Membranbundna glykoproteiner som svarar för transport av två olika molekyler eller joner genom ett membran samtidigt och i motsatta riktningar.

En potassium-hydrogen antiporter är ett membranprotein som aktivt transporterar potassiumjoner (K+) in i cellen och hydrogenjoner (H+) ut från cellen, vilket hjälper till att reglera intracellulärt pH och elektrolytbalans. Antiporter är en typ av transportprotein som moving two ions in opposite directions across a membrane. I detta fallet, potassium-hydrogen antiporter hjälper till att balansera koncentrationen av potassium och hydrogenjoner på varsin sida av cellmembranet.

En medicinsk definition av 'Sodium-Hydrogen Antiporter' är ett membranprotein som aktivt transporterar natrium- (Na+) och vätejoner (H+) i motsatta riktningar över cellytan. Denna transportprocess hjälper till att reglera intracellulär pH och saltbalans. Sodium-hydrogen antiporter förekommer naturligt i olika typer av celler, inklusive röda blodkroppar, njurar och mag-tarmkanalen. Dysfunktion i sodium-hydrogen antiporter kan leda till olika sjukdomstillstånd som exempelvis högt blodtryck och njursjukdomar.

Zygosaccharomyces är ett släkte av jästsvampar som tillhör divisionen Ascomycota och klassen Saccharomycetes. Dessa jästsvampar är kända för sin förmåga att orsaka fermentering och andningsprocesser under optimala förhållanden. De flesta arterna i släktet Zygosaccharomyces är anaeroba, vilket betyder att de kan leva utan syre.

Envärda metaller som utgör grupp 1 (tidigare grupp Ia) i det periodiska systemet. De har den starkaste elektropositiviteten bland metallerna. Väte räknas inte som en alkalimetall, trots att det är placerat i grupp 1.

Ett grundämne inom gruppen alkalimetaller. Kemiskt tecken är Li, atomnummer 3 och atomvikt 6,94. Litiumsalter används för behandling av manisk-depressiva tillstånd. Litium har också fått stor elektrokemisk användning som beståndsdel i batterier.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med envärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.

'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.

Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.

Hydroxider eller karbonater av litium, natrium, kalium, rubidium eller cesium, samt ammoniak och aminerna.

Ett litiumsalt som använts experimentellt som immunreglerande medel.

Membranproteiner vars huvudsaklkiga uppgift är att underlätta transport av positivt laddade molekyler (katjoner) genom biologiska membran.

En medicinsk definition av 'Protonpumpar' är en typ av transporterande protein som aktivt pumpar protoner (H+) över celmembranet, vilket genererar ett protonsgradient och konsekvent elektrokemisk potential. Denna potential används sedan av andra cellulära processer, såsom ATP-syntes eller sekundära aktiva transportörer. Ett exempel på en protonpumpa är den gastriska H+/K+-ATPasen i magsäckens slemhinnor, som utsöndrar protoner till maginnehållet för att skapa den sura miljön som behövs för proteinernas nedbrytning.

I en enda mening kan 'Salter' definieras som en typ av benfrakturoperation, där ett speciellt kirurgiskt instrument (Salter-clamp eller Salter-skär) används för att korrigera en oregelbundenhet i ett barns växande skelett. Denna metod utformades av den amerikanske ortopedisten Dr. Robert B. Salter och är särskilt användbar när det gäller att rätta felställda ledbrosk (epifyser) hos barn och ungdomar, medan deras skelett fortfarande växer.

'Yarrowia' är ett släkte av jästsvampar som tillhör divisionen Ascomycota och klassen Saccharomycetes. Dessa jästen lever naturligt i olika miljöer, inklusive mark, vatten och på vegetabilier. En speciell art, Yarrowia lipolytica, är känd för sin förmåga att bryta ned lipider och har potentialen att användas inom bioteknologin för produktion av bioenergi och andra värdefulla ämnen.

Proteiner från Escherichia coli.

Jonförflyttning genom energigenomsläppliga cellmembraner. Transporten kan vara aktiv, passiv eller understödd. Joner kan förflytta sig en åt gången (uniport) eller som grupper om två eller fler joner i samma (symport) eller motsatt (antiport) riktning.

Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

I en enkel medicinsk definition kan vakuoler beskrivas som membranomskydda kompartment innehållande vätska och/eller olika organellmaterial, som förekommer inne i celler hos levande organismer. Vakuoler är vanligen associerade med specifika funktioner såsom intracellulär lagring, nedbrytning av material eller homeostasis.

Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.

Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.

Cellmembranglykoproteiner som är selektiva för kloridjoner.

Proteolipids are a type of complex lipid molecule that contain both fatty acid chains and proteins. They are found in various biological membranes, including the brain, where they play important roles in cell signaling and communication. Proteolipids are unique because their protein and lipid components are tightly associated and function together as a single unit. They are also known to be involved in several neurological disorders, such as Alzheimer's disease and multiple sclerosis.

Ett tillstånd av balans och stabilitet i en organisms inre miljö.

Elektrontransportkomplex I, också känt som NADH-dehydrogenas, är ett enzymkomplex inblandat i cellandets elektrontransportkedja, som är lokaliserad i mitokondriens inner membran hos eukaryota celler och cellmembranet hos prokaryota celler. Detta komplex spelar en central roll i cellandets energiproduktion genom att oxidera NADH och reducera coenzym Q, vilket leder till pumpning av protoner över mitokondriens inner membran och skapande av ett protonkoncentrationsgradient. Denna gradient driver därefter syntesen av ATP, en energirik molekyl som används av cellen för att driva olika processer. Elektrontransportkomplex I består av flera subenheter och kofaktorer, inklusive flaviner, järn-svavelkluster och kvävebaserade grupper, som tillsammans utgör den aktiva plats där elektr

'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Ett släkte av Bacillaceae som utgörs av sporbildande, stavformade celler. De flesta arter är jordlevande saprofyter. Endast ett fåtal arter är patogena.

Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.

Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.

"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.

Den genetiska massan hos bakterier.

Alla proteiner som förekommer i svampar.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Chloride-Bicarbonate Antiporterer är ett slags membranproteiner som aktivt transporterar klorid- och bikarbonatjoner över cellmembranet i motsatt riktning till varandra, för att hjälpa till att balansera elektrolyter och underhålla pH-homöostas inne i cellen.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur