Ankel-brakial index
Den medicinska definitionen av "ankel-brakial index" är ett värde som erhålls genom att dividera det segmentära blodtrycket i armen med det i underarmen, närmare bestämt vid armbågsleden. Det används som en noninvasiv metod för att uppskatta obstruktioner eller stenoser i artärerna i överarmsområdet, vanligen på grund av aterosklerotiska förändringar.
Vrist
Den kroppsdel där benet och foten möts. Syn. ankel; fotled.
Perifera kärlsjukdomar
Peripheral Arterial Disease
Peripheral Arterial Disease (PAD) är en medisk tillstånd där artärerna utanför hjärtat och hjärnan, oftast i benen, blir stela och förträngda på grund av atheroskleros. Detta orsakar sämre blodflöde till de drabbade områdena, vilket kan leda till smärta, svullnad och ulcerationer eller i värsta fall amputationer ifall det inte behandlas. PAD kan också vara ett tecken på att atherosklerosen finns även i andra artärer i kroppen, inklusive hjärtartärerna och karotisartärerna, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke.
Fotled
Fönstertittarsjuka
Pulsåderförträngning
Skenbensartärer
Nedre extremitet
Bakbensområdet hos djur, vilket sträcker sig från sätesregionen till foten och omfattar skinkor, höft och ben.
Ischemi
Gående
'Gående' är en form av aktiv locomotion som innebär att en individ färdas framåt på två ben, med en cyklisk rörelse som alternerar mellan stöd- och svängfas, vilket kräver balans, koordination och kontroll av kroppens segment och muskulatur.
Lateralligament, vrist
Fotleden har två sidoledband, det inre och det yttre. Det inre är fäst vid spetsen och främre och bakre delarna av den inre fotknölen och inväxt i båtbenet, det nedre häl-båtbensligamentet, hälbenets utskott (sustentaculum talare) och insidan av språngbenet. Det yttre sidoledbandet, även kallat kollateralligamentet, består av tre distinkta knippen: häl-vadbensligamentet, främre språngben-vadbensligamentet och bakre språngben-vadbensligamentet.
Knävecksartär
Prediktivt värde av tester
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Duplexultraljud
Ultraljudsteknik som utnyttjar Dopplereffekten i kombination med realtidsbildanalys. Realtidsbilden fås fram genom snabb förflyttning av ultraljudsstrålen. Fördelen med denna teknik är att Dopplerförändringen (frekvensskillnaden mellan utsänd och reflekterad ljudstråle) möjliggör mätning av flödeshastighet.
Ultraljudsdoppler
Stukningar och vrickningar
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Uppföljningsstudier
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Arbetsprov
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
Ateroskleros
Ballongvidgning av kärl
Behandlingsresultat
Hjärt-kärlsjukdomar
Hjärt-kärlsjukdomar är en sammanfattande benämning på sjukdomar som drabbar hjärtat och kärlen, inklusive koronara hjärtsjukdomar (som kan leda till angina och hjärtinfarkt), hjärtrytmrubbningar, struphjärtsjukdomar, hjärtfel hos barn, cerebrovaskulära sjukdomar (som stroke och transitorisk ischemisk attack), perifera kärlförändringar samt blodtrycksförhöjning (hypertension).
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Regionalt blodflöde
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
C-reaktivt protein
Fotopletysmografi
Prevalens
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Chi-tvåfördelning
Kohortstudier
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Riskbedömning
Språngben
Språngben, eller tibia, är den främre och längsta benbenet i underbenet som artikulerar med skenbenet (fibula) lateralt och vadbenet (talus) medialt, och spelar en viktig roll i stödjande av kroppsvikten och genererandet av rörelseenergi under gång och löpning.
Sjukdomsgradsmått
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Kroppsmasseindex
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Fot
Ledinstabilitet
Brist på stadga i en led eller ledprotes. Bidragande faktorer är ledsjukdom och skicket hos ledens omgivande strukturer, som ledkapsel, ledband och muskler.
Steloperation av led
Rörelseomfång i led
Ortoser
Ortopedi är en medicinsk specialitet som fokuserar på prevention, diagnosis och behandling av muskuloskelettala sjukdomar och skador, inklusive ben- och ledproblem. Ortoser är anpassade ortopediska enheter, som exempelvis skor, stötvågar, proteser eller korsettar, som används för att stödja, korrigera, förhindra eller lindra symptom orsakade av muskuloskelettala tillstånd. Ortosens syfte är att förbättra funktionen, reducera smärta och förebygga ytterligare skada.
Ledband
En medicinsk definition av 'ledband' är en smal, ringformig struktur av bindväv som omsluter en led och styrter rörelserna i den genom att begränsa ledens rörelseomfång. Ledbandet består av kollagena fibriller och elastiska fiber som ger det styrka och flexibilitet. Det kan även innehålla fett, nerver och blodkärl.
Skenor och stöd
Biomechanical Phenomena
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
Vadben
Subtalarled
Subtalarled är ett medicinskt tillstånd där det föreligger en förlust av normalt rörelseomfång i den subtalara leden, som är en led mellan taluskotylen och calcaneus (hälbenet) i foten. Detta kan orsaka stelhet, smärta och rubbningar i fotens biomekanik, vilket kan ha inverkan på personens vardagliga funktion och rörelseförmåga.
Tarsus, djur
I en enda mening kan tarsen hos djur definieras som den del av extremiteten som motsvarar mellanfoten hos människan och är belägen ovanför metatarsus (motsvarande människans främre fotled). Tarsen utgör en del av bakbenet hos fyrbenta djur, såsom hundar och katter, och består av flera små ben, kända som tarsalia.
Retrospektiva studier
Proprioception
Proprioception kan definieras som förmågan att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet, baserat på information från muskel- och ledsinne. Det är den inre känslan av var delar av kroppen befinner sig och hur de rör sig, oavsett om ögonen är öppna eller stängda. Proprioception är viktig för att koordinera rörelser och upprätthålla balans.
Ankle Fractures
En ankelbenskada (ankle fracture) är en benfraktur som sker i ett eller flera av de tre benen som bildar fotens led med vristbenet (tibia) och fibulan. Det kan vara en stabil skada, där benbitarna fortfarande befinner sig i rätt position efter frakturen, eller en instabil skada, där benbitarna har förskjutits från sin normala position. Symptomen på en ankelbenskada innefattar ofta smärta, svullnad och blåmärken kring ankeln, samt svårigheter att gå eller ställa sig på skadan. Diagnosen ställs vanligtvis genom röntgen av ankeln. Behandlingen kan bestå av en kombination av immobilisering med ett gyllene eller fiberglasjärn, operation och rehabilitering.
Fotvristben
De sju ben som bildar fotvristen (tarsus), nämligen hälbenet, språngbenet, tärningsbenet, båtbenet, samt inre, mellersta och yttre kilbenen.
Elektromyografi
Vridmoment
I en enstaka mening kan vridmoment (torque) definieras som en mekanisk storhet som beskriver kraftens rotationsverkan kring en given punkt eller axel. Det mäts vanligtvis i newtonmeter (Nm).