En organism som betraktas som både protozo och alg. Fina, hårliknande utskott sticker ut från flagellytorna.
Ett släkte organismer som anses vara både en protozo och en alg. De är encelliga, flagellförsedda organismer som förekommer i sötvatten och fuktig jord.
Proteiner som förekommer i någon algart.
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.
Alg-RNA, eller algirande RNA (engelska: "regulatory RNA"), är en övergripande beteckning för olika typer av RNA-molekyler som har en roll i att reglera genuttrycket i cellen. Detta sker genom att de på olika sätt styr translationsprocessen, det vill säga övergången från DNA till protein. Exempel på Alg-RNA inkluderar mikroRNA (miRNA), långa icke-kodande RNA (lncRNA) och små interfererande RNA (siRNA).
Cytokrom f är ett proteinkomplex som är involverat i den elektrontransportkedja som sker inne i mitokondrier. Det är en viktig del av komplex III, även känt som cytochrom bc1-komplexet. Cytokrom f har en hemgrupp och fungerar som en elektronacceptor i den reduktiva fosforyleringskedjan, där det accepterar elektroner från cytochrom b och överför dem till koenzym Q. Detta hjälper till att generera ett proton gradient över mitokondriens inre membran, vilket sedan kan omvandlas till ATP, den primära energikällan i cellen.
Den deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan i alger.
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.
Det medicinska begreppet "Cytokrom b6f-komplex" refererar till ett proteincomplex som är involverat i den elektrontransportkedjan hos fotosyntetiserande organeller, såsom kloroplasten hos växter och cyanobakterier. Det består av två underenheter, cytokrom b6 och cytokrom f, som är anslutna till varandra och deltar i transporten av elektroner från vatten till plastidens nukleotidreduktas (PNR). Denna process är en central del av fotosyntesen, där ljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP och NADPH. Cytokrom b6f-komplexet fungerar också som en protonpump, vilket bidrar till skapandet av ett protonkoncentrationsgradient över den inre membranen hos kloroplasten, som sedan kan användas för att syntetisera ATP i ATP-syntasen.
Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt
Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasterna.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
I en mening kan definitionen av 'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' vara: Proteinkomplex som inkluderar reaktionscentra för fotosyntesen, vilka är membranproteiner som binder och aktiverar klorofyll och andra pigment som absorberar ljusenergi. Denna energi används sedan för att skapa elektrontransportkedjor som genererar ATP och NADPH, vilket ger cellen den nödvändiga energian för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler under den ljusberoende delen av fotosyntesen.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
Arvsmassan hos protozoer.
Plastocyanin är ett kopparprotein som deltar i elektrontransportkedjan under fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det agerar som en mobil elektrondonor mellan två komplexa enzymer, cytochrom b6f och photosystem I, under syreproduktionen i thylakoidmembranet i kloroplasten. Plastocyanin är riktat av positivt laddade grupper i sin omgivning, som attraherar det negativt laddade kopparcentret i proteinet och underlättar elektronöverföringen.
Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad). Tylakoidmembranen innehåller också fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas, som alla är involverade i den ljusberoende fotosyntesen. Tylakoiderna är ofta staplade på varandra och bildar granumstaplar eller thylakoidstaplar inuti kloroplasten.
Ett axonem är den inre, strukturerade delarna av en flagell eller cilium, som består av ett 9+2-arrangemang av mikrotubuli och andra proteiner. Detta arrangement består av ett central par (9+0) omgivet av nio dubbeltubulinpar (9+2). Axonemet är ansvarigt för celldelning, rörelse och transport inom celler.
Komplex som innehåller klorofyll och andra ljuskänsliga molekyler. De kan fånga upp energi i form av fotoner och förekommer som beståndsdelar av fotosystem I-proteinkomplexet eller fotosystem II-proteinkomplexet.
I'm sorry for any confusion, but "Protozoproteiner" is not a recognized medical or scientific term in biochemistry or cellular biology. It seems that this term may be a combination of two words - "protozoan" and "protein." If you are looking for information about proteins found in protozoa (single-celled eukaryotic organisms, including parasites like Plasmodium falciparum that causes malaria), I can provide a brief description:
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Enzym som katalyserar hydrolys av fenolsulfat till fenol och sulfat. Det finns arylsulfatas A, B och C. Arylsulfatasdefekt är en av orsakerna till metakromatisk leukodystrofi. EC 3.1.6.1.
N-(3,4-diklorofenyl)-N,N-dimetylurea. Ett ogräs-, moss- och mögelbekämpningsmedel. Det är giftigt för vattenlevande evertebrater. Medlet finns på marknaden under ett flertal olika handelsnamn, som t ex Crisuron, Diater, Di-on, Direx, Karmex och Unidron.
Dyneiner är proteinkomplex som spelar en viktig roll inom celldelningen och intracellulär transport, särskilt i samband med att material transporteras mot cellens cilium eller flagell. De fungerar som motorproteiner och använder ATP som energikälla för att röra sig längs med mikrotubuli, en typ av strukturellt protein inom cellen. Dyneiner är också involverade i celldelningens processer, där de hjälper till att separera kromosomer och dela upp celldelningen till två identiska dotterceller.
"Genetisk transformation refererer til den proces, hvor DNA fra en organisme overføres til en anden organisme for at ændre dens genetiske makeup og dermed dens fysiologi eller egenskaber. Dette opnås ofte ved brug af en vektor, typisk en plasmid eller virus, der indeholder det ønskede DNA. Den resulterende ændring i genomet kaldes for en genetisk transformation."
Ett kraftigt förgrenat, vattenolösligt glukan som utgör den dominerande av de två beståndsdelarna i stärkelse (den andra är amylos). Det består av en kedja av glukosrester med alfa-(1,4)-länkning till alfa-(1,6)-länkade grenar. Det färgas violett av jod.
Plastocinon är ett elektrontransportprotein som deltar i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det överför elektroner mellan två olika komplexa i fotosystem II under processen som kallas linjära fotofosforyleringscykeln. Plastocinon är en hydrofob, liten molekyl och en del av den icke-heterogen proteinkomplexet i fotosystem II. Det spelar en viktig roll för effektiv energikonversion och syreproduktion under fotosyntesen.
Volvox är ett släkte av grönalger som lever i sötvatten och är kända för sin kolonibildande livsstil. Varje koloni består av flera hundra till tusentals celler, arranged symmetriskt i en sfärisk form med två typer av celler: stora, skivformade storceller och mindre, flageller-beväpnade småceller. Storcellerna har kloroplasten och är ansvariga för fotosyntesen, medan småcellerna används för att simma kolonin genom vattnet för att söka efter ljus och näring. Volvox-kolonier kan reproducera sig på två olika sätt: vegetativ reproduktion genom att dela sig i två, eller sexuell reproduktion genom att producera gameta som sedan blir befruktade för att bilda en ny koloni. Volvox är ett intressant objekt inom cellbiologi och evolutionär biologi på grund av dess komplexa kolonistru
Ribulose-1,5-bisphosphate carboxylase/oxygenase (RuBisCO) is a crucial photosynthetic enzyme that catalyzes the initial step of carbon fixation in the Calvin cycle. It facilitates the reaction between ribulose-1,5-bisphosphate (RuBP) and carbon dioxide (CO2), resulting in the formation of two molecules of 3-phosphoglycerate (3-PGA). This process is essential for converting CO2 into organic compounds, ultimately contributing to plant growth and biomass production.
'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän beskrivning av ett frånvaro av ljus. I vissa medicinska sammanhang kan uttrycket 'nattblindhet' användas för att beskriva en specifik form av synnedsättning där individen har svårt att se klart i dimma, skymning eller under mörker. Men själva termen 'mörker' används inte medicinskt.
Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.
Cytochrome c6 är ett proteinkomplex som innehåller en hemgrupp och deltar i den cellulära andningen hos vissa bakterier, såsom cyanobakterier. Det fungerar som en elektrontransportör mellan två olika enzymkomplex i den bakteriella elektrontransportkedjan under fotosyntesen. Cytochrome c6 är homologt med mitokondriell cytochrom c hos eukaryota celler, men de har skilda funktioner och evolutionära ursprung. Detta protein är viktigt för bakteriens energiproduktion och överleve.
"Mikroalger" är en gemensam benämning på små, encelliga eller kolonibildande fotosyntetiserande organismer som lever i vattenmiljöer. De tillhör olika taxonomiska grupper, främst dinoflagellater, kiselalger och gröna alger, men kan också inkludera cyanobakterier (tidigare kallade blågröna alger). Mikroalger är mycket diversa vad gäller deras morfologi, fysiologi och genetiska egenskaper. De producerar sin egen näring genom fotosyntes och utgör en viktig del av den primära produktionen i världens ekosystem, särskilt i oceanerna. Några mikroalger kan också vara skadliga och orsaka algblomningar, som kan ha negativa effekter på miljön och djurlivet.
RNA, or ribonucleic acid, is a type of nucleic acid that plays a crucial role in protein synthesis and other cellular processes. It carries genetic information encoded in DNA to the ribosomes, where it helps assemble amino acids into proteins.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Chloroplast proteins are those protein molecules that are located within the chloroplasts, which are specialized organelles in plant and algal cells responsible for carrying out photosynthesis. These proteins play crucial roles in various processes related to photosynthesis, such as light absorption, electron transport, and carbon fixation. They can be categorized into two main types:
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) i kloroplaster, klorofyllhaltiga celler som ombesörjer fotosyntes.
Ett enzym som finns i bakterier. Det katalyserar reduktionen av ferredoxin och andra ämnen i närvaro av molekylärt väte och deltar i elektrontransport i den bakteriella fotosyntesen. EC 1.18.99.1.
Ett zinkhaltigt erytrocytenzym med molekylvikten 30 kD. Det hör till de mest aktiva av alla kända enzymer och katalyserar den reversibla hydreringen av koldioxid, vilket är av betydelse för transporten av CO2 från kroppsvävnaderna till lungorna. Enzymet blockeras av acetazolamid. EC 4.2.1.1.
Cytokromer (elektronbärande proteiner), där protohem eller liknande hem utgör den prostetiska gruppen. Denna har inte kovalent bindning till proteindelen.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Ett ljusaktiverat enzym som katalyserar oxidation av (S)-malat till oxaloacetat. Det medverkar i pyruvatmetabolism och kolbindning. EC 1.1.1.82.
Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Hemproteiner som spelar en viktig roll i redoxreaktioner, där de medverkar till överföring av reduktionsekvivalenter vid reversibla skiftningar i oxidationsgraden hos den prostetiska gruppen. Cytokromernas järnjoner kan nämligen, i motsats till t ex hemoglobinernas, oxideras och reduceras. Redoxskiftningen har samband med ett reversibelt, en-elektronsekvilibrium mellan Fe(II)- och Fe(III)-tillstånden i den centrala järnatomen.
Arvsmassan hos växter.
Orörliga, encelliga grönalger, som kan vara en värdefull protein- och B-vitaminkälla.
Stärkelse syntas (eng. Starch synthesis) är en biokemisk process där glukosmolekyler kondensas till amylose och amylopectin, de två huvudkomponenterna i stärkelsereserven hos växter.
Geranylgeranyl-diphosphate geranylgeranyltransferase (GGGP-GGGT) är ett enzym som katalyserar den första och ratebestämmande reaktionen i prenileringen av proteiner, där geranylgeranyldifosfat (GGPP) adderas till ett protein. Detta enzym spelar en viktig roll inom cellulär trafficking och signaltransduktion genom att aktivera proteiner som kräver prenylering för sin funktion, såsom Ras-proteiner.
I en enkel mening kan 'organellstorlek' definieras som den fysiska storleken på ett organell, som är en struktur inne i en cell med en specifik funktion. Organellens storlek mäts vanligtvis i måttenheter som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Exempel på olika cellulära organeller är mitokondrier, kloroplast, ribosomer och endoplasmatiskt retikulum. Deras storlek kan variera beroende på celltyp och funktion.
Järnhaltiga proteiner som överför elektroner, vanligtvis vid en låg potential, till flavoproteiner. Järnet uppträder inte som i hem.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
"Protozoan RNA" refers to the ribonucleic acid molecules found in protozoa, which are single-celled eukaryotic organisms. Protozoan RNA can include various types such as messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA) that play crucial roles in protein synthesis and other cellular processes within protozoa.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.
Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.
I en enkel medicinsk kontext kan 'fototropa processer' referera till de biologiska processerna hos levande organismer, särskilt växter, där växtdelarna vänder sig mot eller följer ljuset. Ordet 'fototrop' kommer från grekiskans 'photos' som betyder ljus och 'tropos' som betyder vändning. Sålunda betyder 'fototrop' ungefär 'att vända sig mot ljuset'.
Ett enzym som hydrolyserar 1,6-alfaglukosidgrenlänkningarna hos glykogen, amylopektin och deras beta-avgränsningsdextriner. Det skiljer sig från pullulanas (EC 3.2.1.41) genom sin oförmåga att angripa pullulan och svag verkan av alfa-avgränsningsdextriner. Det skiljer sig från amylopektin-6-glukanohydrolas (EC 3.2.1.69) genom sin verkan på glykogen. Tillsammans med EC 3.2.1.69 har det funktion av "avgreningsenzym". EC 3.2.1.68.
Pyruvatsyntase, även kallad pyruvatkinas, är ett enzym som katalyserar omvandlingen av fosfoenolpyruvat till pyruvat under utvecklandet av ATP (adenosintrifosfat) och NADH i glykolysprocessen. Detta steg markerar slutet på glykolysens anaeroba fas. Pyruvatsyntas finns i två isoformer, L-formen som är aktiv i muskler och R-formen som är aktiv i levern.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Tioredoxin är ett litet protein som spelar en viktig roll i cellers reduktiva stresshantering och oxidativ stressrespons. Tioredoxinhåller två cysteineresidyer i sin aktiva sida, vilka kan reducera disulfidbryggor i andra proteiner och på så sätt reglera deras funktion. Tioredoxinreduktas är ett enzym som regenererar tioredoxins reducerade form genom att reducera dess disulfidbrygga. Tioredoxinh har visat sig ha antioxidativ verkan och kan skydda celler från skada orsakad av fria radikaler. Det är också involverat i DNA-syntes, repair och transkription.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Ett enzym aktivt i hembiosyntesen. Det katalyserar den oxiderande dekarboxyleringen av koproporfyrinogen III till protoporfyrinogen III genom konvertering av två propionsyragrupper till två vinylgrupper. Enzymet är verksamt såväl under aeroba som anaeroba förhållanden. EC 1.3.3.3.
Fina, rörliga utskott i grupper eller täcken på ytan av ciliater (Ciliophora) eller på den fria ytan hos celler som bygger upp flimmerhårepitel. Varje hår växer ut från ett korn i cytoplasmans övre sk ikt. Ciliernas (flimmerhårens) rörelser bidrar till att förflytta flimmerdjuren genom den vätska de lever i. Flimmerhåren på på en epitelyta har till uppgift att forsla undan slem eller vätska.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos protozoer.
Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.
"Ett genombestår av DNA, som innehåller alla arvsmassaen hos en organism. Kloroplaster är speciella organeller inuti växtceller som också har sitt eget genom bestående av cirkulärt DNA. De är involverade i fotosyntesen och producerar syre som en biprodukt."
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
En grupp proteiner som har järn-svavelkomplexet som prostetisk grupp. Dessa proteiner deltar i alla viktigare elektrontransportförlopp: fotosyntes, andning, hydroxylering och bakteriell väte- och kvävefixering.
En livsmiljö utan syrgas.
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
Den kompletta arvsmassan i kromosomuppsättningen hos en protozo.
Självreplikerande, korta, fibriga och stavformade organeller. Varje centralkropp (centriol) liknar en liten cylinder (ca 0.3 mikrometer), vars vägg utgörs av nio par mikrotubuli.
Tubulin refererar till ett protein som är en viktig komponent i mikrotubuli, en del av cytoskelettet hos eukaryota celler. Tubulin förekommer i två huvudformer, alfa-tubulin och beta-tubulin, och dessa dimeriserar för att bilda tubulin-dimertubler, vilka sedan polymeriseras för att bilda mikrotubuli. Mikrotubuli är dynamiska strukturer som spelar en roll i celldelning, intracellulär transport och cellrörelse. Tubulin kan också vara ett mål för vissa läkemedel, till exempel taxaner som används inom cancerbehandling.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Beta-karoten, även känt som β-karoten, är en typ av karoten och en provitamin A-komponent, som kan konverteras till vitamin A inuti kroppen. Det är ett fettlösligt antioxidant som har en röd-orange färg och förekommer naturligt i vissa frukter, grönsaker och djurprodukter. Beta-karoten är viktigt för synens hälsa, celltillväxt och immunsystems funktion.
Spetinomycin är ett antibiotikum som tillhör gruppen aminoglykosider, och används främst för behandling av infektioner orsakade av grampositiva bakterier. Det är specifikt aktivt mot stafylokocker och streptokocker. Spektinomycin verkar genom att hämma proteinsyntesen i bakterien, vilket leder till celldöd.
"Genetisk korsning" refererer til den proces, hvor genetisk materiale bliver udvekslet mellem to individuelle arter, som normalt ikke kan fortælle sig af med hinanden, for at producere en hybrid. Denne proces sker oftest ved hjælp af bioteknologi, såsom genteknologi, og resulterende hybriden kaldes en genetisk krydsning eller en transgen art. Genetiske krydsninger kan anvendes i forskellige brancher, herunder landbrug, medicin og forskning, for at opnå ønskede egenskaber som større modstandskraft overfor sygdomme eller bedre næringsværdi.
Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).
'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'
Bildande av ATP i kloroplaster under fotosyntesen. Processen är analog med oxidativ fosforylering.
Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.