Alla de muskler som medverkar till att ge uttryck åt ansiktet, inklusive dem som försörjs av facialisnerven och är fästa vid och ger rörelse åt ansiktshuden.

Stort eller fullständigt bortfall av motoriska muskelfunktioner i ansiktet. Tillståndet kan bero på central eller perifer skada. Skador på nervbanor i centrala nervsystemet från hjärnbarken till ansiktets nervkärnor i pons medför muskelsvaghet som oftast ej omfattar pannans muskler. Ansiktsnervsjukdomar ger vanligtvis generaliserad, halvsidig ansiktssvaghet. Sjukdomar i de neuromuskulära förbindelserna och muskelsjukdomar kan också ge upphov till ansiktsförlamning eller -försvagning.

Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.

Ansiktsuttryck som avspeglar känsla av nöje, ömhet, munterhet osv.

Iakttagbara förändringar i ansiktsdragen som reaktion på emotionella stimuli.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att "ögats öppning" eller "ögonspringan" är det som kallas ögonbrynsluckan (latin: *rima palpebrarum*). Detta är den öppning i ansiktet genom vilken ögat ser ut, och den bildas av de två ögonlocken (*palpebrae*) som kan öppnas och stängas för att skydda och hålla fuktighet i ögat. Ögonbrynsluckan har också muskler som kontrollerar rörelserna hos ögonlocken, och dess storlek och form kan variera mellan individer.

En nervöverföring är den process där ett neurotransmittorsubstanser releaseas från en nervcells (neurons) presynaptiska terminalknopp, diffunderar över synapsen och binder till receptorer på den postsynaptiska membranen av en annan neuron eller effektorcell, vilket leder till en elektrofysiologisk eller kemisk respons.

Medfödd eller förvärvad osymmetri i ansiktet.

Muskler som utgår från okbågen och stänger käkarna. Tuggmuskelnerven utgår från mandibularnervens förgrening på trigeminalnerven (femte hjärnnerven).

Skallbastumörer är ovanliga, benigna tumörer som utvecklas i tinningbenet (temporalbenet) och består av benvävnad och bindväv.

Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.

Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.

Parotid neoplasms refer to abnormal growths or tumors in the parotid gland, which is the largest of the salivary glands located in the neck near the ear. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may vary depending on their type and size.

Muskelproteiner är proteiner som utgör strukturella komponenter och funktionella molekyler inom muskler. De är involverade i diverse processer såsom muskelkontraktion, regeneration och homeostas. Exempel på muskelproteiner inkluderar aktin, myosin, titin och troponin.

Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.

En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.

Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.

Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.

Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.

Ansiktets skelett, bestående av benen mellan skallbasen och underkäken. Det råder viss oenighet om vilka av huvudets skelettben som skall räknas till ansiktets.

En utvecklingsprocess som leder till bildandet av det mogna muskelsystemet, och i vilken ingår differentiering av de olika typerna av muskelcellförstadier, myoblastvandring, aktivering av muskelbildningen och muskelförankring.

Ospecifika skador på ansiktets mjukdelar eller benvävnader.

Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.