Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.
Terapeutiskt dränage vid luftvägssjukdomar där det utsöndras stora mängder slemmigt sekret, som t ex vid kronisk bronkit, bronkiektasi, lungabscesser eller cystisk fibros. Patienten får ligga med huvudet lågt, så att luftstrupen lutar nedåt från det drabbade området. Detta görs i 15 till 20 minuter långa sessioner eller med patienten sovande med huvudet nedåt. Behandlingen kan utföras i kombination med forcerad utandning, luftrörsvidgande eller hostbefrämjande preparat.
Ett system av konstgjorda eller naturliga dräneringar för bortforslande av avloppsvatten.
Varbildning, varansamling.
"Sugning" är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där läkare eller sjuksköterska använder ett rör (sond) för att tömma magsäcken på maginnehåll, ofta när en patient inte kan svälja eller är medvetslös. Detta kallas också gastrisk sugning eller magtömning.
En pankreatisk pseudocysta är en encapsulerad, fluidfylld struktur som bildas som komplikation till akut eller kronisk pankreatit, vanligen efter en pancreasskada med utgjutning av pankreassaft in i omgivande vävnader. Pseudocystan saknar epitelceller i sin vävnadskapsel, till skillnad från en äkta cysta som lining av epitelceller har. De flesta pseudocystorna upptäcks genom bilddiagnostik och kan behandlas konservativt om de är små och asymptomatiska, medan större eller symptomatiska pseudocystor kan kräva dränering, vanligen endoskopisk eller kirurgisk.
Plaströr för dränering av luft eller vätska ur lungsäcken/lungsäckshålan. Inläggningen av dränagerören kallas torakostomi. Syn. pleuradränage.
Dräneringsanordningar, med envägsventiler, som opereras in i ögats senhinna i avsikt att upprätthålla ett normalt intraokulärt tryck vid glaukom.
Gulsot, dvs gulfärgning av hud och slemhinnor, orsakad av försämrat flöde av galla i gallvägarna, som vid intrahepatisk kolestas eller gallgångshinder utanför levern.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Lymphoscintigraphi är en medicinsk undersökningsmetod som används för att studera och visualisera lymfkärlen och lymfknoter i kroppen. Den bygger på användning av små mängder radioaktivt märkt ämne, vanligtvis ett protein som kallas teknetium (99mTc), som injiceras i huden, ofta i anslutning till området som ska undersökas.
Ett system av organ och vävnader som bereder och transporterar immunceller och lymfa.
Kärl som leder blod från hjärnan.
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) i den gemensamma gallgången för dränering eller för direktförbindelse med något område i tunntarmen, främst tolvfingertarmen eller jejunum.
Inflammation med varbildning i lungsäcken.
Ansamling av luft eller gas i lungsäcken, vilket kan ske spontant eller till följd av skada eller sjukdom, eller framkallas avsiktligt (terapeutisk pneumotorax).
Abscess lokaliserad i bukhålan.
En torakostomi är ett kirurgiskt ingrepp där en öppning, en stoma, skapas i thoraxväggen för att underlätta utflödet av luft eller vätska från brösthålan. Detta kan vara nödvändigt vid behandling av till exempel lunginflammationer, pleuravred eller cancer. Torakostomi används också för att underlätta andningen efter vissa typer av thoraxkirurgi.
Dränagerör inlagda som förbindelse mellan en hjärnventrikel och den inre halsvenen. De möjliggör dränering av cerebrospinalvätska (likvor) för lindring av hydrocefalus och andra tillstånd med ökad ans amling av vätska i ventriklarna.
Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.
Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.
Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.
Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.
En ventrikulostomi är ett neurokirurgiskt ingrepp där en öppning skapas i en hjärnventrikel, det vill säga de håligheter i hjärnan som innehåller cerebrospinalvätska (CSF). Detta görs vanligtvis för att underlätta avflödet av överskott CSF och minska intrakraniell tryck vid vissa former av hjärnskador eller sjukdomar, såsom hydrocefalus. Öppningen kan hållas öppen med en kateter som leder cerebrospinalvätskan ut till ett annat område i kroppen där den kan absorberas. Ventrikulostomi är ofta en temporär lösning tills en permanent behandling, såsom placeringen av en shunt, kan genomföras.
Varbildning i levern till följd av infektion genom bakterier, protozoer eller andra medel.
Vätskeutgjutning i lungsäcken, även känd som pleuravällning eller pleuraflüssighet, är en patologisk tillstånd där ödematiskt vätska accumulerar mellan de två lager av pleura, det yttre och det inre lungmembranet, orsakad av olika sjukdomsförlopp som hjärtsvikt, leverinsufficiens, pneumoni eller cancer, vilket kan komprimerar lungorna och leda till andningssvårigheter.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"Postoperativ vård" refererar till den omfattande, professionella omsorg och behandling som en patient får efter en operation, inklusive övervakning av vitala funktioner, smärtlindring, prevention av komplikationer såsom infektioner, och stöd för att främja snabb och säker återhämtning.
Kronisk ansamling av blod under den hårda hjärnhinnan, oftast på sidan av eller ovanför hjärnhalvorna. De kliniska tecknen kan fördröjas i dagar till veckor, då de drabbade kan uppvisa tecken på förvirring, trötthet, hemipares, ataxi, afasi och andra neurologiska störningar. Denna typ av hjärnblödning tycks oftast uppträda efter 50 års ålder. Den kan vara spontan, följa på skallskada, uppträda i samband med blödningssjukdomar eller medicinering med antikoagulanter, bero på lokal tumörinvasion och andra sjukdomstillstånd.
Perikardiell utgjutning, eller pericardial effusion, är en patologisk tillstånd där det accumulerar fluid i det perikardiska utrymmet mellan hjärtats yta och den omgivande perikardssäckens väggar, vilket kan orsaka kompression av hjärtat och påverka dess funktion.
Onormalt stor ansamling av cerebrospinalvätska i skallen, som kan vara förenad med utvidgning av hjärnventriklarna, intrakraniellt övertryck, huvudvärk, trötthet, urininkontinens och ataxi (koordinationsrubbningar). Hos barn kan makrocefali uppträda. Tillståndet kan bero på tilltäppning av cerebrospinalvätskans kanaler, pga neurologiska störningar, blödningar i skallen, infektioner i centrala nervsystemet, hjärntumörer, skallskada eller andra tillstånd. Försämrad resorption av vätska från araknoidalfransarna leder till en kommunicerande form av hydrocefalus. Hydrocephalus ex-vacuo avser ventrikelutvidgning till följd av reducerad hjärnvävnad efter hjärninfarkt.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Stora bröstgången, eller mediastinum grande, är en sällsynt och ofta asymptomatisk anatomisk variation där det mediastinala fettet i mellersta delen av thorax expanderar bort från hjärtat och större blodkärl, vilket kan trycka på omgivande strukturer som luftvägar, nerver och kärl.
Bukspottkörteltransplantation (Pankreastransplantation) är en medicinsk proceduren där en frisk bukspottkörtel från en leverantör transplanteras till en mottagare som har insjuknat i diabetes och har utvecklat komplikationer relaterade till sjukdomen, såsom njurskada. Detta kan hjälpa mottagaren att upprätthålla normalt blodsockernivå och förbättra deras kvalitet på livet, men operationen innebär också risker och komplikationer som måste vägas mot potentiala fördelar.
Trycket i cerebrospinalvätskan uppmätt med tryckmätare vid lumbalpunktion, hjärnventrikelpunktion eller cisternpunktion. Trycket inuti skallen benämns intrakraniellt tryck.
Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) för dränering av urinblåsan.
Onormal förbindelse mellan två inre organ eller mellan ett organ och kroppsytan.
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Cancersjukdom i gallgångarna.
Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd, även känd som akut pankreatit, är en plötslig och allvarlig inflammatorisk tillstånd av bukspottkörteln som orsakas av aktivt enzymutsläpp från cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till självförstöring och nekros (död) av bukspottkörtelvävnaden.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Pankreatikojejunostomi är en kirurgisk procedur där bukspottkörteln (pancreas) ansluts till den övre tunntarmen (jejunum). Detta skapar en ny väg för pankreassaften att rinna ut i tarmen eftersom den vanliga vägen, genom huvudet på bukspottkörteln, är blockerad eller avlägsnad. Denna procedure utförs ofta under en Whipple-operation, som är ett kirurgiskt ingrepp för att behandla pankreascancer och andra sjukdomar i bukspottkörteln.
Perikardiocentes är ett medicinskt ingrepp där en finnknapp (nål) införs genom patientens hud och bröstkorgvävnad in i det perikardiala utrymmet, som omger och skyddar hjärtat, för att dränera vätska eller blod som har accumulerat där och orsakar perikardit (irriterad eller inflammerad perikard).
Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.
Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.
Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.
Lymfödem definieras som en abnormal accumulation av lymfafluid i vävnader orsakad av ett misslyckande med lymftransporten. Detta kan resultera i svullnad, särskilt i benen eller armarna.
Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).
Cystisk massa innehållande lymfa från sjuka lymfkärl eller bildad till följd av operativt ingrepp eller annan skada.
Bukspottkörtelsjukdomar (Pancreatic diseases) refer to a range of medical conditions that affect the structure and function of the pancreas, an essential gland located in the abdomen that plays a crucial role in digestion and regulation of blood sugar levels. These conditions can include inflammation (pancreatitis), infection, trauma, cancer, genetic disorders, and autoimmune diseases, among others. Symptoms may vary depending on the specific condition but often include abdominal pain, nausea, vomiting, weight loss, and changes in bowel movements. Early diagnosis and appropriate treatment are essential to manage these conditions effectively and prevent potential complications.
En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.
Förekomst av var i kroppshåligheter.
"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.
Varbildning i leverparenkymet till följd av bakterieinfektion. Abscessen kan vara orsakad av en rad olika bakterier, lokal eller spridd från infektioner i andra organ, som t ex blindtarmsinflammation, gallblåseinflammation, bukhinneinflammation, eller efter levertransplantation.
Lymfa är en transparent, lätt gulaktig eller färglös vätska som cirkulerar genom och transporteras av ett komplext system av rörliknande strukturer som kallas lymfkärl. Denna vätska bildas huvudsakligen när plasma från blodet läcker ut genom kapillärväggarna och blandas med interstitialvätskan i de olika vävnaderna i kroppen. Lymfan innehåller vita blodkroppar, främst lymfocyter, som är en viktig del av immunförsvaret och hjälper till att försvara kroppen mot infektioner och främmande ämnen.
Förekomst av tarmlymfa i brösthålan.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.
Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).
Avlägsnande av främmande material och död eller förorenad vävnad från sår så att frisk vävnad blottas.
I en enskild mening kan 'serom' definieras som en liten fluidfylld kapsel eller utbuktning i ett organ eller vävnad, ofta uppstår som ett resultat av en inflammation eller sjukdomsförlopp. Seromer innehåller vanligtvis serouställningar, som är proteinrika vätskor som produceras av kroppens immunsystem under sjukdomstillstånd. De kan vara asymptomatiska eller orsaka smärta, organsvullnad eller andra besvär beroende på deras storlek och plats i kroppen. Seromer är vanliga vid vissa autoimmuna sjukdomar, infektioner och efter operationer eller skador.
Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Cerebrospinalvätska, eller LCR (latin: liquor cerebrospinalis), är en klar, steril och färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen i subarachnoidalrummet, skyddande dem från mekanisk skada och hjälper till att reglera kraniepressuren.
En blödning i lungsäcken, också känd som hemotorax, är när blod samlas inom den potentiella rumsväten som omger lungorna inne i brösthålan, orsakat av skada eller sjukdom i lungan eller tillhörande blodkärl.
Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.
Bukspottkörtelinflammation, också känt som pankreatit, är ett tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad och skadad. Detta kan orsakas av en överdriven aktivering av digestiva enzymer som produceras i bukspottkörteln själv. Till följd av denna överaktivering kan det uppstå en irritation och inflammation i organet, vilket kan leda till smärta, ömhet och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller livshotande skador på bukspottkörteln.
I en enkel mening kan "varbildning" definieras som en process där levande vävnad ersätts av hårda, icke-levande substans, vanligtvis kalk eller kolföreningar. Detta fenomen är också känt som "kalkification" eller "petrifikation". Varbildning kan ske naturligt i vissa djur och växter, men den kan även vara ett tecken på sjukdom eller skada hos människor.
"Toraxkirurgi är en gren inom kirurgi som fokuserar på operationer och ingrepp relaterade till thorax (bröstkorgen), såsom lung-, ösels- och mediastinalkirurgi, och kan demonstreras i videostöd för visuell illustration av procedurer och tekniker."
Kommersiell exploatering av malm- eller mineralförekomster.
En bäckeninfektion, även känd som pelvisk infektion, är en infektion som uppstår i organen i kvinnors bäckenregion, inklusive livmodern, äggstockarna, eotrunken och slidan. Den kan orsakas av bakterier, virus eller svampar och kan leda till komplikationer om den inte behandlas korrekt.
Röntgenundersökning av lymfsystemet efter tillförsel av färg- eller kontrastmedel.
En del av tinningbenet.
Gallblåsan och dess gångar.
En onormal gång eller förbindelse från en inre kroppsdel till kroppsytan.
En psoasabscess är en abscess, det vill säga en encapsulering av infektionsmassor och vätska, som bildats i muskeln iliopsoas, vilket är en muskel i bukhålan som hjälper till att flexera höften. Psoasabscesser kan vara primära eller sekundära, beroende på om de orsakas av en direkt infektion i muskeln eller om de uppstår som en komplikation till en annan infektion någonstans i kroppen. Symptomen på en psoasabscess kan inkludera smärta i låret eller magen, feber och svullnad i buken. Behandlingen består vanligen av antibiotika och dränering av abscessen.
Blodanhopning i hjärtsäcken.
Pleurodese är en medicinsk procedure där man orsakar att lungans och bröstkorgens (torax) liningar (pleura) fastnar tillsammans, så att en onormal vätskeansamling (pleuravätska) inte kan bildas mellan dem. Detta kan uppnås genom att orsaka irritation eller skada på de två liningarna, vanligtvis genom att införa ett torrt material eller med hjälp av en kirurgisk operation. Pleurodese används ofta för att behandla återkommande pleuravätskytorax (recurrent pleural effusion) eller lungcancer som sprider sig till bröstkorgens liningar.
Therapeutic irrigation, also known as lavage, is a medical procedure that involves the introduction of fluids into a body cavity or natural passageway for therapeutic purposes. This technique is often used to flush out debris, bacteria, or other unwanted substances from a specific area in the body. The fluid used for irrigation can be sterile saline solution, normal saline, or other types of solutions depending on the purpose of the procedure.
I en enkel medicinsk definition är en catheter ett slids- eller rörformigt medicintekniskt instrument som används för att dränera, införa mediciner eller utföra andra medicinska procedurer. Catheters kan vara flexibla eller styva och gjorda av material som silikon, latex eller plast. De kan vara kortvariga eller långvariga beroende på användningsområdet. Exempel på användningsområden inkluderar dränering av urin (urinkateter), administration av intravenös fluid (IV-kateter) och hjärtkirurgi (hörselkateter).
En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.
Ultraljudsundersökning av inre organ med en ultraljudstransduktor, som t ex kan vara kopplad till ett fiberoptiskt endoskop. I endosonografi omvandlar transduktorn elektroniska signaler till ljudpulser eller kontinuerliga vågor och fungerar även som mottagare för reflekterade ljudvågor inifrån organet. I ett audiovisuellt-elektroniskt gränssnitt omvandlas de inkommande ekosignalerna till en form som teknikerna kan tolka. Förfarandet får inte förväxlas med endoskopi, där ett särskilt instrument, endoskop, används. "Endo-"
Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.
Medfödda blodkärlsanomalier i hjärnan, kännetecknade av hoptrasslade tunnväggiga artärer med direktkommunikation med vener utan mellanliggande kapillärer. Missbildningarna visar stora variationer i storlek och läge och ger upphov till symtom genom bristning, masseffekt och kärlavledningseffekter. Den kliniska bilden visar sig ofta inte förrän i det fjärde eller femte årtiondet i livet, när drabbade individer kan utveckla huvudvärk, krampanfall och fokala neurologiska svaghetstecken. Stora blödningar kan leda till koma eller död.
Adenokarcinom i den gemensamma levergångsförgreningen. Dessa tumörer är i regel ganska små, skarpt avgränsade och bildar sällan metastaser. G. Klatskins originalrapport av 13 fall publicerades 1965. Från att till en början ha ansetts som ovanliga, tycks tumörer i gallgångsförgreningen nu utgöra mer än hälften av alla gallgångstumörer.
Rörformade kärl, genom vilka transporteras lymfa och lymfocyter.
Maskinfektion i levern orsakad av Echinococcus granulosus eller Echinococcus multilocularis.
Operativt avlägsnande av gallblåsan. Syn. kolecystektomi.
"Preoperativa vård" refererar till den systematiska och omfattande utvärderingen, diagnostiken och behandlingen av en patient inför en planerad operation, med syfte att uppnå optimal kroppslig status och minska perioperativa komplikationer.
En elakartad tumör som utgår från levergallgångens epitelvävnad. Den består av kanaler, klädda med kub- eller pelarceller utan innehåll av galla, och rikligt med bindväv.
En ventrikuloperitoneal shunt (VPS) är en typ av neurokirurgiskt implantat som används för att behandla ökad intrakraniell tryck (ICP) orsakad av hydrocefalus eller annan patologisk vätskeansamling i hjärnan. Shunten består av en kateter som placeras in i den laterala ventrikeln i hjärnbalken och leds under huden till bukhålan där vätskan absorberas. Detta hjälper till att reducera ökat ICP och förhindra skada på hjärnan.
En spinalpunktion, även känd som lumbar punktion, är ett medicinskt ingrepp där en tunn nål införs i ryggmärgens ledningssystem (subarachnoidalrummet) i ländryggan för att insamla cerebrospinalvätska (CSF) eller för att införa läkemedel.
'Dubbelsidig förlamning' (eng. 'bilateral paralysis') är en medicinsk term som betecknar fullständig eller delvis muskelfunktionsförlust på båda sidor av kroppen, vanligtvis i extremiteter som armar och ben, men kan även drabba andra muskelgrupper.
En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.
Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.
'Postoperativ blödning' refererar till en komplikation efter en kirurgisk procedure, där det uppstår fortsatt eller excesivt blodflöde från operationsstället, vilket kan leda till sjuklighet och potential behov av ytterligare ingrepp för att kontrollera blödningen.
Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.
Ansamling av vätska i lunghålan.
Den hårda, fibrösa hinnan runt hjärnan och ryggmärgen.
"Skleral buckling" är ett kirurgiskt ingrepp som utförs för att behandla retinapatjer (delar av näthinnan) som har lossnat från sitt underlag, ofta orsakat av högt tryck i ögat eller skador. Proceduren innebär att en ringformad implantat av material som till exempel gummi eller metall fästs under konjunktivan (den vita, genomskinliga membranen som täcker ögonvitan) och pressar mot scleran (ögats vita, yttre vävnad). Detta skapar en buckling-effekt som hjälper till att fästa retinan på dess underlag igen. Skleral buckling är vanligen ett effektivt ingrepp för att behandla retinala detacheringssyndrom och förhindra fortsatt skada eller försämring av synen.
"Spontanbristning, eller spontaneous rupture, refererar till ett oväntat och oförutsägt tarm- eller blodkärlsbrott som inträffar utan någon uppenbar orsak eller trauma."
Esofagusperforation är ett medicinskt tillstånd som innebär att slemhinnan eller muskulaturen i matstrupen (esofagus) skadas och penetreras, oftast orsakat av trauma såsom vid operationskomplikationer, injektion med en slang, sjukdomar som gastroesofageal reflux sjukdom eller aggressiva ingestioner. Det kan leda till allvarliga komplikationer såsom infektion och inre blödningar om det inte behandlas akut.
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radionuklidbaserat kontrastmedel som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och lymfkörtelsfunktion. Kolloiden i preparatet har en storlek på cirka 1-1000 nanometer, vilket gör dem till idealiska agenter för att studera retikuloendoteliala systemet (RES), som består av celler som fagocyterar främmande partiklar och ämnen i kroppen. När Teknetium Tc 99m-svavelkolloid injiceras intravenöst accumuleras kolloiderna i RES, särskilt i levern, mjälten och de retroperitoneala lymfkörtlarna. Genom att använda en gammakamera kan man sedan följa distributionen och upptaget av kolloiden för att få information om funktionen hos ovan nämnda organ och l
"Urinvägskateterisering" refererar till en medicinsk procedur där en tunn, flextibel tub känn som en kateter placeras in i urinblåsan genom urinröret (uretra) för att dränera urinen. Det används ofta när en patient har svårigheter med att urinera på egen hand, till exempel på grund av operationer, sjukdomar som multipel skleros eller stroke, eller efter en olycka som resulterat i skada på ryggraden. Kateteriseringen kan vara tillfällig eller permanent beroende på patientens behov och hälsotillstånd.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Torakotomi är ett chirurgiskt ingrepp där man öppnar thorax (brösthålan) genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av bröstet. Detta görs vanligen för att tillgängliggöra lungan eller andra strukturer inne i thorax för operation. Torakotomin kan användas för att behandla en rad olika patologiska tillstånd, såsom lungcancer, emfysem, pneumotorax, kirurgisk dränering av pleurahråvan och andra lungsjukdomar som kräver direkt tillgång till strukturerna inne i thorax. Efter torakotomin placeras ofta en dränerage tub inne i thorax för att förebygga komplikationer såsom pneumothorax eller hemotorax (luft- eller blodinsamlingar i pleurahråvan). Torakotomin utförs vanligen under allmänbedövning och kan
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Infektion i ett operationssår.
Den del av magen som övergår i tolvfingertarmen. Den karaktäriseras av tjocka cirkelformade muskelskikt, magmunsringmuskeln, som reglerar öppning och stängning av magsäcken.
En retrofaryngeal abscess är en allvarlig infektion som orsakas av en ansamling av pus i det bakre området av halsen (retrofaryngeal rummet) bakom matstrupen (farynx). Den uppstår vanligtvis som en komplikation till ett övre respirationsvägsinfektion, såsom en svår inflammation i svalget eller mellanhalsen. Symptomen på en retrofaryngeal abscess kan inkludera svullnad, smärta och försämrad rörlighet i halsen, feber, hosta, andningssvårigheter och sväljningsbesvär. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika och ibland krävs kirurgiskt avlägsnande av pusen för att förebygga komplikationer såsom luftvägs obstruktion eller spridning av infektionen till andra delar av kroppen.
Torakoskopi är en kirurgisk procedur där ett instrument, kallat torakoskop, införs genom en liten incision (snitt) mellan revbenen för att undersöka eller behandla strukturer inne i thorax (brösthålan). Denna metod används ofta vid minimalt invasivt kirurgiskt ingrepp såsom lungresektioner, sympatektomi och annan behandling av strukturer i brösthålan.
Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att radiologiska procedurer används för att behandla sjukdomar och skador i kroppen, istället för att endast göra diagnoser. Detta kan involvera att läkare injicerar kontrasteringsmedel eller läkemedel, placerar stents eller katetrar, eller använder termisk ablation (till exempel radiofrekvensablation) för att behandla patienter under fluoroskopi, CT eller MRI-guide. Syftet är att ge patienter minnläkarvård och förebygga, lindra eller bota sjukdomar och skador på ett säkert och effektivt sätt.
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Vener som leder blod från levern.
Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple-operationen, är en komplex bukoperation där man tar bort huvudet på underlivets bukspjälle (pancreas), gallgången, duodenum (den första delen av tunntarmen) och delar av magen. Ofta utförs operationen som behandling för pankreatiska cancer eller neuroendokrina tumörer i bukspjället. Efter operationen ansluts de kvarvarande delarna av gallgången, magen och tunntarmen till varandra så att maten fortfarande kan transporteras från magsäcken till tarmarna.
I medicinsk kontext, refererar "Tokyo" till Tokyo-bugfenomenet, ett sällsynt neurologiskt tillstånd där patienten upplever att deras eget kroppsdelar eller hela kroppen känns främmande eller avskiljda från sig själv. Detta tillstånd är uppkallat efter den japanske neurologen Mosaku Nakao, som publicerade en beskrivning av detta fenomen 1978 och gav det namnet "Tokyo". Det är också känt som "alien hand syndrome" på engelska.
Begränsad ansamling var i hjärnan, till följd av bakteriella eller andra infektioner. I de flesta fall beror varbildningen på spridning från annan plats i kroppen, som t ex näshålorna, mellanörat, hjä rtat eller lungorna. Genomträngande skallskada och neurokirurgiska ingrepp kan också ha samband med detta tillstånd. Kliniska manifestationer omfattar huvudvärk, krampanfall, fokala bortfallssymtom oc h förändrat medvetande.
Störning av utsöndringen från tårkörtlarna. Hinder för flödet från tårsäcken eller i tårkanalen, vilka kan leda till akut eller kronisk inflammation i tårsäcken (dakryocystit). Förträngning kan även uppträda hos småbarn pga att tårkanalen inte leder ut i nedre näshålan, och ses omkring den tredje levnadsveckan. Hos vuxna kan tilltäppning ske spontant eller efter skada eller sjukdom i näsan.
"Blodådror, eller venösa systemet, är ett nätverk av rörliga strukturer som transporterar blod till hjärtat från kroppens vävnader, oftast med lägre syre- och närings halter än arteriella systemet. De har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärer och innehåller valvular mekanismer för att förhindra återflödet av blod."
Symtom från mag-tarmkanalen, beroende på att nedre delen av magsäcken blivit bortopererad eller inte fungerar.
Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.
Kirurgiskt ingrepp eller insnitt i skallen.
Endoskopisk sfinkterotomi är ett medicinskt ingrepp där man använder en endoskop (en tunn, böjbar tub med en liten kamera och ett ljus) för att komma åt anal- eller esofagussfinktern (ringmusklerna i anus respektive matstrupen). Genom att skära av en del av sfinktermuskeln under kontroll med endoskopet kan man minska muskelns tonus och bredda dess öppning, vilket kan vara till hjälp vid vissa medicinska tillstånd som exempelvis anal fissur eller achalasi (en sammandragning av matstrupen).
Ryggmärgsischemi (transsection or transaction of the spinal cord) är en skada eller snitt som delar spinal corden i två delar, vilket kan leda till sensorisk och motorisk funktionsnedsättning under den nivå där skadan inträffat.
Området i buken som sträcker sig från mellangärdet till den övre öppningen i bäckenet. Bukhålan består av bukhinna och bukens inre organ samt området utanför bukhinnan inklusive retroperitonealrum.
De vener som leder tillbaka det syresatta blodet från lungorna till hjärtats vänstra förmak.
Lungsäcksjukdomar, även kända som pleurapatologier, är sjukdomar som drabbar lungsäcken (pleura), den dubbla hinna som omsluter lungorna och linjer vätska för att möjliggöra en glidande rörelse under andning. Dessa sjukdomar kan orsaka symtom som smärta i bröstet, hosta, andnöd och hicka. De kan vara kroniska eller akuta och kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, cancer, trauma eller överdriven exponering för vissa substanser. Exempel på lungsäcksjukdomar är pleurit, pleural effusion, pneumothorax och mesoteliom.
En bukspottkörtelfistel är en anormal, tunn tunnel (förbindelse) mellan bukspottkörteln och ytan eller ett annat organ, genom vilken kan bukspott läcka ut.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Onormal förbindelse mellan en artär och en ven.
En subfrenisk abscess är en infektion som orsakas av en akut inflammation i underliggande vävnad, vanligen i submukosan eller under underhuden, i området kring fransen på undersidan av tungan. Den består av en encapsulerad samling av purulenta vätska (eiter) som orsakas av bakteriell infektion. Abscessen kan vara små eller stora och kan orsaka smärta, svullnad, rodnad och ömhet i området. I allvarliga fall kan subfreniska absCESSER leda till trånga andningsvägar, spridning av infektionen och allvarliga systemiska komplikationer om de inte behandlas adekvat. Behandlingen består vanligen av antibiotika och eventuellt kirurgiskt avlägsnande av abscessen för att underlätta läkningen och förebygga komplikationer.