Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.

En binjure tumör är en abnorm growth or mass in the pancreas, which is a gland located behind the stomach and plays essential roles in digestion and regulation of blood sugar levels. These tumors can be benign (noncancerous) or malignant (cancerous), with varying impacts on overall health and treatment options.

En spottkörteltumör, även känd som salivglandstumör, är en oskulär neoplasmi som utvecklas från celler inom ett av de majora eller minora salivglanden i huvudet och halsen.

En tumör i en talgkörtel, också känd som sebaceous tumör, är en abnorm growth or en neoplasm av celler inom en talgkörtel (sebaceous gland), vilka producerar hudens olja (sebum). Dessa tumörer kan vara both benigne eller maligna (cancer) i naturen.

Analcancer är en sammanfattande benämning på olika typer av cancer som kan utvecklas i anus och anal canal, där analcancertumörer (analcancertumörer) är den mest vanliga formen. Detta innebär att cancerceller har bildats i de celler som linjer epitelet i analkanalen. De flesta analcancertumörerna är epidermoidcancer (platt cellsquamous cell carcinoma), men andra typer såsom adenocarcinom, basalcellskancer och sarkom kan också förekomma.

Perianal glands, also known as skene's glands or Bartholin's glands in women and Tyson's glands in men, are a type of gland located around the opening of the anus. They produce and release fluids that help lubricate the area during bowel movements.

Sublinguale körteltumörer är sällsynta tumörer som utvecklas i den sublinguala körtlarna, som är en del av de saliväldiga körtelstrukturerna belägna under tungan i munhålan.

En godartad, långsamt växande spottkörteltumör. Yttrar sig som en liten, smärtfri och fast knuta, vanligen i öronspottkörteln. Drabbar oftast kvinnor över 40 år.

Parotid neoplasms refer to abnormal growths or tumors in the parotid gland, which is the largest of the salivary glands located in the neck near the ear. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may vary depending on their type and size.

"Binjuresjukdomar" refererer til en bred vifte af patologiske tilstande og forstyrrelser, der påvirker bindevævets funktion og struktur i nyrerne. Bindevævet, også kendt som interstitium, er et støttende væv mellem de funktionelle enheder i nyrerne, glomeruli og tubuli. Binjuresygdomme kan være akutte eller kroniske og resultere i forringet nyrerfunktion, nedsat klaringsevne for affaldsstoffer og andre komplikationer.

En tumörtyp med både låggradig och höggradig malignitet. Den mindre elakartade växer långsamt, kan förekomma i alla åldersgrupper, och kan avlägsnas kirurgiskt. Den mer elakartade är aggressiv, infilt rerar kraftigt spottkörteln och ger upphov till lymfkörtel- och distala metastaser. Mukoepidermoida karcinom svarar för ca 21 % av alla elakartade tumörer i öronspottkörteln och 10 % i den sublinguala körteln (spottkörteln under tungan). De utgör den vanligaste elakartade tumören i öronspottkörteln. Syn. Mukoepidermoid cancer.

Cancer i gommen, omfattande den hårda gommen, den mjuka gommen och gomspenen.

Binjurens ytterskikt. Det utsöndrar kortikoider och androgener.

Giftig, och möjligen cancerframkallande, monomer av neopren, en syntetisk gummiart. Materialet ger skador på hud, lungor, CNS, njurar, lever, blodceller och foster. Syn. 2-klorbutadien.

Karcinom kännetecknat av band eller cylindrar av hyalint eller slemhinnebindväv omväxlande med aggregat eller band av små epitelceller. När "cylindrarna" uppträder i massor av epitelceller ger de vävn aden ett perforerat eller sålliknande utseende. Denna tumörtyp förekommer i mjölkkörtlarna, andningsvägarnas slemkörtlar och spottkörtlarna. De är elakartade, men växer långsamt, och de tycks sprida s ig lokalt via nerverna.

Den inre delen av binjuren; den syntetiserar, lagrar och släpper ut katekolaminer.

Myoepithelioma är en sällsynt, benign tumör som utgår från myoepithelceller, som finns i bland annat speicheldysorganen och andras glatt muskler i kroppen. Tumören består av vävnad som har både epitel- och muskel-liknande egenskaper. Myoepithelioma är vanligtvis långsamt växande och behandlas ofta kirurgiskt med god prognos.

En godartad tumör, som histologiskt kännetecknas av pelarformigt epitel i stroma i lymfoid vävnad. Förekommer vanligan i spottkörtlarna, särskilt parotis (öronspottkörteln).

En spottkörteltumör i underkäken (submandibulär salivary gland tumör) är en neoplastisk tillväxt i den submandibulära körteln, som kan vara både godartad och elakartad, med potential att sprida sig lokalt eller systemiskt om den är elakartad.

"Spottkörtlar, mindre" är en benämning på de små körtlarna som producerar slem och sitter utspridda över slemhinnor i kroppen, till exempel i näsa, ögon, öron och andningsorgan. Deras funktion är att hjälpa till med att fuktighetshålla slemhinnorna och skydda dem från skador och infektioner genom att producera ett sekret som innehåller bland annat proteiner, salter och vatten.

'Binjurebarkstumörer' är en allmän term för olika typer av godartade eller elakartade tumörer som utvecklas i binjurebarken, en del av binjuren som producerar hormoner.

Tillstånd där utsöndringen av adrenalt steroidhormon understiger kroppens behov.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.

Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.

En tumör i svettkörtlar, också känd som svettkörteltumör eller hyperplasi av eccrina svettkörtlar, är en ovanlig tillväxt av abnormt cellvävnad i ett eller flera svettkörtlar, vanligtvis i armhålor eller på handflator och plantar. Dessa tumörer kan vara godartade (icke cancerbildande) eller maligna (cancerbildande).

Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.

Avlägsnande av en eller båda binjurarna.

Mjölkkörtlar hos andra däggdjur än människan.

Körtlar som utsöndrar sekret til slemhinnornas ytor och huden.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

Den underkäksspottkörteln, eller submandibularglandet, är en av de två större spottkörtlarna i munhålan, belägen under underkäken och producerar cirka 60% av all saliv i vila.

En godartad tumör i binjurebarkceller, som liknar normala celler, men som är funktionellt autonoma. Blir vanligtvis ej över 5 cm men 20 cm stora tumörer har påträffats. Prognosen efter kirurgisk behan dling är ganska god.

En grupp ärftliga rubbningar av binjurarnas steroidgenes, som varierar med kön, med den medfödda enzymdefektens svårighetsgrad och med debutålder. Den vanligaste formen, den viriliserande, beror på en 21-hydroxylasdefekt. Andra former är 11-hydroxylasdefekt, 17-hydroxylasdefekt, desmolasdefekt och 3-beta-hydroxysteroiddefekt.

En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.

De viktigaste nerverna som försörjer buken med sympatiska nervimpulser. De större, mindre och minsta inälvsnerverna utgörs av pregangliontrådar från ryggmärgskanalen som passerar de paravertebrala ganglierna och löper vidare till bukganglierna och nervnäten. Ländnerverna för nervtrådar som passerar igenom ländryggens paravertebrala ganglier till de mesenteriala och hypogastriska ganglierna.

The parotid gland is the largest of the major salivary glands and is located in the neck, anterior to the ear. Its primary function is to produce and secrete saliva into the mouth, aiding in digestion and maintaining moisture in the oral cavity.

"Zona fasciculata" är en innerst läggd zon i den yttre barken (cortex) av binjurarna, som består av celler med ett rikt blodtillförande och ett högt metaboliskt aktivitet. Denna zon är specialiserad för syntes och sekretion av glukokortikoider, såsom kortisol och kortison, som har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, blodtryck och immunförsvar. Zona fasciculata kan identifieras histologiskt genom sina stora, polyedriska celler med ett centralt nucleus och ett mycket utvecklat endoplasmatiskt retikulum och Golgi-apparat, vilket understryker dess sekretoriska funktion.

Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.

En vanligtvis godartad, inkapslad, lobulär och kärlrik tumör av kromaffin vävnad i njurmärgen eller de sympatiska paraganglierna. Huvudsymtomet, som återspeglar den ökade utsöndringen av epinefrin och norepinefrin, är högt blodtryck, konstant eller intermittent. I samband med svåra attacker kan huvudvärk, svettning, hjärtklappning, oro, skakningar, blekhet eller ansiktsrodnad förekomma, likaså illamående och kräkningar, bröst- och buksmärtor, samt parestesier i armar och ben. Incidensen av maligna typer är inte högre än 5%, men det går ingen klar patologisk gräns mellan godartade och elakartade feokromocytom.

En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.

"Binjurebarkssjukdomar" refererar till sjukdomar som påverkar binjurebarken, ett viktigt endokrint organ som producerar hormoner som reglerar blodtrycket, salt- och vattenbalansen, glukosnivåerna i kroppen och andra kroppsliga funktioner. Exempel på binjurebarkssjukdomar inkluderar Cushings syndrom, Addisons sjukdom, kongepiggsjuka (primär hyperaldosteronism) och sköldkörtelsjukdomar som kan påverka binjurebarken.

Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.

(11-beta)-11,21-dihydroxy-3,20-dioxopregn-4-en-18-al. Ett hormon som utsöndras av binjurebarken och ingår i regleringen av elektrolyt- och vattenbalansen genom att öka retentionen av natrium och utsön dringen av kalium i njurarna.

Den retikulära zonen (Zona reticularis, ZR) är en del av den yttre barken (cortex) i adrenalglandula som producerar kortisol och androgener. Den består av celler som är större än de i den kortikala zonen (Zona fasciculata) och har ett rikare blodkärlsnätverk. ZR svarar för produktionen av de svaga androgena hormonerna, såsom dehydroepiandrosteron (DHEA) och androstendion, som sedan kan konverteras till mer potenta androgener i andra kroppsliga vävnader.

"Svettkörtlar är körtlar i huden som producerar svett, en vätska som hjälper till att reglera kroppstemperaturen genom att avge värme när den förångas."

Binjurebarkshyperfunktion (BBH) är ett tillstånd där binjurebarken, en del av nyockens biskölder, överproducerar hormonet aldosteron. Detta orsakas vanligtvis av sjukdomar i binjuren eller i njurarna, och kan leda till ökad blodtryck, ödem och elektrolytbrist.

Talgkörtlar, även kända som sebaceous glands, är glanduler som producerar och utsöndrar en oljig substans kallad sebum, vilket hjälper till att fuktföra och skydda huden och det yttre av håret.

Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.

Celler som lagrar epinefrinblåsor. Vid stress signalerar nervsystemet till blåsorna att utsöndra sitt hormoninnehåll. Namnet har de fått efter sin förmåga att färgas brunaktigt med kromsalter. De är t ypiskt belägna i binjuremärgen och i det sympatiska nervsystemets paraganglier.

En sublingual körtel är en salivkörtel som finns under tungan och sekreterar särskilt enzymer som börjar nedbryta kolhydrater redan i munhålan.

En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.

Ett sjukdomstillstånd orsakat av överproduktion av aldosteron. Det kännetecknas av natriumretention och utsöndring av kalium, vilket leder till högt blodtryck och hypokalemi (kaliumbrist).

Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.

En talgkörtel som finns hos ett flertal olika landlevande ryggradsdjur. Den är placerad i ögonhålan och kan ha olika funktioner. Dess sekret smörjer ögongloben, och den kan utsöndra tillväxtfaktorer. Hos fåglar har den även en immunförsvarsfunktion, och hos vissa gnagare spelar den en roll i fotoreceptionen och värmeregleringen.

6-beta-jodmetyl-19-norkolest-5(10)-en-3-beta-ol. En sterol som vanligvis tillsätts radioaktivt jod och används vid binjurebarkscintigrafi.

De celler i kroppen som färgas av kromsalter. De finns längs de sympatiska nerverna, i binjurarna och vissa andra organ.

Steroid-21-monooxygenas, även känt som cytochrome P450 21A2 (CYP21A2) eller 21-hydroxylas, är ett enzym som spelar en viktig roll i steroidhormoners syntes i kroppen. Detta enzym katalyserar den sista steget i syntesen av mineralokortikoider (till exempel aldosteron) och glukokortikoider (till exempel cortisol), genom att introducera ett syreatom på position 21 i deras struktur. Genetiska mutationer som påverkar funktionen av Steroid-21-monooxygenas kan leda till endokrina störningar, såsom kongenital adrenal hyperplasi (CAH), som kan resultera i abnormalt höga eller låga nivåer av dessa hormoner och medföra olika hälsoproblem.

alfa(1-24)-kortikotropin. En syntetisk polypeptid med adrenokortikotrop verkan.

La zona glomerulosa är den yttre regionen av kortex i binjuremärgen (även kallat nefron) som innehåller speciella celler kapabla till att producera mineralokortikoidet aldosteron. Denna zon är mycket väl through-vasculär, och dessa celler är mycket känsliga för ändringar i blodets angiotensin II och potasievärden. Dessa två faktorer stimulerar frisättningen av aldosteron, som i sin tur reglerar natrium- och vätskebalansen i kroppen genom att öka resorptionen av natrium och utsöndringen av kalium i distala tubuli i njuren.

En elakartad (malign) neoplasm i binjurebarkens celler, som uppvisar partiell eller fullständig histologisk och funktionell differentiering. Detta är sällsynta tumörer, som utgör endast 0,05-0,2 % av alla cancerformer. Hos kvinnor utvecklas funktionella adenokortikala karcinom oftare än hos män, medan män oftare än kvinnor får icke-funktionella.

En binjurebarksfunktionstest (ABF-test) är ett diagnostiskt tillvägagångssätt som används för att utvärdera hur väl binjurebarken producerar hormoner, särskilt kortisol, i respons på adrenocorticotrop hormon (ACTH) stimulering. Testet mäter binjurebarkens förmåga att ställa in produktionen av kortisol under stress och är användbart för att diagnostisera binjurebarkssjukdomar, till exempel primär binjurebarksförsämring (Addisons sjukdom) eller Cushings syndrom.

Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

En sjukdom kännetecknad av lågt blodtryck, viktminskning, anorexi, svaghet och ibland av en bronsliknande missfärgning av huden. Den orsakas av tuberkulos eller autoimmuna reaktioner i binjurarna som leder till aldosteron- och kortisonbrist. Utan behandling leder sjukdomen vanligtvis till döden.

Cystic tumors are abnormal growths that can be benign or malignant, characterized by the presence of one or more fluid-filled sacs called cysts, which can contain various materials such as mucin or serous fluids, and are classified based on the type of cells that line the cysts, including mucinous (producing mucin) or serous (producing serous fluid) types.

Syn. dopamin-beta-monooxygenas. EC 1.14.17.1.

Myelolipom är en benign (godartad) tumör som uppstår i mjukvävnaden i ryggraden (ryggradsmärgen). Tumören består av både fett- och benmärgsceller. Myelolipomer är sällsynta, men de flesta upptäcks som slumpmässiga fynd under rutinmässiga undersökningar eller vid obekvämligheter orsakade av tryck från en stor tumör. De flesta myelolipom är små och ger inga symptom, men i sällsynta fall kan de bli stora nog för att orsaka bakterieinfektioner eller blödningar om de skadas. Behandlingen består ofta av observation eller kirurgiskt avlägsnande om tumören orsakar symptom eller är stor nog för att vara ett risk för komplikationer.

Typer av tuberkulos som drabbar endokrina systemet, såsom tuberkulös sköldkörtelinflammation (tuberkulös thyroiditis) eller tuberkulös diabetes (diabetes mellitus tuberculosa), refereras ofta till som "endokrin tuberkulos". Dessa sjukdomar orsakas av infektion med Mycobacterium tuberculosis bakterier i endokrina glander och kan leda till strukturella skador och hormonella störningar.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Dehydroepiandrosteron (DHEA) är ett steroidhormon som produceras av binjurarna och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron i kroppen. Det är det mest prevalenta steroidhormonet i serum och produceras huvudsakligen under tidig medelålder, för att sedan avta med åldrandet. DHEA har också visat sig ha potential som en antiaging-behandling, även om dess effekter och säkerhet fortfarande är föremål för forskning.

Steroid-11-β-monooxygenase är ett enzymkomplex som innehåller två enzymer, CYP11B1 och CYP11B2, vilka båda katalyserar oxidationen av steroidhormonet cortisol till cortisone genom att införa en hydroxylgrupp på kolatom 11. Detta enzym är viktigt för regleringen av mineralokortikoid- och glukokortikoidhormoners syntes i binjuremärgen.

Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.

Små korn i binjurarna och andra organ, vilka har till uppgift att syntetisera, lagra, omsätta och utsöndra epinefrin och norepinefrin.

In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

En godartad tumör som vanligtvis uppstår i den sympatiska nervstammen i mediastinum (lungmellanrummet). Till histologiska särdrag hör spindelcellsutveckling (vilket påminner om neurofibrom) och närvaro av stora ganglieceller. Tumören kan visa sig kliniskt som Horners syndrom eller som diarré, till följd av ektopisk produktion av kärlpåverkande tarmpeptid (vasoaktiv intestinal peptid; VIP).

EC 1.14.99.9

I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.

Kirurgiskt avlägsnande eller förstörande av hypofysen.

Cancer i huden.

Cancer i njuren.

Spottkörtelsjukdomar är sjukdomar som drabbar de exokrina spottkörtlarna, vilka producerar och secretionerar slem och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i maten för att underlätta dess absorption.

En förelöpare till androgener och östrogen och den rikligast förekommande steroiden i cirkulationssystemet.

Det tårbildande och tårledande systemet, vilket omfattar tårkörtlarna, ögonlockskanterna, bindhinnesäcken och tåravrinningen.

Bisköldkörtlarna, även kända som bifunktala körtlar eller vesiculära ganglier, är två små körtlar hos mannen som ligger nära urinblåsan och har en funktion i spermaproduktionen. De producerar en protein- och fruktosehaltig vätska som blandas med spermierna för att bilda sädesvätskan under ejakulationen, vilket ger näringsrikt miljö och skydd för spermierna på vägen genom kvinnans reproduktionssystem.

De talgkörtlar som är belägna på ögonlockens insida, mellan ögonlocksranden och bindhinnan.

Steroidogenic Factor 1 (SF-1), også kendt som Ad4BP (Adrenal 4-binding protein), er et transskriptionsfaktor, der spiller en vigtig rolle i udviklingen og funktionen af steroidhormonproducerende organer, herunder øvrige glanduler, testiklerne og ovarierne. Det regulerer desuden genekspressionen involveret i produktionen af forskellige steroidhormoner, såsom kortisol, aldosteron, østrogen og testosteron. SF-1 binder til specifikke DNA-sekvenser, kaldet steroidogenic factor 1-bindingssteder (SF-1 BS), for at regulere transkriptionen af sine målgener.

Sköldkörteltumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden och excesiv celldelning i sköldkörteln, med potentialen att invadera omgivande vävnader eller sprida sig till andra delar av kroppen.

Oförutsedd information som framkommer i samband med undersökning eller vård. Termen används för uppgifter som kan få sociala eller psykologiska konsekvenser, som t ex när det framkommer att ett barns biologiska far är annan än den förmodade fadern, eller när det visar sig att en patient som undersöks för ett visst sjukdomtillstånd har, eller löper risk att få, något annat.

Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.

Körtlar utan till- och frånförselkanaler som utsöndrar ämnen direkt i cirkulationssystemet och påverkar ämnesomsättning och andra kroppsfunktioner.

Små, platta och korniga körtlar inbäddade i tolvfingertarmens submukösa areolarvävnad.

Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.

Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.

Progesteronreduktas är ett enzym som katalyserar reductionen av progesteron till dihydroprogesteron.

Ett flerfunktionsmitokondrieenzym tillhörande gruppen cytokrom P450-enzym som katalyserar omvandlingen av kortikosteron till 18-hydroxikortikosteron och den därpå följande konverteringen av 18-hydroxikortikosteron till aldosteron. EC 1.14.99.-.

Katalyserar oxidation av 3-hydroxysteroider till 3-ketosteroider.

En undertyp av melanokortinreceptorer som främst finns i njurbarken. Den har specificitet för ACTH.

Samverkan mellan hypofysens framdel och binjurekörtlarna, som innebär att kortikotropin (ACTH) stimulerar binjurebarken och att binjurebarkhormoner hämmar produktionen av kortikotropin i hypofysens främre del.

En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.

Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.

"Sekundära primära tumörer definieras som nya, distinkta primära tumörer som utvecklas oberoende av varandra i två eller fler organsystem, vanligtvis som en följd av metastaserad cancer från en ursprunglig primärtumör."

Exokrina körtlar hos djur som avger doftämnen, vilka antingen avskräcker eller attraherar andra djur, t ex de perianala körtlarna hos skunkar, vesslornas analkörtlar, myskkörtlarna hos rävar, osv.

Cancersjukdom i lungorna.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Cellytereceptorer som binder kortikotropin (ACTH) med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar. Farmakologiska studier antyder att det kan finnas ett flertal ACTH-receptorer. En ACTH-receptor har klonats och tillhör en underfamilj av G-proteinbundna receptorer. Förutom i binjurebarken förekommer ACTH-receptorer i hjärnan och immunsystemet.

19-jodkolest-5-en-3-beta-ol. Ett kolesterolderivat som vanligtvis har en substitution av radioaktivt jod i position 19. Substansen är ett medel för njurbarksskintigrafi vid undersökning av patienter med misstänkt Cushings syndrom, hyperaldosteronism, feokromocytom eller med binjurerester efter total adrenektomi.

Stora, förgrenade och specialiserade körtlar som förutom svett också kan avsöndra andra sekret, som t ex mjölk, vax eller talgliknande ämnen.

Tumörsjukdom eller cancer i levern.

Spottkörtelsjukdomar i underkäken, även kända som sialoadenopati, involverar inflammation eller abnormalt fungerande spottkörtlar (salivkörtlarna) belägna under underkäken. Dessa kannor liknar bönor och producerar saliv för att underlätta sväljning och smakupplevelser. Spottkörtelsjukdomar kan orsaka symptom som torka i munnen, smärta, svullnad eller inflammation i käken, och i vissa fall kan de leda till allvarliga komplikationer som infektioner eller tumörer.

En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.

Fenylethanolamine-N-methyltransferase (PNMT) är ett enzym som katalyserar den sista steget i syntesen av adrenalin (epinefrin) genom att katalysera metylering av noradrenalin till adrenalin i adrenala glander och centrala nervsystemet.

Ett endokrint system av nervceller, nervtrådar, endokrin vävnad och blodkärl som producerar och släpper ut hypofyshormoner i cirkulationssystemet.

Flerenzymskomplex, nödvändigt för omvandlingen av kolesterol till gonad- och binjurebarkshormoner. Det katalyserar sidokedjespjälkningen av C27-kolesterol till C21-pregnenolon i närvaro av syre och NADPH-ferrihemoproteinreduktas. Enzymet är en produkt av CYP11A1-genen och katalyserar brytningen mellan C20 och C22. Komplexet innehåller cytokrom P-450, ett flavoprotein, ett icke-hemjärnprotein och NADPH. EC 1.14.15.6.

Histochemistry and cytochemistry are related fields of study in pathology that deal with the identification and localization of specific chemical components (such as enzymes, proteins, and carbohydrates) within cells (cytochemistry) and tissues (histochemistry). Histocytochemistry can be defined as the application of histochemical techniques to the study of cellular components. These techniques often involve the use of stains or dyes that react with specific molecules, allowing for their visualization under a microscope. This information can be useful in understanding the function and behavior of different cells and tissues in health and disease.

Ett hydroxyprogesteron med ungefär samma medicinska användning som progesteron.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

En grupp hydroxykortikosteroider som har en hydroxygrupp i position 17. Utsöndring av dessa substanser i urin används som en indiker ing av njurfunktionen. De används systemiskt i fri alkoholform, me n efter förestring av hydroxygrupperna ökar den topiska effekten.

En grupp kortikosteroider som främst förknippas med vätske- och elektrolytbalansen. Detta åstadkoms genom verkan på jontransport i njurkanalerna, som leder till retention av natrium och avsöndring av kalium. Mineralkortikoidutsöndringen i sin tur regleras av plasmavolym, serumkaliumhalt och angiotensin II.

Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.

En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).

Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.

Renin är ett enzym som produceras och sekreteras av speciella celler (granulosa celler) i njurarnas körtlar (juxtaglomerulära apparater). Det har en viktig roll i regleringen av blodtrycket genom att utlösa den renin-angiotensin-aldosteron-axeln (RAAS). När renin aktiveras, omvandlar det ett protein till angiotensin I, som sedan konverteras till angiotensin II av angiotensinkonverterande enzym. Angiotensin II är ett kraftfullt vasokonstriktorer och stimulerar även aldosteronsekreteringen från binjuremärgen, vilket leder till ökad natriumåterupptag och vätskehalten i kroppen, och därmed höjd blodtryck.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

'Experimentelle Tumoren' refererer til forskningsmodeller av voksende, abnormale celler, designet for å afterforske mekanismer og behandlingsmuligheter for kraftige, livstruende værtscellereguleringsovergrepene kreft. Disse modellene kan inkludere to-dimensjonale cellagre, tre-dimensjonale organoider eller levende dyr (f.eks. musmus) med inducerte tumorer.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.

Carney Complex is a rare, inherited disorder characterized by the development of various types of tumors, including benign and malignant growths, in multiple endocrine and non-endocrine tissues. The condition typically affects the skin, nerves, heart, and endocrine glands such as the pituitary, adrenal, and thyroid glands. Carney Complex is caused by mutations in the PRKAR1A gene and is usually inherited in an autosomal dominant manner, meaning that a child has a 50% chance of inheriting the condition if one parent has it.

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

En tumör som är komplex och blandad innebär en neoplastisk tillväxt bestående av två eller flera olika histologiska typer av cancerceller, vilket kan försvåra prognosen och behandlingen på grund av den ökade biologiska heterogeniteten hos tumören.

Steroider som innehåller en ketongrupp i position 17.

Myeloproliferativa sjukdomar (MPD) är en grupp av sällsyna blodsjukdomar som karaktäriseras av överdriven produktion och nedsatt differentiering av stamceller i benmärgen, vilket leder till ökad mängd vita blodkroppar, röda blodkroppar och/eller blodplättar i kroppen. Dessa sjukdomar innefattar bland annat polycytemia vera, essentiell trombocytemia och myelofibros, och kan potentiellt leda till komplikationer som blåsbetennar, blödningar, infektioner och blodproppar. Behandlingen kan omfatta observation, farmakologisk behandling, kemoterapi eller benmärgstransplantation beroende på sjukdomens typ och svårighetsgrad.

The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)

Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

DNA som finns i tumörvävnad.

En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.

Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.

En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.

Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.

En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.

Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.

Tyrosin 3-monooxygenas, även känt som tyrosin hydroxylas, är ett enzym involverat i katekolaminernas syntes i kroppen. Det katalyserar den första steget i syntesen av katekolaminer, såsom dopamin, noradrenalin och adrenalin, genom att konvertera aminosyran tyrosin till L-DOPA (3,4-dihydroxifenylalanin) med hjälp av syre och NADPH som kofaktorer.

En av de tre huvudgrupperna av endogena opioidpeptider. Enkefalinerna är pentapeptider med omfattande utbredning i det centrala och perifera nervsystemet samt i binjuremärgen.

"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."

Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.

En samling korniga epitelceller i livmodermuskeln under fosterkakan som bildas under graviditet/dräktighet hos vissa djurarter.

En selektiv nikotinagonist som används för forskningsändamål. DMPP aktiverar nikotinreceptorer i autonoma ganglior, men har liten effekt på nerv-muskelkontakten.

En tumör är en abnorm odling av celler som kan växa in i eller förstöra omgivande vävnad, medan bindväv är ett sammanhållande och stödjande vävnadssystem som består av celler som producerar extracellulär matrix, och mjukdelar är en allmän term för icke-benig vävnad i kroppen, inklusive muskler, fett, slemhinnor och andra icke-beniga vävnader.

Plasmacellsnéoplasmer är en grupp av ovanliga cancerformer som karaktäriseras av abnormalt växande plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar. De två vanligaste typerna av plasmacellsnéoplasmer är multipla myelom och immunocyttmalignitet av odefinerad celltyp (ICD-10: D46.4). Plasmacellsnéoplasmer kan leda till komplikationer som benförstöring, njurarskador och försämrad immunfunktion.

I en enkel medicinsk definition är kromograniner proteiner som finns naturligt i vissa celler, särskilt i de neuroendokrina och endokrina cellerna. Dessa celler har förmågan att utsöndra hormoner eller signalsubstanser för att kommunicera med andra celler i kroppen. Kromograniner fungerar som strukturella proteiner inne i vesiklar, de membranbundna organellerna där signalsubstanser lagras och prepareras för utsöndring. De kan också vara involverade i cellers tillväxt, differentiering och överlevnad. Kromogranin A är ett av de viktigaste kromograninproteinerna och används som markör för att identifiera neuroendokrina celler och diagnostisera neuroendokrina tumörer.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Fysiologisk stress är ett svar på en real or perceived threat till homeostasen, orsakad av aktivering av det autonoma nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjure axeln, vilket leder till en ökning av hormoner som katekolaminer och glukokortikoider för att möjliggöra en anpassad fysisk respons.

En tumör i blindtarmsbihanget, också känd som appendix eller vermiform appendix, är en abnorm vävnadsväxt som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Dessa tumörer kan orsaka smärta, inflammation och i vissa fall komplikationer som blindtarmscancer.

Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".

'Ovarian neoplasms' refererar till abnormala tillväxtformer eller tumörer i äggstockarna, som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Dessa tillväxtformer kan uppstå från olika typer av celler i äggstockarna, inklusive epitelceller, germceller och stromaceller. Ovarialtumörer är en av de vanligaste gynekologiska cancerformerna hos kvinnor och kan orsaka symtom som buksmärta, magsmärta, trötthet och onormal utflöde. Dess orsaker är inte fullständigt kända, men vissa faktorer som ålder, genetisk predisposition och hormonella faktorer kan öka risken för att utveckla ovarialtumörer.

Kromogranin A är ett protein som finns i sekreterade vesiklar, eller granuler, inne i kromaffinstceller, vilka är en typ av cell som förekommer i flera olika typer av vävnad, inklusive luftvägarna och tarmen. Proteinet fungerar som ett strukturellt protein och hjälper till att forma granulerna där neurotransmittorer och andra signalsubstanser lagras. När kromaffinstceller aktiveras frisätts granulerna, vilket resulterar i frisättning av signalsubstanser som bland annat har en vasokonstriktorisk effekt, det vill säga att de orsakar en konstruktion av blodkärlen. Kromogranin A används också som ett tumormarkör för neuroendokrina tumörer (NET), eftersom högre nivåer av proteinet kan indikera på närvaro av en sådan tumör.

Pregnenolon är ett steroidhormon som syntetiseras i kroppen från kolesterol, huvudsakligen i glandula pinealis, binjurar och äggstockar hos kvinnor eller testiklar hos män. Det anses vara en förstadium till produktionen av andra hormoner som progesteron, östrogener, androgener och glukokortikoider. Pregnenolon har också visat sig ha en viktig roll i minnesfunktion, humör, stresshantering och skydd mot nervcellsskada.

Syn. fetal anoxi.

En sällsynt, oftast godartad, äggstockstumör som tros härstamma från embryonala binjurerestceller. Den ger upphov till varierande grad av maskulinisering.

Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.

En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.

En endogen pentapeptid med morfinliknande verkan. Aminosyran i position 5 är metionin.

"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)

Reserpin är ett alkaloid som initialt isolerades från roten av den indiska plantan *Rauwolfia serpentina*. I medicinsk kontext är reserpin mest känt för sitt användande som läkemedel i behandlingen av högt blodtryck och vissa former av psykiska störningar, såsom schizofreni. Reserpin fungerar genom att påverka neurotransmittorers lagring och frisättning i hjärnan, vilket kan leda till en sänkning av blodtrycket och en jämnare humör. Emellertid används reserpin mycket sällan idag på grund av dess biverkningsprofil och det förekomst av effektivare alternativ.

Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.

En aromatashämmare som blockerar produktionen av binjuresteroider. Den hindrar också omvandlingen av androgener till östrogener. Aminoglutetimid har tidigare använts vid behandling av framskriden brös t- och prostatacancer.

Cancersjukdom i ögonen.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.

Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.

Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.

En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.

Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.

Tumor proteins are abnormal or altered proteins produced by the genetic changes that occur within cancer cells, contributing to tumor growth, progression, and resistance to therapy.

En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.

Biological tumor markers are substances, such as proteins or genetic material, that are produced by cancer cells or by other cells in the body in response to cancer, which can be measured in body fluids like blood or urine to help detect, diagnose, monitor treatment response, and assess prognosis of malignancies.

En syntetisk mineralkortikoid med antiinflammatorisk verkan.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

17,21-dihydroxipregn-4-en-3,20-dion. En 17-hydroxikortikosteroid med glukokortikoid och antiinflammatorisk verkan.

Adenohypophysis, även känt som framloben eller anteriorhypofysen, är den anteriora (främre) delen av hypofysen, en endokrin glandula belägen i basen av hypotalamus i hjärnan. Adenohypofysen producerar och sekreterar sex olika typer av hormoner: tillväxthormon (GH), prolaktin (PRL), adrenokortikotrop hormon (ACTH), thyreoideastimulerande hormon (TSH), folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner reglerar en rad fysiologiska processer i kroppen, inklusive tillväxt och utveckling, metabolism, immunförsvar och reproduktion.

Perifera nervsystemets tumörer är neoplastiska tillväxtsprocesser som utvecklas från celler i det perifera nervsystemet, inklusive nerver, ganglier och kringliggande vävnader.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

En bukröntgen, även kallat abdominell röntgenundersökning, är en radiologisk undersökning där bukhålan exponeras för strålning för att producera bilder som kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar och tillstånd, såsom obstruktioner, perforationer eller tumörer i tarmarna.

Pankreaskarcinom, duktalt, definieras som malign tumör i den huvudsakliga producenten av pankreassaft, det duktala pankreasekretoriska systemet, även känt som exokrin pankreascancer. Det utgör cirka 90% av alla pankreascancer och har vanligtvis en mycket dålig prognos på grund av sin aggressiva tumörtillväxt och svåra symtom, ofta i ett sen skede av sjukdomen.

En klass sexhormoner förknippade med de sekundära manliga könsegenskaperna, med spermaproduktion och könsdifferentiering. Förutom att förstärka virilitet och könsdrift ökar de också retentionen av kvä ve och vatten, och stimulerar tillväxt av skelettet.

En testikel tumör är en neoplasi som utvecklas i testikeln och kan vara maligna eller godartade, med olika histologiska typer och potential till spridning till andra kroppsdelar beroende på typen av tumör.

Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.

Tumörer som orsakas av strålning är abnorma massor av celler som har skadats och muterats till att växa och dela sig oregelbundet, främst på grund av exponering för joniserande strålning.

Nästumörer, eller "recurrent tumors," är cancer som återvänder efter att ha behandlats och initialt togs bort genom kirurgi. De kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern eller i en annan del av kroppen som spridits via metastaser.

Veratridin är ett alkaloid förening som utvinns från växten *Veratrum album* och fungerar som ett naturligt gifte. Det verkar genom att öppna sodium-jonkanaler i cellmembranet, vilket orsakar en störning av nervimpulser och kan leda till muskelspasmer, hjärtrytmrubbningar och andningsproblem.

Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.

Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.

En finnålsbiopsi är en medicinsk procedur där en tunn, böjlig tub som kallas en finnål införs genom huden och under vävnad till en avbildning eller ett område som behöver undersökas, ofta för att taga ett vävnadsprov (biopsi) från en särskild struktur, såsom en lymfkörtel eller en tumör.

Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.

"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".