Bhopalkatastrofen
Bhopal-katastrofen den 3 december 1984 var världens värsta industriella katastrof, då giftiga gaser läckte ut från ett amerikanskt ägt kemiskt fabrikskomplex i Bhopal, Indien. Ungefär 40 ton metylisocyanat (MIC) och andra giftiga gaser spreds över staden och ledde till att minst 3 000 människor omkom omedelbart och ytterligare tusentals avled under de följande veckorna, månaderna och åren. Hälften av de drabbade var kvinnor i fertil ålder och över 25 000 barn föddes med missbildningar eller andra hälsoproblem relaterade till katastrofen. Totalt beräknas minst 150 000 människor ha drabbats av långvariga hälsoskador. Katastrofen orsakades av en kombination av brister i säkerhe
Epidemiologiska metoder
Molecular Epidemiology
"Molecular epidemiology" är ett område inom epidemiologi som studerar sambandet mellan biologiska och molekylära faktorer, såsom gener, proteiner eller andra molekyler, och sjukdomar eller hälsa i populationer. Det gör detta genom att använda sig av molekylärbiologiska metoder, till exempel genetisk analys, för att undersöka hur dessa faktorer påverkar individers risk att drabbas av en viss sjukdom eller reaktion på en viss exponering. Målet är att få ett djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom sjukdomar och hälsa, vilket kan användas för att utveckla mer effektiva preventions- och behandlingsstrategier.
Epidemiologiska studier
Studier som utformats för att undersöka sammanhang, vanligen antagna orsakssamband. Oftast är syftet att identifiera eller mäta effekterna av riskfaktorer eller exponering. De vanligaste typerna av analytisk studie är fall-kontrollstudier, kohortstudier och tvärsnittsstudier.
Epidemiologisk forskningsplanering
Epidemiologi
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Epidemiologiska faktorer
Internationell klassifikation av sjukdomar
Ett kategoriseringssystem i vilket sjukdomstermer kan införas enligt vedertagna kriterier. Det omfattar alla sjukdomstillstånd i ett hanterbart antal kategorier, gruppindelade för att underlätta mortalitetsrapportering. Ansvarig för systemet är Världshälsoorganisationen (WHO) (från versionen ICD-10). I USA används en utvidgad variant, med tillägget "Clinical Modifications", för morbiditetsstatistik och allmänna epidemiologiska ändamål.
Encyklopedier, principer
Kolera
Världhälsoorganisationen
World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.
MedlinePlus
Nyheter
Tidningar
I medicinsk kontext, betyder "tidningar" ofta publicerade samlingar av artiklar och studier inom ett specifikt medicinskt område eller specialitet. Dessa tidningar, även kända som medicinska journaler, är en viktig källa till nya forskningsrön, behandlingsmetoder och andra informationer för medicinska yrkesverksamma och forskare. Artiklarna granskas vanligtvis peer-reviewed, vilket innebär att de har bedömts och godkänts av experter inom området innan publicering.
Massmedia
Kommunikationsmedel eller teknik för att nå stora folkgrupper med samma information: tidningar, radio, television osv.
Selen
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Sanningens avslöjande
Mänskliga aktiviteter
Impaktfaktor
Den medicinska betydelsen av "impact factor" är ett mått på hur citerad en vetenskaplig tidskrift är, och beräknas genom att dividera antalet citationer under det senaste tvåårsperiodet med det totala antalet publicerade artiklar under samma tidsperiod. Det används ofta som ett index för en tidskrifts prestige och inflytande inom sitt respektive ämnesområde.
Sjukdomsmodeller, djur
Biomedicinsk forskning
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
Djurmodeller
Politik
I en enstaka mening kan "politik" inom medicin definieras som de principer, planer och prioriteringar som styrs av etiska, sociala och ekonomiska överväganden, vilka påverkar hälso- och sjukvården på olika nivåer, från individuell patientvård till nationell policy. Politiken inom medicin handlar om att ta beslut som rör resursfördelning, lagstiftning, reglering och standardisering av vården för att förbättra populationens hälsa och skydda individers rättigheter.
Supreme Court Decisions
'Supreme Court Decisions' refer to the final judgments or rulings made by the Supreme Court, which is the highest court in many legal systems, such as that of the United States. These decisions serve as the ultimate authority on the interpretation and application of laws and constitutional principles, and they establish precedents that guide lower courts in their decision-making processes.
Kolesterol
Jurister
Kost
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
HDL-kolesterol
High-Density Lipoprotein (HDL)-kolesterol, också känt som "gott kolesterol", är en typ av lipoproteiner som hjälper till att transportera excessivt kolesterol från celler i kroppen till levern, där det kan processas och tas bort. Höga nivåer av HDL-kolesterol minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, medan låga nivåer kan öka risken.