Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
Användning av fokuserade, korta radiovågor för att åstadkomma hypertermi i skadade eller sjuka kroppsdelar.
Oftast regelbunden, fysisk aktivitet avsedd att leda till god fysisk kondition och hälsa.
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
En värdeskala för en variabel i fråga, konstruerad så att den (skalan) har en specifik sannolikhet av att innehålla variabelns sanna värde.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.
Tillstånd med känsla av god fysisk form och med optimal prestationsförmåga, som ett resultat av fysisk träning eller fysisk terapi.
Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.
Tidsförloppet mellan en fysisk aktivitets början och dess avslutande pga utmattning.
Behandlingsmetoder inom vårdområdet fysioterapi, i vilka ingår utnyttjande av fysikaliska fenomen som temperatur, ljus, vatten och ljus.
Lektioner och övningar i den fysiska utvecklingen av kroppen, som t ex gymnastiklektioner i skolan. Hit räknas inte fysisk träning i behandlingssyfte, s k motionsterapi.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
I en medicinsk kontext kan "uppfattning" definieras som den subjektiva tolkningen eller förståelsen av en given situation, symptom eller sjukdomstillstånd baserat på en individuell persons erfarenheter, kulturella bakgrund och kognitiva förmågor. Det är värt att notera att uppfattning kan variera mellan olika individer, och inte alltid korresponderar med den objektiva verkligheten.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Bruk av cykel som transportmedel. Hit hör dock inte användning av testcykel för t ex ergometri.
Fysisk aktivitet eller spel som kräver fysisk ansträngning eller skicklighet. Drivkraften kan vara av olika slag, t ex nöje, tävlingslust och/eller ekonomisk belöning.
Ansträngd andhämtning. Syn. dyspné.
Mätning av en organisms arbetsenergi, vanligen under belastning.