Ansiktsnervssjukdomar
Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.
Ansiktsnerv
Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.
Facialisnervskador
Traumatiska skador på ansiktsnerven. Sådan skada kan ge ansiktsförlamning, nedsatt tårflöde och salivbildning, och förlust av smaksinnet i tungans främre del. Nerven kan återbildas till sitt ursprungliga mönster eller med avvikelser, vilka kan leda till tårflöde vid smakstimulering och andra syndrom.
Ansiktsförlamning
Stort eller fullständigt bortfall av motoriska muskelfunktioner i ansiktet. Tillståndet kan bero på central eller perifer skada. Skador på nervbanor i centrala nervsystemet från hjärnbarken till ansiktets nervkärnor i pons medför muskelsvaghet som oftast ej omfattar pannans muskler. Ansiktsnervsjukdomar ger vanligtvis generaliserad, halvsidig ansiktssvaghet. Sjukdomar i de neuromuskulära förbindelserna och muskelsjukdomar kan också ge upphov till ansiktsförlamning eller -försvagning.
Synnervssjukdomar
'Synnervssjukdomar' är en övergripande benämning på olika medfödda eller aquireda tillstånd som drabbar nervtrådarna i ögat och stör synfunktionen, inklusive grava former av neuropati som exempelvis optisk neurit (inflammation av optisk nerven) och retinitispigmentosa (progressiv degeneration av näthinnan).
Luktnervsjukdomar
Sjukdomar i den första kranialnerven, vilka vanligtvis yttrar sig som förlorat luktsinne (anosmi) eller andra förändringar i lukt- och smaksinnet. Anosmi kan vara förenad med tumörförekomst, CNS-infektioner, skallskador, medfödda störningar, toxisk påverkan, ämnesomsättningssjukdomar, tobaksnyttjande och andra tillstånd.
Vagusnervsjukdomar
Vagusnerve disorders refer to conditions that affect the function of the vagus nerve, which is a crucial part of the autonomic nervous system responsible for regulating involuntary bodily functions such as heart rate, digestion, and respiratory rate. These disorders may include damage or dysfunction of the vagus nerve due to various causes, such as inflammation, compression, trauma, or degenerative diseases, and can result in a range of symptoms including difficulty swallowing, voice changes, abnormal heart rate, nausea, vomiting, and abdominal pain.
Ansiktsmuskler
Hypoglossussjukdomar
Sjukdomstillstånd i den tolfte hjärnnerven eller dess nervkärnor. Kärnorna och nervknippena är belägna i den förlängda märgen, och nerven har sin utgång ur skallen genom canalis hypoglossi i skallbasen och leder nervimpulser till tungans muskler. Hjärnstamssjukdomar, som t ex ischemi och motornervsjukdomar, kan påverka nervkärnorna och nervknippena. Nerven kan även ta skada av sjukdomar i den bakre skallgropen eller skallbasen. Till de kliniska symtomen hör enkelsidig försvagning av tungmusklerna och artikulationsrubbningar, då tungan vid rörelse framåt vill vika åt den försvagade sidan.
Hörsel- och balansnervssjukdomar
Sjukdomar i den 8:e hjärnnerven. Vestibularnervinflammation, hörselnervsinflammation och akustikusneurinom ingår. Beroende på vilken nerv som drabbas, kan de kliniska manifestationerna yttra sig som d övhet, yrsel eller tinnitus.
Tung- och svalgnervssjukdomar
Sjukdomar i den nionde kranialnerven (nervus glossopharyngeus) eller dess kärnor i den förlängda märgen. Nerven kan ta skada av sjukdom som berör den nedre hjärnstammen, bakre skallgropens botten, foramen jugulare, eller den del av nerven som är utanför skallen. Kliniska kännetecken är känselbortfall i svalget, minskad salivproduktion och synkope. Glossofarynxneuralgi avser ett tillstånd med återkommande ensidig, häftig smärta i tungan, käkvinkeln, yttre hörselgången och halsen, och som kan hänga samman med synkope. Anfallen kan utlösas av hosta, nysning, sväljning eller tryck mot tragus.
Hjärnnervstumörer
Onchocerciasis, okulär
Trigeminusnervsjukdomar
Sjukdomar i den accessoriska nerven
Akustikusneurinom
Ett akustisk neurinom, även känt som vestibulär schwannom, är en typ av långsamväxande, benign ( icke cancerartad ) tumör som utvecklas på den vestibulära delarna av det eight cranial nerve (CN VIII), som kontrollerar balansen och hörseln. Akustiska neurinom är vanligtvis enbart växer på den vestibulära delen av nerv VIII, men ibland kan de också växa över till den cochleara delen av samma nerv.
Abducensnervsjukdomar
Sjukdomar i den 6. kranialnerven (abducens) eller dess kärna i hjärnbryggan (pons). Defekter hos nerven orsakar svaghet i ögats sidomuskel (musculus rectus lateralis), vilken leder till horisontellt d ubbelseende och skelning (esotropi). Vanliga orsaker till nervskada är högt intrakraniellt blodtryck, skallskador, ischemi eller infratentoriella tumörer.
4:e kranialnervssjukdomar
Fourth cranial nerve (trochlear nerve) disorders refer to conditions that affect the function of the fourth cranial nerve, which controls the movement of the eye in an upward and outward direction. These disorders can cause symptoms such as double vision (diplopia), especially when looking downwards or to the side, and difficulty with depth perception. The causes of fourth cranial nerve disorders can vary, including trauma, tumors, aneurysms, or other conditions that put pressure on or damage the nerve. Treatment for fourth cranial nerve disorders may include surgery, glasses with prism lenses, or exercises to help strengthen the eye muscles.
Hjärnnervsjukdomar
Tinningben
Bells pares
Ett syndrom kännetecknat av plötslig, ensidig ansiktsförlamning som tilltar under de följande 2-5 dagarna. Hornhinneskada kan uppstå i samband med försvagning av ögats ringmuskel och oförmåga att slut a ögat. Ofta föregås paresen av smärta bakom örat. Tillståndet kan bero på infektion med humant herpesvirus-1.
Ansiktsspasm, halvsidig
Oculomotor Nerve Diseases
The oculomotor nerve, also known as the third cranial nerve, controls many of the muscles that move the eye and enable fine-focus adjustments. Oculomotor nerve diseases refer to conditions that affect the function of this nerve, leading to various symptoms such as drooping of the eyelid (ptosis), double vision (diplopia), and difficulty with eye movement. These diseases can be caused by a variety of factors, including nerve damage due to trauma, compression from tumors or aneurysms, inflammation, or degenerative conditions. Treatment for oculomotor nerve diseases varies depending on the underlying cause and may include medication, surgery, or observation.
Synnervsinflammation
Otologic Surgical Procedures
Otologic surgical procedures refer to a group of surgeries that are performed on the ear with the goal of treating various conditions affecting hearing, balance, and inner ear functions. These procedures can range from relatively simple ones such as myringotomy (incision in the eardrum to relieve pressure and drain fluid) to more complex ones like cochlear implantation (surgical implantation of an electronic device that provides a sense of sound to a person with severe to profound hearing loss). Other examples of otologic surgical procedures include stapedectomy (removal or modification of the stapes bone in the middle ear to improve hearing), tympanoplasty (reconstruction of the eardrum), and mastoidectomy (removal of mastoid air cells to treat chronic ear infections).
Ischiasnerv
Parotid Neoplasms
Parotid neoplasms refer to abnormal growths or tumors in the parotid gland, which is the largest of the salivary glands located in the neck near the ear. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may vary depending on their type and size.
Nervnybildning
En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).
Perifera nerver
Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.
Ansiktsben
Neurilemmom
Neurilemmom (eller schwannom) är en typ av nerveus tumör som utvecklas från de celler (schwannceller) som bildar myelinskidan runt nervfibrerna i det perifera nervsystemet. Dessa tumörer tenderar att växa långsamt och orsakar vanligtvis inga symtom under tidiga stadier, men kan med tiden leda till känselbortfall, smärta eller muskelsvaghet i det drabbade området beroende på storleken och platsen för tumören. Neurilemmom är oftast icke-cancerartat (benignum), men kan i sällsynta fall bli cancerartat (malignum) och sprida sig till andra delar av kroppen.
Nervtrådar
Hjärnnerver
Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.
Synnerv
Axotomi
Trigeminusnerv
Nervkompressionssyndrom
Nervkompressionssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av att en nerv eller en grupp nerver komprimeras, oftast på grund av strukturella förändringar i kroppen. Detta kan orsaka diverse symtom som svara på den skadade nervens funktion, till exempel smärta, krypning, stickning, forminskad känsel eller svaghet i de muskler som nerven innerverar. Ett exempel på ett nervkompressionssyndrom är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven komprimeras i handleden, vilket kan orsaka smärta, krypning och forminskad känsel i handen.
Nervöverföring
En nervöverföring är den process där ett neurotransmittorsubstanser releaseas från en nervcells (neurons) presynaptiska terminalknopp, diffunderar över synapsen och binder till receptorer på den postsynaptiska membranen av en annan neuron eller effektorcell, vilket leder till en elektrofysiologisk eller kemisk respons.
Parotid Gland
The parotid gland is the largest of the major salivary glands and is located in the neck, anterior to the ear. Its primary function is to produce and secrete saliva into the mouth, aiding in digestion and maintaining moisture in the oral cavity.
Underkäksnerv
Eyelids
Möbius syndrom
Ett syndrom med medfödd ansiktsförlamning, ofta associerad med abducenspares och andra medfödda avvikelser, omfattande bl a tungförlamning, klubbfot, störningar i armfunktionerna, kognitiva störningar och bröstmuskeldefekter. De patologiska fynden varierar och innehåller aplasi i hjärnstamskärnorna och aplasi i ansiktsnerverna och ansiktsmusklerna, till följd av flera etiologiska faktorer.
Hörsel- och balansnerv
Den 8. hjärnnerven. Den akustiska (eller vestibulokoklear-)nerven har en kokleär del som har med hörseln att göra och en vestibulär del som dirigerar balanssinnet och huvudets läge. Hörselnervens tråd ar utgår från nervceller i ganglion spirale och når koklearcellkropparna. Vestibularnervens fibrer utgår från nervceller i Scarpas ganglion och når vestibularcellkropparna.
Herpes zoster oticus
Ett syndrom med ansiktsförlamning och herpesutslag i den yttre hörselgången. Tillståndet kan även omfatta tinnitus, yrsel, dövhet, öronvärk och inflammation i ytterörat, och beror på reaktivering av latent herpesvirus 3-infektion, som ger inflammation i ansikts- och vestibularnerverna, och ibland även andra kranialnerver.