Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.
Ett anti-inflammatoriskt medel av icke-steroidtyp med smärtlindrande egenskaper som används för behandling av bl a reumatism och artrit.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) med febernedsättande och smärtstillande verkan. Det är främst tillgängligt i natriumsaltform.
Naproxen är ett icke-selektivt icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, feber och inflammation. Det fungerar genom att hämma en specifik typ av enzym, cyklooxygenas (COX), vilket reducerar produktionen av prostaglandiner, substanser som orsakar smärta och inflammation. Naproxen är tillgängligt receptfritt eller på recept beroende på dosering och användningsområde.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.
Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.
Ett antiinflammatoriskt, smärtstillande och febernedsättande preparat av ibuprofentyp. Det används för behandling av reumatoid artrit (kronisk ledgångsreumatism) och osteoartrit.
Ett antiinflammatoriskt, smärtstillande och febernedsättande medel, tillhörande fenylalkynsyrorna. Det har visat sig kunna minska benvävnadsresorptionen vid parodontal sjukdom genom att blockera karbanhydras.
Ett läkemedel med antiinflammatoriska, febersänkande och smärtstillande egenskaper. Det är särskilt effektivt vid behandling av ankylotisk spondylit. Det är även verksamt mot reumatoid artrit och Reiters syndrom (vid försök). Trots att fenylbutazon också är verksamt mot gikt, så gör risk-nyttobedömningar att det inte bör användas vid denna sjukdom.
Föreningar eller ämnen som reagerar med cyklooxygenas (prostaglandin-endoperoxidsyntas) och därmed hindrar detta från att ingå substrat-enzymkombination med arakidonsyra och bilda eikosanoider, prostaglandiner och tromboxaner.
A Cyclooxygenase-2 (COX-2) inhibitor is a type of medication that selectively blocks the activity of the COX-2 enzyme, which plays a key role in inflammation and pain signaling in the body. By inhibiting this enzyme, COX-2 inhibitors can reduce the production of prostaglandins, chemicals that cause inflammation, swelling, and pain. These medications are often used to treat acute or chronic pain, as well as inflammatory conditions such as arthritis. Examples of COX-2 inhibitors include celecoxib (Celebrex) and meloxicam (Mobic).
Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.
Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.
Ett vattenlösligt extrakt från rödalger, främst Chondrus crispus, som lever längs Nordamericas och Europas atlantkuster. Det används som stabiliseringsmedel, emulgeringsmedel (t ex vid chokladframstäl lning) och som klarningsmedel.
Piroxikam är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, inflammation och feber. Det fungerar genom att blockera en viss typ av enzymer (cyklooxygenas-2 eller COX-2) i kroppen som orsakar smärta och inflammation. Piroxikam är ett långverkande NSAID och kan användas för att behandla olika typer av smärtor, såsom muskel- och lederåkommor, men även för att behandla inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit och gikt. Läkemedlet finns tillgängligt på recept och skall användas under läkares tillsyn.
Cyclooxygenase-2 (COX-2) är ett enzym som spelar en viktig roll i inflammation och smärta. Det produceras som svar på olika signalsubstanser vid cellskada eller infektion, och orsakar en ökad syntes av prostaglandiner, vilka är hormonliknande ämnen som bidrar till inflammation, feber och smärta. COX-2 är därför ett viktigt mål för läkemedel som används för att behandla smärta och inflammation, så kallade icke-steroida antiinflammatoriska preparat (NSAID).
Sårbildning i magslemhinnan pga kontakt med magsyra. Tillståndet förknippas ofta med Helicobacter pylori-infektion eller bruk av icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDS).
Sulindak är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, inflammation och feber. Det verkar genom att hämma en viss typ av enzym, cyklooxygenas (COX), vilket reducerar produktionen av prostaglandiner, substanser som orsakar smärta och inflammation. Sulindak kan också användas för att behandla kolik orsakad av gallstensbesvär.
Prostaglandin Endoperoxide Synthase (PTGS), also known as Cyclooxygenase (COX), is an enzyme involved in the conversion of arachidonic acid to prostaglandin H2, an important precursor for the synthesis of various prostanoids such as prostaglandins, thromboxanes, and prostacyclins. This enzyme exists in two main isoforms: COX-1 and COX-2, which differ in their expression patterns and regulation. COX-1 is constitutively expressed in most tissues and involved in maintaining homeostatic functions, while COX-2 is usually induced under pathological conditions and contributes to inflammation, pain, and fever. Inhibition of PTGS/COX enzymes is the primary mechanism of action for nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), which are widely used in clinical practice for their analgesic, antipyretic, and anti-inflammatory effects.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp med kraftiga, smärtstillande och arytmidämpande egenskaper. Det har visat sig effektivt vid behandling av osteoartrit, reumatoid artrit och ankyloserande spondylit, och för postoperativ smärtlindring.
Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.
En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.
Ett växtsläkte (stenfrön) av familjen Boraginaceae. Växterna innehåller litospermaner och litospermsyra.
Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.
Cyclooxygenase-1 (COX-1) är ett enzym involverat i prostaglandinsyntesen, som producerar prostaglandiner, tromboxaner och leveranshormonliknande substanser (PGES) från arakidonsyra under fysiologiska förhållanden. Det hör till enzymklassen oxidoreduktaser och är konstitutivt uttryckt i många celltyper, inklusive endotelceller, fibroblaster och monocyter/makrofager. COX-1 producerar prostaglandiner som skyddar mag- och tarmepitel, reglerar reninsekretion och blodtrycket samt underhåller nyttigheten hos aggregerande plattor.
Smärtstillande, febernedsättande derivat av acetanilid. Det har svaga antiinflammatoriska egenskaper och används som ett vanligt smärtstillande medel, men kan orsaka skador på lever, blodceller och nj ure.
I en enkel mening kan 'tiazider' definieras som en grupp av läkemedel som används för att behandla olika sjukdomar, främst högt blodtryck och vissa former av hjärtsvikt. Tiaziderna fungerar genom att öka urinproduktionen och på så sätt minska salt- och vätskehalten i kroppen, vilket i sin tur sänker blodtrycket. Dessa läkemedel är vanligen väl tolererade och har få biverkningar, men de kan i sällsynta fall orsaka elektrolytbrist eller försämra diabeteskontrollen.
Pyrazoler är en klass av organiska föreningar som innehåller en pyrazolring, en fem-ledad heterocyklisk aromatisk ring bestående av två kväveatomer och tre kolatomer. Pyrazoler har ett antal farmakologiska egenskaper och används som läkemedel eller i läkemedelsutveckling, till exempel som antiinflammatoriska, analgetiska och antipyretiska medel.
Medel som lindrar smärta utan att orsaka medvetslöshet.
Sulfonamider är en grupp av syntetiska antibiotika som är verksamma mot olika bakterier, inklusive stafylokocker och E. coli. De fungerar genom att hämma enzymet dihydropteroatsyntas, vilket behövs för bakteriens tillväxt och reproducering. Sulfonamider används vanligen för behandling av olika infektioner, såsom urinvägsinfektioner, hudinfektioner och öroninfektioner.
Tumor necrosis factor-alpha (TNF-α) är ett cytokin som produceras främst av aktiverade macrofager och spelar en central roll i inflammatoriska processer, immunförsvar och regulering av celltillväxt och apoptos.
NF-κB (Nuclear Factor kappa-light-chain-enhancer of activated B cells) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en central roll i reguleringen av immunresponsen, inflammation och cellcykeln. I vila finns NF-κB komplexat med dess inhibitor IκB och hålls inaktiverat i cytoplasman. När cellen aktiveras genom olika signaltransduktionsvägar får IκB en signalserie av fosforyleringar som leder till att det degraderas, vilket frigör NF-κB att transloeras in i kärnan där det binder till specifika DNA-sekvenser och påverkar transkriptionen av målgener.
Natriumsalicylat är ett salt av salicylsyra och används som antiinflammatorisk, smärtstillande och febernedsättande läkemedel.
Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.
Salicylater är en grupp av läkemedel som har svagt smärtstillande, febernedsättande och inflammationsdämpande effekter. De verkar genom att hämma en specifik enzymaktivitet i kroppen (cyclooxygenas-1 och -2), vilket leder till minskad syntes av prostaglandiner, som är signalmolekyler involverade i smärta, feber och inflammation. Salicylater förekommer naturligt i vissa växter, exempelvis i barken från salixarter (vilket gett upphov till namnet), men de används också syntetiskt inom farmaci. Ett vanligt exempel på ett salicylatpreparat är acetylsalicylsyra, som marknadsförs under varumärken som Aspirin och diversa generiska produkter.
A peptic wound is a type of tissue damage that occurs in the gastrointestinal tract, typically in the stomach or duodenum, as a result of the erosive action of digestive enzymes such as pepsin and hydrochloric acid.
Fenylpropionater är ett slags ester som används inom parfymindustrin. Det är en ester av fenylglykolsyra och propionsyra, med formeln C9H10O2. Fenylpropionater har en lätt söt, blommig doft och används ofta som noter i parfymer för att ge en frisk, grön ton till doften.
En peptisk sår med blödning är en erosion eller ulceration i mag- eller tarmslemhuan, orsakad av aggressivt utsöndrat saltsyra och proteolytiska enzymer från magsaftkörtlarna, vilket leder till penetrering av blodkärlen och därmed blödning.
Sjukdom i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Ett kraftigt gult färgämne som erhålls ur den torkade och pulveriserade roten av gurkmeja (Curcuma longa, Curcuma domestica). Det används som färgämne i papper, i kosmetika, för påvisande av bor och som krydda.
Endogena föreningar som förmedlar inflammation (autakoider), och likartade exogena ämnen, inkl. syntetiska prostaglandiner.
Läkemedelstillförsel, lokal, betecknar metoder för att tillföra läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, vanligtvis med syfte att behandla en lokal sjukdom eller skada, istället för att ge systemiska effekter genom att distribuera substansen i blodomloppet.
Curcuma, också känt som kurkuma, är ett krydda och medicinalväxt som härstammar från sydöstra Asien. Det aktiva ämnet i curcuma är curcumin, som har potentialen att agera som en kraftfull antiinflammatorisk och antioxidativ agent. Curcuma används traditionellt inom ayurvedisk medicin för att behandla en rad av medicinska tillstånd, inklusive smärta, inflammation och gastrointestinala problem.
Ettårig prästkrageliknande blomma (Matricaria recutita) av släktet Matricaria och familjen Asteraceae, med naturlig hemvist i Europa och västra Asien. Kamomill och romersk kamomill (Anthemis nobilis) används som medicinalörter, bl a för te, extrakt, färgämnen eller oljor. Växten innehåller kolin, kumariner, blåfärgande glykosider, flavonoider, salicylat, tanniner och eteriska oljor. Syn. blå kamom ill.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroid typ med febernedsättande och antigranulerande verkan. Det hämmar även biosyntesen av prostaglandin.
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Traditionell hinduisk medicin, med rötter i den hinduiska kulturen. Ayurveda betyder livsvetenskap.
Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.
Paramethasone är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används inom medicinen för att behandla inflammation och immunförsvarsmekanismens överaktivitet. Det fungerar genom att minska nedverkningarna av inflammatoriska ämnen i kroppen, såsom prostaglandiner och leukotriener. Paramethasone kan användas för att behandla en rad olika sjukdomstillstånd, till exempel astma, eksem, ledinflammationer och autoimmuna sjukdomar. Liksom andra glukokortikoider kan paramethasone orsaka biverkningar vid långvarig användning, såsom ökad känslighet för infektioner, ökad aptit, viktökning och sömnstörningar.
Boswellia, också känt som Indian frankincense, är ett extrakt från trädets harts (harztappning) av arter inom släktet Boswellia, främst Boswellia serrata. Det används traditionellt i ayurvedisk medicin och har visat sig ha potentialen som en antiinflammatorisk agent i kliniska studier. Boswellia extrakt innehåller boswelliasyror, som är kända för att hämma 5-lipoxygenas, en enzym som producerar leukotriener, vilket orsakar inflammation.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.
Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
I medicinsk kontext, är en propionat ett salt eller ester av propionsyra, en karboxylsyra med tre kolatomer. Propionater kan användas som konserveringsmedel och förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel ost.
Seg olja som erhålls från buskväxten Croton tiglium, tillhörande familjen Euphorbiaceae (törelväxter), och som framkallar illamående. Den är blåsbildande och hudirriterande och används som farmakologisk standard för hudinflammationer och allergi, och den kan orsaka hudcancer. Oljan användes förr som kräk- och laxérmedel, med betydande dödlighet.
Ortho-aminobenzoates are a group of chemical compounds that contain an ortho-substituted amino benzoate functional group, which consists of a benzene ring with a carboxylate group (–COO−) and an amino group (–NH2) attached to adjacent carbon atoms on the benzene ring. This group is often abbreviated as "o-ABA" or "OABA". These compounds have various applications, including use as pharmaceuticals, dyes, and plastic additives.
Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
En faktor som medverkar i regleringen av mastcelltillväxt. Den produceras av t- och B-celler och uppvisar omfattande homologi med BCRFI-genen hos Epstein-Barrviruset.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.
En kalciumberoende undertyp av kväveoxidsyntas som möjligen spelar en roll i immunsystemet. Det är ett tillfälligt enzym, som kommer till uttryck genom transkriptiv reglering från olika cytokiner. EC 1.14.13.39.
Neutrofila leukocyter, eller neutrofiler, är en typ av vit blodkropp (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör den största andelen av de cirkulerande vita blodkropparna och hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att fagocytera, det vill säga svälja och förstöra främmande partiklar såsom bakterier och svampar. Neutrofilerna innehåller en speciell typ av proteiner, kallade neutrofila granuler, som kan släppas ut för att döda patogener. När ett infektionshot uppfattas av kroppen ökar produktionen och aktiveringen av neutrofiler, vilket kan leda till en ökning av deras antal i blodet, kallat neutrofili.
En kronisk, systemisk ledgångssjukdom som kännetecknas av inflammatoriska förändringar i ledhinnor och ledstrukturer, omfattande nedbrytning av kollagen bindväv och försvagning av benvävnad. Sjukdomen har okänd etiologi, men det finns antydan om autoimmuna mekanismer.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Vita blodceller, omfattande både granulära leukocyter (basofiler, eosinofiler och neutrofiler) och icke-granulära leukocyter (lymfocyter och monocyter).
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroid typ med smärtstillande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Det är en cyklooxigenashämmare.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Interleukin-1β (IL-1β) är en typ av cytokin, ett signalsubstans som utsöndras av kroppens vita blodkroppar (leukocyter) för att aktivera immunförsvaret och påverka inflammationen i kroppen. IL-1β är involverad i den akuta inflammatoriska svarskedjan och kan orsaka feber, smärta, rödhet och svullnad vid en infektion eller skada.
Preklinisk prövning av läkemedel på laboratoriedjur eller in vitro för undersökning av deras biologiska och toxiska effekter, och möjliga kliniska tillämpningar.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Ett cytokin som aktiverar neutrofiler och attraherar neutrofiler och T-lymfocyter. Det frisätts av flera olika celltyper, bl a monocyter, makrofager, T-lymfocyter, fibroblaster, endotelceller, samt keratinocyter genom inflammatorisk stimulering. IL-8 är en medlem av superfamiljen beta-tromboglobuliner och strukturellt besläktad med trombocytfaktor 4.
Tolmetin är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, inflammation och iritation i led och muskler. Det verkar genom att blockera en specifik typ av enzym, cyklooxygenas-2 (COX-2), vilket reducerar produktionen av prostaglandiner, som orsakar smärta och inflammation. Tolmetin ges vanligen som tabletter eller kapslar och bör användas under läkares tillsyn på grund av riskerna för allvarliga biverkningar som mag-tarm-blödningar, hjärt-kärlsjukdomar och njurskador.
En syntetisk analog till naturligt prostaglandin E1. Den ger en dosberoende hämning av magsyra och pepsinutsöndring, och ökar slemhinnans motståndskraft mot skada.
I en enkel mening kan 'tiazolder' definieras som en grupp av orala antidiabetiska läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes. De verkar genom att öka insulinkänsligheten i kroppen och minska glukosproduktionen i levern. Tiazolder är kemiskt sett relaterade till sulfonylureaner, men de har en tiazolidinonring istället för en sulfonylgrupp. Exempel på tiazolder inkluderar pioglitazon och rosiglitazon.
Butanone, även känt som methyl ethyl ketone (MEK), är en färglös, flytande organisk förening med en skarp, doft. Det är en typ av keton och används ofta som lösningsmedel inom industrin. Butanone är lättflyktig och härdig mot värme, men är också lätt brandbar och kan bilda explosiva blandningar med luft.
I en enkel medicinsk kontext kan 'sulfoner' definieras som organiska föreningar som innehåller en sulfongrupp (-SO2-). Sulfoner är vanligen reaktiva och starkt elektronavtagande, vilket gör dem användbara i olika kemiska reaktioner. I vissa fall kan sulfoner användas inom medicinen som en del av läkemedelsmolekyler, där de kan påverka läkemedlets farmakologiska egenskaper, till exempel genom att påverka dess löslighet, stabilitet eller farmakokinetik.
Hämmare av såväl cyklooxygenas- som lipoxygenasprocesser. Substansen visar antiinflammatorisk effekt genom att hindra bildandet av prostaglandiner och leukotriener. Den förstärker också hypoxisk kärls ammandragning i lungorna och har skyddande effekt efter myokardischemi.
Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.
Triamcinolon är ett starkt kortikosteroidmedel som används för att behandla inflammation och svullnad i kroppen. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet, vilket hjälper att lindra symptomen på en rad olika sjukdomar som exempelvis astma, eksem, artrit och autoimmuna sjukdomar. Triamcinolon kan ges oralt, intravenöst eller som injektion beroende på behandlingsbehov. Lokala preparat av triamcinolon används också för att lindra smärta och inflammation i till exempel ledvärk och muskelvärk.
Läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatorisk verkan som inte binder till opioidreceptorer och inte klassificeras som narkotiska preparat.
Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.
Den tredje typen gliaceller, jämte astrocyter och oligodendrocyter (som tillsammans bildar makroglia). Mikroglia varierar i utseende, beroende på utvecklingsstadium, funktionssätt och anatomiskt läge. Till subtyper hör förgrenade, perivaskulära, amöboida, vilande och aktiverade. Mikroglia har en uppenbar förmåga till fagocytos och spelar en viktig roll i det breda spektret av nervsjukdomar. De antas även ha andra roller, t ex en sekretorisk roll (utsöndring av cytokiner och nervtillväxtfaktorer); i immunnologiska processer (presentation av antigener), samt i utveckling och omformning av det centrala nervsystemet.
Experimentellt framkallad ledinflammation hos djur m h a immunologiska metoder eller smittämnen som stimulerar till ett immunsvar (t ex immunologiska adjuvantia eller collagen).
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
'Artrit' är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar lederna, medan 'artros' (också stavat 'osteoartrit') är den vanligaste formen av artrit. Artros karaktäriseras av en nedbrytning och förslitning av det broskartade lagret mellan de två benbenen i en led, vilket leder till smärta, stelhet och sämre rörlighet över tiden.
Prostaglandin E (PGE) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler involverade i en rad fysiologiska processer inom kroppen, såsom inflammation, smärta, feber och blodflödesreglering. PGE är specifikt associerad med smärtreduktion, samt med relaxation av muskler i luftrör och matstrupe. Det finns också forskning som visar att PGE kan ha en roll i skyddet av mag-tarm-trakten.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Ett antranilsyraderivat med smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Det används vid behandling av muskuloskeletala och ledåkommor och ges per os eller lokalt. Kemisk formel är C14 H10 F3 N O2. Syn. flufenaminsyra; antranilsyra, N-(a,a,a-trifluoro-m-tolyl)- (6CI, 8CI); 2-[3-(trifluorometyl)anilino]bensoesyra.
Magsår beläget i tolvfingertarmen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.
Olika preparat med varierande verkningsmekanismer som används för behandling och lindring av magsår och irritationer i mag-tarmkanalen.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Inflammation i lederna som kännetecknas av värk, svullnad, rodnad och ökad temperatur runt leden. Syn. artrit.
Ett derivat av pyrrolizinkarboxylsyra som är strukturellt besläktat med indometacin. Det tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och används huvudsdakligen för sin smärtstillande verkan.
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Cykliska estrar av hydroxikarboxylsyror, med en 1-oxacykloalkan-2-on-struktur. Stora, cykliska laktoner med fler än ett dussin atomer är makrolider.
Protonpumpsh inhibitors (PPIs) are a class of medications that reduce gastric acid production by blocking the H+/K+ ATPase proton pump in gastric parietal cells, providing effective therapy for gastric acid-related conditions such as gastroesophageal reflux disease (GERD), peptic ulcers, and dyspepsia.
En löslig faktor som produceras av monocyter, makrofager och andra celler, och som aktiverar T-lymfocyter och förstärker deras svar på mitogener eller antigener. IL-1 består av två distinkta former, IL-1 alfa och IL-1 beta, som har samma funktioner, men utgör distinkta proteiner. De biologiska effekterna av IL-1 omfattar förmågan att ersätta makrofagbehovet för aktivering av T-celler. Faktorn skiljer sig från interleukin-2.
En grupp omättade fettsyror omfattande arakidonsyra och hydroxieikosatetraenosyra.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
I-kappa B-proteiner är proteiner som binds till transkriptionsfaktorn NF-kB (nukleär faktor kappa B) och håller den inaktiv i cytoplasman. När I-kappa B-proteinet fosforyleras och degraderas frigörs NF-kB, som kan transloceras till cellkärnan där det binder till DNA och aktiverar transkriptionen av målgener som är involverade i immunresponser, inflammation och celldelning.
CCL2, även känt som monocyte chemoattractant protein-1 (MCP-1), är en typ av cytokin som tillhör chemokinfamiljen och spelar en viktig roll i inflammationen och immunförsvaret. CCL2 är en liten signalsubstans som frisätts från olika celltyper, inklusive endotelceller, makrofager och fibroblaster, vid skada eller infektion. Det fungerar som ett kemotaktiskt attractant för monocyter och andra immunceller till inflammationsområdet, vilket hjälper till att koordinera den lokala immunresponsen.
Prostaglandin D2 (PGD2) är en prostaglandin, ett slags lipidmedierat signalsubstanser som produceras i kroppen och har en rad olika biologiska effekter. PGD2 är specifikt känt för sin roll inom immunsystemet och huden. Det produceras av en typ av celler kända som mastceller, och fungerar som en vasodilatator och ett immunmodulerande ämne. I huden har PGD2 visats påverka hårfollikelns tillväxt och differensiering, och det finns forskning som tyder på att ökade nivåer av PGD2 kan vara associerade med alopecia areata, en autoimmun hudsjukdom som orsakar håravfall.
En medicinsk definition av "nitrobenzen" är en kemisk substans som består av en benzenring (en cyklisk, aromatisk kolväte) med en nitrogrupp (-NO2) kovalent bunden till en kolatom. Nitrobenzen används inte primärt inom medicinen, men kan förekomma som en intermediär komponent i syntesen av vissa läkemedel. Den är även välkänt för sin explosiva natur under vissa förhållanden.
En transkriptionsfaktor är ett protein som binder till DNA och reglerar genuttrycket genom att påverka transkriptionen av gener till mRNA. ReIA (även känd som NF-1) är en specifik transkriptionsfaktor som aktiveras i monocyter och macrofager vid inflammation och infektion. Den binder till specifika DNA-sekvenser, kända som gamma-interferonaktiverade sekvenser (GAS), och reglerar uttrycket av gener involverade i immunförsvaret och inflammatoriska svar.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
En perforerad peptisk sår är en allvarlig komplikation till ett vanligt mag- eller tolvfingertarmsår, där en hålformig ulceration genomgått alla lagren av magsäcks- eller tarmslemhinnan, resulterande i en förbindelse mellan lumen och peritonealcaviteten, vilket kan leda till abdominal sepsis om inte behandlas omedelbart.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
Safety-based drug withdrawals refer to the removal of a medication from the market due to concerns about its safety profile, even if the drug is effective for its intended use. This can occur when new information becomes available that suggests the drug may cause harm, such as an increased risk of serious side effects or adverse reactions. The decision to withdraw a drug from the market is typically made by regulatory agencies, such as the U.S. Food and Drug Administration (FDA), after careful consideration of the benefits and risks of the drug. Safety-based drug withdrawals are rare, but they are an important part of ensuring the safety of medications for patients.
Ett derivat av prednisolon med liknande antiinflammatorisk verkan.
Ett ämne som stimulerar könskörtlarna och sätter igång ägglossning. Det används för att behandla infertilitet och amenorre, men anses vara mindre effektivt än klomifen.
Stora, fagocytiska, enkärniga leukocyter som bildas i benmärgen hos ryggradsdjur och släpps ut i blodet. De innehåller en stor, oval och något inbuktad kärna, omgiven av en rymlig cytoplasma och talrika organeller.
Läkemedel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H2-receptorer, och därmed blockerar verkan av histamin. Deras viktigaste kliniska effekt är att de hämmar syrautsöndring vid behandling av magsår. De kan även påverka glatt muskulatur. Vissa av medlen i denna klass har kraftig effekt på det centrala nervsystemet, men dessa verkningsmekanismer är inte klarlagda.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
Den molekylära utformningen av läkemedel för specifika ändamål (såsom DNA-bindning, enzymhämning, verkan mot tumörer osv), baserad på kännedom om molekylära egenskaper, som t ex funktionella gruppers aktivitet, molekylgeometri, elektronstruktur och information om analoga molekyler. Läkemedelsdesign bygger på datorstödd molekylär modelleringsteknik och omfattar inte farmakokinetik, dosanalys eller analys av läkemedelsadministrering.
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.
"ICR (Imprinting Control Region) inbred mouse strain är en genetiskt homogen population av möss, som används inom forskning för att studera epigenetiska fenomen och onkologi."
En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.
Sjukliga tillstånd i magen.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Kräkning av färskt, rött blod blod eller äldre, mörkt och grynigt. Blodkräkningar är oftast en indikering av blödning i den övre delen av mag-tarmkanalen.
Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.
Ikaros-kappa B-kinase (IKK) är ett protein som spelar en viktig roll inom cellens immunförsvar och inflammation. IKK är en komplex bestående av flera underenheter, däribland IKKα och IKKβ, som aktiveras i respons på olika signalsubstanser. När IKK aktiveras får det förmågan att fosforylera (och därmed aktivera) proteinet IkB (inhibitor av kappa B), vilket leder till att IkB degraderas och frigör proteinerna p50 och p65, som sedan kan transporteras in i cellkärnan och binder till DNA. Detta resulterar i aktivering av olika gener som är involverade i immunförsvaret och inflammationen. IKK är därför en viktig regulatör av celldelning, celldöd, cellcykeln och cytokinproduktion.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Preparat som genom en av flera olika verkningsmekanismer undertrycker immunsystemets funktioner. Klassiska cellgifter verkar genom att hämma DNA-syntes. Andra medel kan ha sin verkan genom att aktivera suppressor-T-cellspopulationer eller genom att blockera aktivering av hjälparceller. Immunsuppression utvecklades först och främst för att förhindra avstötning av transplanterade organ, men har även kommit att tillämpas för t ex mediering av verkan av interleukiner och andra cytokiner.
Aspirin-induced asthma (AIA) is a specific form of asthma that is triggered by the ingestion or exposure to aspirin and other nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) such as ibuprofen and naproxen. This condition is also known as NSAID-exacerbated respiratory disease (NERD) or aspirin-sensitive asthma.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
Reaktiva syre radicaler är kortlivade, mycket reaktiva molekyler eller atomgrupper som innehåller syre och har en ockuperat elektronpar-orbital. De bildas ofta som en biprodukt under normala cellulära processer, såsom andning, men deras koncentration kan öka avsevärt vid oxidativ stress, till exempel orsakad av exponering för toxiner eller strålning. Reaktiva syre radicaler kan reagera med cellmembraner, proteiner och DNA, vilket kan leda till celldamage och potentialen att bidra till sjukdomar som cancer, neurodegenerativa störningar och åldrande.
I en enkel medicinsk definition kan 'uppreglering' (aktivering) syfta på den process där en cell, ett enzym eller ett signalsystem ökar sin aktivitet eller verkan i organismen. Detta sker ofta som svar på olika inre eller yttre signaler och kan vara en del av normala fysiologiska processer eller en patofysiologisk process vid sjukdom. Exempelvis kan uppgifter om cellskador, infektioner eller hormonella signalsystem aktivera genuttryck och proteinsyntes som leder till uppreglering av vissa proteiner eller signalvägar för att hantera dessa situationer.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Growth Differentiation Factor 15 (GDF15) är ett protein som tillhör TGF-β (transforming growth factor beta) superfamiljen och har identifierats som ett starkt markeringsmolekyl för cellstress, celldöd och inflammation; det uttrycks i högre nivåer vid sjukdomar och skador på olika organ och tros spela en roll i underhåll och homöostas av kroppen.
Medel som får luftrören att utvidga sig.
En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.
Oxifenbutazon är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som tidigare användes för att behandla smärta, inflammation och feber, men idag är det inte längre i medicinsk användning på grund av sina allvarliga biverkningar, såsom blodbrist (anemidi), magsår och njurskador.
Trihydroxiderivat av eikosansyror. De erhålls primärt från arakidonsyra, men även eikosapentaensyraderivat finns. Många av dem är naturligt förekommande immunreglerare.
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Immunologiskt betingade biverkningsreaktioner på medicinska preparat, lagliga eller olagliga.
Matsmältningsstörningar.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.
"Oxidativ stress definieras som ett tillstånd av obalance mellan produktionen av fria radikaler och andra reaktiva syre-species (ROS) och förmågan till cellulär neutralisering genom antioxidativa försvarsmekanismer. Denna obalance kan leda till skada på cellulära strukturer, såsom proteiner, lipider och DNA, vilket i sin tur kan bidra till åldrande och utveckling av flera sjukdomar."
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
'Thromboxane B2' är en stabil, nedbrytningsprodukt av prostaglandinhinundringsvägen, som orsakar vasokonstriktion och plättaggregering, vilket kan leda till blodproppsbildning.
Ett derivat av pyrrolizinkarboxylsyra som är strukturellt besläktat med indometacin. Det tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och används för postoperativ smärtlindring och hindrar cyklooxygenasverkan.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Användning av kemoterapeutiska preparat för förebyggande behandling av en specifik sjukdom.
Olja som framställs ur färsk lever av torskfisk, Gadidae. Oljan är en A- och D-vitaminkälla.
Ankylosing spondylitis (AS) is a type of inflammatory arthritis that primarily affects the spine and sacroiliac joints, which connect the spine to the pelvis. The hallmark feature of AS is chronic inflammation leading to progressive stiffness and pain in the spine, often resulting in fusion of the spinal vertebrae and a hunched-forward posture over time. This condition typically affects young adults, more commonly men than women, and has been associated with a genetic marker called HLA-B27.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
En cells förökning genom delning.
En ordning dagrovfåglar, omfattande örnar, hökar, vråkar, gamar och falkar.
Specifika eller ospecifika inflammationer i tjocktarmen. Syn. kolit.
Ranitidin är ett histaminreceptorantagonist typ H2, som används för att behandla och förebygga mag- och tarmsyraöverproduktion, till exempel i samband med magbesvär orsakade av hög magsyrahalt, såsom magkatarr, mag- och tolvfingersjuke. Ranitidin verkar genom att blockera histaminets påverkan på H2-receptorer i magsäcken, vilket reducerar frisättningen av magsyra.
Interferon typ II, även känt som IFN-γ (Interferon gamma), är ett cytokin som produceras främst av naturliga killer-celler (NK-celler) och T-hjälpenda celler (Th1) i samband med immunförsvarets respons mot infektioner orsakade av intracellulära patogener, såsom virus och bakterier. IFN-γ har en central roll i cellmedierad immunitet och påverkar aktivt både innate (ospecificerad) och adaptiva (specifik) immunsvar. Det fungerar som en signalmolekyl mellan olika celltyper inom det immunförsvaret och har antivirala, antibakteriella och immunreglerande egenskaper. IFN-γ inducerar även uppeggning av major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass II-molekyler på olika celltyper, vilket underlättar presentationen av antigener till T-
Peroxidaser är ett enzym som katalyserar reaktioner där väteperoxid (H2O2) bryts ner, ofta genom överföringen av ett hydroxyl- (-OH) grupp till ett substrat. Denna reaktion producerar vatten och ett oxiderat substrat. Peroxidaser finns naturligt i många levande organismer och har en roll i celldefens, metabolism och signalkemi.
En sår är en avskild, lokal yta på huden eller ett annat vävnadslager som orsakats av mekanisk skada, som en skrå, brännskada eller ett trycksår, och som kan vara infekterad eller inflammerad.
Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar symtomen som orsakas av överaktivitet i kroppens försvarssystem. Prednisolon ges vanligen som tablett, men kan också administreras intravenöst eller intramuskulärt beroende på tillståndet och svårighetsgraden hos patienten.
Medel som minskar uppkomstfrekvensen av spontana eller framkallade tumörer oberoende av mekanism. De skiljer sig från cellgifter på så vis att de hindrar tumörer från att bildas.
Reumatiska sjukdomar är en grupp av autoimmuna eller inflammatoriska sjukdomar som kan påverka lederna, musklerna, skelettet och andra kroppsvävnader, orsakande smärta, stelhet, skada och funktionsnedsättning.
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Suprofen är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, inflammation och feber. Det fungerar genom att hämma en specifik typ av enzymer (cyklooxygenas-2) som är involverade i inflammationsprocessen. Suprofen har också antiplättaktivitet och kan användas för att förebygga blodproppar. Det marknadsförs inte längre i Sverige på grund av säkerhetsrelaterade orsaker, såsom ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och mag-tarm-biverkningar.
Ett protein i annexinfamiljen som samspelar med lipider och steroider.
Nafoxidine är ett syntetiskt, opioidliknande analgetikum som tidigare användes för behandling av moderat till svår kronisk smärta, men som idag inte längre används på grund av sitt potential för missbruk och biverkningar. Det verkar genom att binda till opioidreceptorerna i centrala nervösystemet, vilket leder till smärtlindring och andningsdepression.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.
Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.
I en enkel medicinsk definition kan 'nitriler' referera till läkemedel som innehåller nitrogruppen (-NO2) och verkar vasodilaterande, vilket betyder att de orsakar blodkärlens glatt muskulatur att slappna av och blodkärlen att vidga sig. Denna vidgning kan sänka blodtrycket och förbättra blodflödet till hjärtat och andra organ. Ett exempel på ett nitriter-preparat är glyceroltrinitrat, som används för att behandla angina pectoris (svårigheter att andas orsakade av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat).