringar.
Organiska föreningar med en -CO-NH2-radikal. Amider erhålls från syror genom ersättning av -OH med -NH2 och från ammoniak genom ersättning av H med en acylgrupp.
Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder mineralkortikoider och förmedlar deras effekter på cellerna. Receptorn med ligand verkar inom cellkärnan för att utlösa transkription av specifika DNA-segmant. Mineralkortikoider uppkallades efter sin verkan på extracellulära elektrolytkoncentrationer. Det viktigaste exemplet är aldosteron.
Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.
Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.
Pentoliniumtartrat är ett läkemedel som tillhör kategorin ganglioplegika, vilket innebär att det blockerar acetylkolinreceptorerna på de parasympatiska ganglierna och orsakar därmed en temporär autonom nervsystemsparalys. Det användes tidigare för att behandla hypertension (högt blodtryck), men har i huvudsak ersatts av andra läkemedel med mindre biverkningar och en bättre säkerhetsprofil.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.