Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av återkommande episoder av paroxysmala störningar i hjärnan till följd av plötsliga, okontrollerade och onormalt kraftiga nervcellsurladdningar. Klassifikationen av epilepsier baseras vanligen på 1) krampanfallens kliniska särdrag (t ex motoriska anfall), 2) etiologi (t ex posttraumatiskt krampanfall), 3) anatomisk utgångspunkt (t ex pannlobsanfall), 4) tendens till spridning till andra områden i hjärnan och 5) tidsmönster (t ex nattlig epilepsi).
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
'Epilepsi, generaliserad' är en form av epilepsi där sjukdomen karaktäriseras av att epileptiska aktiviteten från början omfattar både hälfterna av hjärnan (bihjärnor och storhjärnans bark). Detta kan leda till kramper som involverar hela kroppen, med eller utan medvetandeförlust.
En lokalt bunden (fokal) form av epilepsi, kännetecknad av återkommande anfall som utgår från punkter i tinningsloben, huvudsakligen från den mesiala (proximala) delen. Ett brett spektrum av psykiska fenomen kan uppträda, som t ex illusioner, hallucinationer, kognitiva störningar och känsloupplevelser. De flesta komplexa, partiella anfall utgår från tinningsloberna. Dessa epilepsier kan klassificeras utifrån etiologi som kryptogena, ärftliga eller symtomatiska (dvs att de är förknippade med någon befintlig sjukdom eller skada). Syn. tinningslobepilepsi.
En sträckreflex är en reflexiv muskelkontraktion som utlösas när en muskel längdtrasas, orsakad av en snabb rörelse eller ett plötsligt stretch, för att skydda muskeln och leden från skada.
En "abnormal reflex" är ett medicinskt fenomen där en reflexreaktion i kroppen avviker från det normala eller förväntade svaret. Det kan vara ett tecken på skada eller störning i nervsystemet, och kan observeras vid neurologiska undersökningar som hjälp till att diagnostisera olika sjukdomstillstånd, såsom skador på ryggraden, multipel skleros, stroke eller andra neurologiska förhållanden.
En subtyp av epilepsi som kännetecknas av att anfallen alltid framkallas av ett specifikt stimulus. Hörsel- och synintryck och somatosensoriska stimuli, såväl som handlingar som t ex skrivande, läsning, ätande och beslutsfattande kan utlösa anfall hos benägna personer.
En kliniskt mångfacetterad grupp epilepsisyndrom kännetecknade antingen av myokloniska krampanfall eller myoklonus i samband med andra typer av krampanfall. Myokloniska epilepsier delas in i tre subtyper, beroende på etiologi: ärftliga, kryptogena eller symtomatiska (dvs de som uppträder sekundärt efter kända sjukdomstillstånd, som infektioner, hypoxi/ischemiskador, trauma osv).
Läkemedel för behandling av krampanfall.
Juvenile myoclonic epilepsy (JME) is a type of generalized epilepsy that typically begins in adolescence and is characterized by the presence of myoclonic jerks, often followed by tonic-clonic seizures. Myoclonic jerks are sudden, brief, shock-like muscle contractions that can affect any part of the body. In JME, these jerks usually occur in the arms and hands and can be triggered by factors such as fatigue, stress, or flickering lights. Tonic-clonic seizures, also known as grand mal seizures, involve a loss of consciousness and stiffening and shaking of the body.
En generaliserad epileptisk sjukdom som kännetecknas av återkommande, svårartade, motoriska anfall ("grand mal"). Den inledande toniska fasen kännetecknas av en böjning av bålen som åtföljs av sträckning av extremiteter och bål. Den klonisk fasen utmärks av rytmiska flexorryckningar i bål, armar och ben, pupillvidgning, blodtrycks- och pulsökning, urinavgång och bitande i tungan. Därpå försjunker den drabbade i medvetslöshet (det postiktala stadiet), som inom minuter till någon timme gradvis avtar. Epilepsin kan vara kryptogen, ärftlig eller symtomatisk (dvs en följd av annan, befintlig sjukdom eller skada).
En sjukdom som kännetecknas av återkommande partiella krampanfall med påverkan på medvetandet. Under anfallet kan den drabbade uppleva en mångfald psykiska fenomen, med hallucinationer, illusioner, deja vu, starka känslor, förvirring och störd rumsuppfattning. Fokal motorisk aktivitet, sensoriska förändringar och autism kan också förekomma. Komplexa, partiella anfall utgår ofta från områden i den ena eller båda tinningsloberna. Etiologiskt kan epilepsin vara av idiopatisk typ (kryptogen partiell, komplex epilepsi) eller uppträda sekundärt till en fokal hjärnbarksskada (symtomatisk partiell, komplex epilepsi).
Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.
En fokal form av epilepsi med krampanfall som utlöses från pannloben. En mångfald kliniska symtom finns, beroende på det exakta läget för anfallets utgångspunkt. Enkla eller komplexa motoriska rörelser kan förekomma, ffa i ansikte och armar. Anfall som utgår från den främre delen av pannloben är ibland förknippade med huvud- och ögonvridning, typiskt vridning bort från fokussidan. Frontallobsanfall kan vara idiopatiska (kryptogena) eller orsakade av befintlig sjukdom eller skada, så som olycksfallsskador, tumörer eller andra makroskopiska eller mikroskopiska skador på frontalloberna (symtomatiska krampanfall). Syn. pannlobsepilepsi.
En medicinsk definition av 'anfall' är ett plötsligt och ofta oväntat symtom eller en rad symtom som orsakas av en kortvarig, abnormal funktion i en del av kroppen eller system. Anfall kan variera i intensitet, varaktighet och frekvens beroende på underliggande orsak, exempelvis epilepsi, migrän, astma eller krampsjuka.
En akustisk reflex är ett snabbt och automatiskt svar på höga ljud genom contraction av musculus stapedius i mellanörat, vilket hjälper att skydda inneröret från skada orsakad av höga ljudnivåer.
En autosomalt dominant, ärftlig, partiell epilepsi som debuterar vid 3 till 13 års ålder. Krampanfallen är typiskt förknippade med parestesi och tonisk/klonisk aktivitet i ansiktets nedre del, tillsammans med dregling och dysartri. Episoderna uppträder vanligen nattetid och kan bli sekundärt generaliserade. I de flesta fall är de drabbade barnen neurologiskt och utvecklingsmässigt normala. EEG visar typiska, skarpa högspänningsvågor över de centrala tinningsområdena, vilka är mer uttalade vid dåsighet och sömn. Krampanfallen brukar normalt upphöra mitt i tonåren.
En vestibulo-okulär reflex (VOR) är en automatisk reflex som hjälper till att stabilisera synen under huvudrörelser genom att koordinera ögonrörelserna med rörelserna hos innerörat. VOR hjälper oss att fokusera på ett objekt och behålla det i sikt, även när vi rör på huvudet snabbt eller skakar det. Den vestibulo-okulära reflexen utlöses av signaler från otoliterorganen och kanalkrinierna i innerörat som registrerar rörelser och accelerationer.
Posttraumatisk epilepsi definieras som ett tillstånd av återkommande anfall orsakade av skalltrauma eller hjärnskada. Tillståndet börjar vanligtvis inom ett år efter skadan, och kan delas in i tidig posttraumatisk epilepsi (symptomen uppstår inom en vecka efter skadan) och sen posttraumatisk epilepsi (symptomen uppstår mer än ett år efter skadan). Tillståndet kan ha långvariga konsekvenser för drabbade personers liv, inklusive kognitiva problem, minnesförluster och begränsningar i vardagsaktiviteterna.
Pupillreflexen är en snabb och automatisk reflex som orsakas av att pupillen (den runda mörka delen i mitten av ögat) förändras i storlek i respons till ändringar i ljusstyrka eller när den visuella axeln stimuleras. Den konstrikerar (blir mindre) i starkt ljus och dilaterar (blir större) i svagt ljus för att reglera mängden ljus som når näthinnan och förbättra klarheten på synen. Reflexen kontrolleras av parasympatiska nervsystemet och involverar en kedja av händelser som börjar med att ljuset fångas av koner och stavar i näthinnan, fortsätter genom optisk nerve till mittbrynet där signalen bearbetas och slutligen når oculomotor nerverna som kontrollerar pupillens storlek.
Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.
'Förhårdning' kan definieras som en process där vävnadskroppar i kroppen, ofta under påverkan av externa eller interna faktorer, blir tjockare, mindre flexibla och mer motståndskraftiga över tid.
Krampanfall vid feber. Det är ett vanligt tillstånd, som drabbar 2-5% av alla barn i åldrarna 3 månader till 5 år. Hos vissa familjer har ett autosomalt dominant ärftlighetsmönster kunnat påvisas. De allra flesta utgörs av enkla feberkramper som varar högst 30 minuter. Komplexa anfall börjar fokalt, varar mer än 30 minuter och kan återkomma inom en 24-timmarsperiod. Sannolikheten för att utveckla epilepsi till följd av enkla feberkramper är liten. Komplexa feberkramper är dock förknippade med en måttligt förhöjd epilepsiincidens.
Ett kramplösande medel som används för att dämpa grand malattacker och psykomotoriska eller fokala attacker. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men vissa effekter liknar dem hos fenytoin. Trots att den kemiska likheten är liten, är den tredimensionella strukturen likartad.
Avbrytande av hjärnfunktioner. Tillståndet kännetecknas av onormala arm- och benställningar och hänger samman med hjärnstamsskada. Det kan uppstå som en klinisk manifestation eller - hos djur - framkallas experimentellt.
'Status epilepticus' definieras som en kontinuerande epileptisk aktivitet eller upprepade konvulsioner utan fullständig återfånd av medvetandet mellan dem, under en period av 30 minuter eller mer. Detta är en allvarlig tillstånd som kan hota livet och kräver omedelbar medicinsk behandling.
Pilokarpin är ett parasympatomimetiskt läkemedel, det vill säga ett ämne som efterliknar eller stimulerar effekterna av den parasympatiska nervan. Pilokarpin verkar genom att aktivera muskarinreceptorer typ 3 (M3), vilket orsakar kontraktion av glatt muskulatur och ökat sekretion i exkrina glanduler, såsom slemhinnor. Det används för behandling av glaukom, torr mun orsakad av Sjögrens syndrom och vissa typer av tarmblockad.
Främre temporal lobektomi är ett neurokirurgiskt ingrepp där man delvis eller helt tar bort den främre delen (polen) av det temporala lobet i hjärnan, ofta som behandling för medialt temporall lobs epilepsi (MTLE) som inte svarat på medicinsk behandling.
H-reflex, fullständigt benämnt som deep tendon Hoffmann reflex, är en monosynaptisk reflexböjning av lårbensmuskeln (Quadriceps femoris) orsakad av en stimulans till muskelns senan. Den H-reflexen utlösas när en nervimpuls från en sensory neuron i en muskel, känd som Ia afferent fiber, aktiverar en alpha motor neuron i ryggmärgen, vilket orsakar en kontraktion hos samma muskel. Den H-reflexen används ofta inom neurofysiologin för att undersöka den neuromuskulära funktionen och specifikt de reflexa arkitekturerna i ryggmärgen.
Piracetam är ett nootropiskt läkemedel som tillhör gruppen acetylkolinreceptoragonister och används för behandling av kognitiva störningar, inklusive minnes- och koncentrationssvårigheter. Det är också känt för att ha potential i att förbättra cerebral vascular cirkulation och skydda nervceller från skada. Piracetam marknadsförs ofta som ett smart drug eller cognition enhancer, men det finns begränsade vetenskapliga belägg för dess effektivitet inom denna kontext.
En medicinsk definition av 'Righting Reflex' är en typ av reflex som hjälper till att korrigera kroppens position och orientering i rummet när den har förlorat balansen eller blivit störd. Denna reflex hjälper till att rätta till kroppsställningen så att individen undviker fall eller skada. Exempel på righting reflexer inkluderar huvudrättringsreflexen, där individen rör huvudet för att se framåt när den har lutats bakåt, och kroppsrättringsreflexen, där individen sträcker ut armarna för att förhindra en fall när den blir störd.
Myoklon epilepsi, progressiv (Progressive Myoclonic Epilepsy, PME) är ett samlingsnamn på en grupp sällsynta neurologiska sjukdomar som kännetecknas av progressive muskelrörelser (myoklonier), epileptiska anfall och kognitiv nedgång. Sjukdomarna beror vanligtvis på genetiska defekter som orsakar störningar i proteinsyntesen eller energiomsättningen i nervcellerna. Exempel på specifika diagnoser inom denna kategori är Unverricht-Lundborg sjukdom, Lafora sjukdom och Neurodegenerativa medelungslånga ketonbristsyndrom (NLKS). Symptomen tenderar att försämras över tiden och det finns idag inget botemedel för dessa sjukdomar. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen och underlätta aktiviteter i vardagslivet.
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Oklukardialreflex (OKR) är en reflex hos människan som utlöses när ögat stimuleras på ett specifikt sätt. Reflexen orsakar en accelererad hjärtslagfrekvens och kan utlösas genom att trycka eller röra vid det övre yttre hörnet av det öppna ögat. Detta sker eftersom det övre yttre hörnet av ögat är anatomiskt näraliggande den gren av vagusnerven som innerverar hjärtat, vilket gör att en stimuli till området kan leda till en reflexmässig acceleration av hjärtslaget.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Neurokirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används inom neurokirurgin för att behandla olika tillstånd och skador i centrala nervsystemet, däribland hjärnan och ryggraden. Dessa tekniker kan involvera öppen kirurgi eller minimalinvASIVA metoder och använder sig av specialiserad utrustning och instrument för att korrigera, reparera eller avlägsna skadade vävnader, tumörer, blodansamlingar eller andra patologiska tillstånd. Exempel på neurokirurgiska tekniker inkluderar mikrokirurgi, stereotaxisk radiosurgeri, endoskopisk kirurgi och neuromodulering.
Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.
Tryckreceptorer är speciella sensoriska nervceller eller receptorers som är känsliga till mekanisk tryck och dekanterar signaler till centrala nervsystemet när de stimuleras, vilket hjälper till att uppfatta och tolka olika former av beröring och tryck i omgivningen.
Plötsligt upphörande av alla livsnödvändiga kroppsfunktioner, manifesterat av bestående förlust av samtliga hjärnans, andningssystemets och hjärt-kärlsystemets funktioner.
Valproinsyra är ett antiepileptiskt läkemedel som används för att behandla olika typer av epilepsi, samt prophylaxi och behandling av akuta maniska episoder i bipolär sjukdom. Det fungerar genom att stabilisera nervcellmembranet och minska överaktivitet hos nervceller i hjärnan.
Den Babinski-reflexen är en omedelbar extensorreflex orsakad av stimulans av plantarasidan (sula) av foten. Den normalt sett abnormala reflexen visar sig som stortåns extension och separation från de andra tårna, medan flexion sker hos de övriga tårna. Detta är ett positivt tecken på en skada i pyramidbanan ovanför ländscakran (sakralnivå), vilket kan vara ett resultat av flera olika medicinska tillstånd, inklusive flera slags hjärnskador och neurodegenerativa sjukdomar.
Kortvarig slutning av ögonlocken genom regelbundna, ofrivilliga ögonlocksrörelser, som en skyddsmekanism, eller genom medveten stängning av ögonlocken.
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
Avvikelser i utvecklingen av hjärnbarken. Hit hör missbildningar till följd av onormal nervcellsutveckling eller celldöd, onormal nervcellsmigration, och onormal uppbyggnad av hjärnbarksstrukturen via nervutskott, synapsbildning eller nervcellsmognad. Förutom att mutationer direkt inverkar på utvecklingsprocesserna, så finns det ett antal medfödda ämnesomsättningstillstånd med sekundär inverkan, vilka också visar upp dessa missbildningar, som t ex peroxisomala sjukdomar, mitokondriesjukdomar och pyruvatomsättningsstörningar. De utgör en vanlig orsak till epilepsi och utvecklingsstörningar och ingår ofta i komplexa, medfödda anomalier.
"Bukreflex" (abdominal reflex) är en involontär kontraktion av musklerna i buken som uppstår när man stimulerar huden på bukens ovansida med ett tillräckligt starkt, skarp eller kyligt stimuli. Detta reflexmönster kan vara svalt och svårt att upptäcka vid normala förhållanden, men förlust av abdominalreflexen kan vara ett tecken på skada i de högre nervcentralerna, såsom hjärnan eller ryggraden.
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
En medicinsk definition av 'Tinninglob' (latin: Glandula timpanica) är en liten endokrin körtel, belägen nära mittöronet inuti skallen. Den producerar ett hormon som kallas kalcitonin, vilket hjälper till att reglera kroppens kalciumnivåer och hinnerns hälsa.
Psykokirurgi är en invasiv behandlingsmetod som innebär att man med hjälp av kirurgiska ingrepp försöker påverka psykiatriska symtom eller beteenden. Det mest kända exemplet på detta är prefrontala lobotomi, ett ingrepp där förbindelserna mellan främre delen av hjärnbarken och djupare delar av hjärnan skars igenom med den avsikten att lindra allvarliga psykiska sjukdomstillstånd som till exempel schizofreni.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Reaktion i matsmältningssystemet som kliniskt yttrar sig som sammandragningar i matstrupens muskulatur, pga stimulering av känselreceptorer i den mjuka gommen, psykisk påverkan eller systemisk verkan av läkemedel.
Ett tillstånd med återkommande krampanfall under de 4-6 första veckorna i livet, trots en iövrigt normal spädbarnsutveckling.
En ketogen diet är en form av lågkarbohydratdiät som är designad för att främja ketonkroppsproduktionen i kroppen. Den innebär ett mycket begränsat intag av kolhydrater, normalt under 50 gram per dag, och en hög andel fett med tillräckligt med protein för att uppfylla behoven. När kolhydratinmatningen är låg tvingas kroppen att bryta ned fett istället för glukos som energikälla, vilket resulterar i en höjning av ketonkroppsnivåerna i blodet. Ketoner kan användas som energi av hjärnan och andra kroppsorgan. Den ketogen diäten har visat sig vara effektiv för att behandla epilepsi hos vissa barn, och det finns också studier som undersöker dess potentiala för att behandla andra sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa till
"Vagusnervstimulering är en behandlingsmetod som involverar aktivering av vagusnerven, den tionde kranialnerven, med hjälp av en implanterad stimulator. Denna nerv styr bland annat andnings- och hjärtfunktioner samt smärta och sömn. Vagusnervstimulering används primärt för att behandla terapiresistent depression och epilepsi, men det finns också studier som undersöker dess potential att behandla andra sjukdomar som inflammatoriska tarmsjukdomar och migrän."
Nervstrukturer som leder impulser från en perifer del till en central.
Ett fenomen med relativt djupgående förändring av hjärnfunktionener till följd av upprepade elektrisk eller kemisk stimulering som kulminerar med elektrografiska och beteendemässiga konvulsioner så fort stimulering sker pånytt. Det utnyttjas i experimentell epilepsi.
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
'Afferent nerve fibers' are sensory neurons that transmit impulses from the peripheral receptors to the central nervous system (CNS), where the information is processed and integrated with other neural inputs.
En videoinspelning är ett optiskt eller digitalt registerat videobild på händelse, procedur eller handling som skett under en viss tidpunkt, vilket kan användas för medicinska utvärderingar, dokumentation och undervisning.
Celler som är specialiserade på att överföra mekaniska stimuli och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Till mekanoreceptorerna hör hårceller, vilka förmedlar hörsel och balans, och olika somatosensoriska receptorer, ofta med icke-nervcellsanslutningsstrukturer.
Nervceller som aktiverar muskelceller.
Reflektorisk sympatisk dystrofi (RSD), også kendt som kompleks regional smertesyndrom type 1 (CRPS-1), er en neurologisk lidelse, der karakteriseres ved uhensigtsmæssige og abnorme aktiveringer af det sympatiske nervesystem, der fører til kronisk, ofte brændende smerte i en ekstremitet (arm eller ben). Lidelser opstår som regel efter en skade, operation eller anden type trauma, men kan også forekomme uden en åbenlys årsag. Andre symptomer inkluderer ændret hudfarve, svedthed, forhøjet eller nedsat temperatur, stivhed, svaghed og bevægelsesnedgang i den berørte lem. RSD er en relativt sjælden tilstand, der ofte er vanskelig at diagnostisere og behandle, men tidlig indgreb kan forbedre prognosen og reducere s
Ett antikonvulsivt medel som används vid behandling av olika typer av krampanfall. Det har även antiarytmiskt och muskelavslappnande verkan. Den terapeutiska verkningsmekanismen är inte klarlagd, men flera cellbundna mekanismer har beskrivits, bl a effekter på jonkanaler, aktiv transport och cellmembransstabilisering. Verkningsmekanismen vid muskelavslappning tycks omfatta minskning av muskelspolarnas känslighet för sträckning. Fenytoin har varit aktuellt för andra behandlingsområden, men användningen begränsas av de många biverkningarna och interaktion med andra läkemedel.
Vigabatrin är ett antiepileptiskt läkemedel som används för behandling av refaktoriär partiell epilepsi (EP) hos vuxna, barn och spädbarn över 1 månads ålder. Det verksamma ämnet i Vigabatrin är gabapentin enantil, som hämmar enzymet GABA-transaminas, vilket leder till ökade nivåer av gamma-aminobutyrsyra (GABA) i hjärnan. GABA är en signalsubstans som har en dämpande effekt på nervcellerna och hjälper att reducera överaktiva nerver som kan utlösa epileptiska anfall.
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
Elektriska ledare, genom vilka elektrisk ström tillförs eller lämnar ett medium. Elektroder som anbringas kirurgiskt kallas implanterade eller implanterbara.
Ett negativt återsignalleringssystem som ger korttidsverkande blodtrycksförändringar.
Ett epilepsisyndrom kännetecknat av triaden spädbarnskramp, hypsarytmi och avstannad psykomotorisk utveckling vid anfallsdebuten. De flesta fall visar sig vid åldern 3-12 månader, med krampyttringar som kortvariga flexor- och extensorrörelser i huvud, bål och extremiteter i kombination. Tillståndet har två former: en kryptogen (idiopatisk) och en symtomatisk (till följd av annan känd sjukdom, såsom livmoderinfektioner, nervsystemdefekter, ärftliga, metabola hjärnsjukdomar, för tidig födsel, perinatal asfyxi, tuberös skleros osv).
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Neurokirurgi är en specialitet inom kirurgin som fokuserar på diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador på nervsystemet, inklusive hjärnan, ryggraden och de perifera nerverna. Behandlingarna kan omfatta både öppna kirurgiska ingrepp och minimalinvasiva tekniker som använder sig av små kameror och specialdesignade instrument. Syftet är att lindra symptom, förbättra funktionen och/eller förlänga patientens liv.
Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.
Den ålder eller period i livet då en sjukdom eller en sjukdoms första symtom eller manifestationer först ger sig till känna.
Ett krampframkallande medel, även känt som ett convulsivagent eller ein convulsant, är en substans som orsakar krampanfall eller konvulsioner i muskulatur genom att störa den normala nervsignaleringsprocessen i centrala nervsystemet.
'Utåtledande nerver' (peripheral nerves) är nervtrådar som bildar det yttre nervsystemet (perifera nervsystemet) och för bär information till och från centrala nervsystemet, inklusive hjärnan och ryggraden. Dessa nerver är ansvariga för att överföra sensoriska signaler som smärta, känsel, temperatur och tryck till centrala nervsystemet, samt att utlösa muskulära rörelser genom motoriska signaler från centrala nervsystemet till skelettmusklerna. Skador på utåtledande nerver kan orsaka sensoriska eller motoriska störningar i kroppen.
Triaziner är en klass av organiska föreningar som innehåller en treledad ring, bestående av två kväveatomer och en kolatom, kopplade till varandra med enkla bindningar. Denna struktur ger upphov till unika egenskaper hos triazinerna, vilka kan användas inom olika områden, exempelvis som building blocks inom medicinal- och kemiindustriella sammanhang.
Sjukdomstillstånd med återkommande lokaliserade paroxysmala nervcellsurladdningar som ger upphov till krampanfall med motoriska symtom. De flesta anfall av denna typ utgår från pannloben. Motoriska krampanfall kan yttra sig som toniska eller kloniska rörelser i ansiktet, en extremitet eller en kroppssida. Ett flertal olika, komplexa rörelsemönster, inklusive abnorm arm- och benföring, kan förekomma.
Intellectual disability (ID) is a neurodevelopmental disorder characterized by significant limitations in both intellectual functioning and adaptive behavior, which covers many everyday social and practical skills. This disability originates before the age of 18. Intellectual functioning refers to general mental capacities such as learning, reasoning, problem-solving, and judgment. Adaptive behavior includes skills necessary for day-to-day living, such as communication, self-care, and social skills. The severity of intellectual disability can vary significantly, with some individuals having mild impairments and others having more severe limitations.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
"Sympathetic nervous system is the part of the autonomic nervous system that functions to prepare the body for the 'fight or flight' response, by increasing heart rate, breathing rate, and releasing stress hormones."
Utvidgningen på den gemensamma halsartären vid förgreningen till den yttre och inre halsartären. Den innehåller baroreceptorer, som vid stimulering ger sänkt puls, kärlvidgning och blodtrycksfall.
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
Trigeminusnerven är den femte kranialnerven och ansvarar för sensorisk och motorisk innervation av ansiktet, särskilt känsel i huden och skleran (ögonvitans vita del), smak i främre två tredjedelar av tungan samt muskulatur i masticationsapparaten (käkmuskulatur).
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
"Nervhälning (neuralgia) är en smärta som följer nervens normala sinnesbana, orsakad av skada eller irritation av nerven."
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
"Skenbensnerven, eller nervus fibularis communis, är en nerv som i benet innerverar musklerna på ytan av lårets baksida och delar sig senare i två grenar: skenbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus brevis) och lårbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus longus). Dessa grenar innerverar musklerna som flexerar foten och extendera/abducera/eversera (roterar utåt) underbenet."
"Urinering" refererer til procesen hvor individet udskiller urin fra kroppen, typisk via hiningen og blærens udtømning.
(2S-(2 alfa,3 beta,4 beta))-2-Karboxi-4-(1-metyletenyl)-3-pyrrolidinättiksyra; askaricid från rödalgen Digenea simplex. Det är en kraftigt retande aminosyraagonist för vissa excitatoriska aminosyrareceptorer och har använts för att särskilja receptortyper. Som många retande aminosyraagonister kan den vara neurotoxisk, och har använts experimentellt för detta ändamål.
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
Neurocysticercosis definieras som en infektion av centralnervösystemet (CNS) orsakad av larven (metacestoden) av släktet Taenia solium, vanligtvis på grund av intag av ägg från ett infekterat individs avföring. Larverna kan migrera och etablera sig i hjärnan och ventriklar, orsakande en varierad klinisk presentation från asymptomatiska till epilepsi, neurologiska defekter eller intrakraniella komplikationer som hydrocefalus. Behandlingen kan innebära både antiparasitär medicin och symtomatisk behandling, beroende på infektionens svårighetsgrad och lokalisation.
Myoklonus är en abrupt, kortvarig, ofrivillig muskelrörelse orsakad av en oväntad elektrisk impuls till muskeln eller musklerna. Dessa rörelser kan vara generaliserade (drabbar flera kroppsdelar) eller fokaliserade (drabbar en specifik muskel eller grupp av muskler). Myoklonus kan förekomma ensamt eller i samband med andra neurologiska tillstånd, såsom epilepsi, infektionssjukdomar, trauma, exponering för toxiner eller neurodegenerativa sjukdomar.
En klinisk sjuksköterska är en licensierad sjukvårdspersonal som har specialiserat sig inom ett visst område av medicinsk vård, och som under direkt ledning av läkare ansvarar för att utforma, implementera och evaluera patienternas vårdenplaner, samt erbjuda emotional och socialt stöd till patienter och deras familjer.
Patologiska tillstånd som påverkar hjärnan, bestående av de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet. Detta omfattar hjärnbarken, den vita hjärnvävnaden, basalganglierna, talamus, hypotalam us, hjärnstammen och lillhjärnan (cerebellum).
Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Ett kramplösande medel med särskilt god effekt vid behandling av rena absenskramper.
"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.
Den vestibulära apparaten är ett delsystem av innerörat som står för att uppfatta rörelser och stillahållning av kroppen i rummet. Den består av tre halvcirkelformade kanaler och två otoliterorgan, sacculus och utriculus, som innehåller hårda celler med små hårstrån som reagerar på rörelser och lutningar. När kroppen rör sig eller ändrar läge registreras detta av vestibulära apparaten, vilket skickar signaler till hjärnan för att koordinera muskelaktiviteten och upprätthålla balansen.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Celler specialiserade på att upptäcka kemiska ämnen och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Kemoreceptorer kan kontrollera yttre stimuli, som vid smak och lukt, eller interna stimuli, som halterna av syre och koldioxid i blodet.
Grenar av vagusnerven. De övre laryngealnerverna utgår från det nodösa gangliets närhet och delar sig i yttre grenar som försörjer krikoidalmusklerna med motorfibrer, och inre grenar som bär känselledare. Recurrensnerven utgår längre bakifrån och leder efferenta trådar till alla struphuvudets muskler utom cricothyroideus. Laryngealnerverna och deras förgreningar leder, förutom till struphuvudområdet, även känseltrådar och autonoma trådar till svalget och områdena kring luftröret och hjärtat.
Neurologi är ett medicinskt specialområde som fokuserar på diagnostisering, behandling och forskning kring sjukdomar och störningar av nervsystemet, inklusive hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Detta omfattar en bred växjut av tillstånd som stroke, epilepsi, multipla skleros, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, neurodegenerativa sjukdomar, demens, migrän, nervskador, muskelsjukdomar och neurologiska infektionssjukdomar. Neurologer är läkare som har specialiserat sig inom detta område och de använder sig av en kombination av medicinska utvärderingar, tekniska undersökningar som EEG, EMG och neurostudier, samt kliniska observationer för att ställa diagnoser och skapa behandlingsplaner för sina patienter.
Cytotoxisk alkaloid från olika arter av Capsicum (chilipeppar, paprika).
"Bestörtning" är ett psykologiskt tillstånd som innebär plötslig och djup chock eller förvirring, ofta orsakad av att veta eller uppleva något oväntat, skrämmande eller traumatiskt.
Nervers eller musklers elektriska reaktion på stimulering.
Pentylentetrazol, även känt som Pentylenetetrazol (CAS-nr 57-44-5), är ett centralstimulerande och krampinducerande ämne som historiskt har använts inom forskning och medicinsk diagnostik för att utlösa klonic-toniska kramper i djurmodeller och i samband med EEG-undersökningar av epilepsi hos människor. Det är en typ av ultrakort aktiv barbiturat och fungerar som ett GABAa-receptorantagonist, vilket innebär att det blockerar den inhibitoriska signaleringen i centrala nervsystemet (CNS). I klinisk praxis används det inte längre på grund av sina biverkningar och risk för allvarliga skador under de inducerade kloniska tillstånden.
Muskelspasticitet definieras som en ökad muskeltonus orsakad av en överaktiv reflexkrets, vilket leder till en förlängd och stel muskelreaktion på en rörelse eller en beröring. Det är ett vanligt symtom vid skador på pyramidbanorna i centrala nervsystemet, såsom efter stroke eller med multipel skleros.
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
En hjärnhalvas funktionella dominans över den andra.
Avser dels en grupp biguanidderivat med blodsockersänkande effekt, dels en grupp kemikalier med desinficerande egenskaper.
Grå nervsubstans belägen ovanför hippocampusvindlingen (gyrus hippocampi). Den består av tre skikt. Molekylärlagret går i ett med hippocampus i hippocampusfåran. Det granulära (korniga) lagret utgörs av tätt packade, runda eller ovala nervceller, kallade kornceller, vars axoner passerar igenom det polymorfa skiktet som gränsar mot hippocampus pyramidcellsdendriter.
Plötslig och ljudlig utdrivning av luft ur lungorna genom en delvis stängd struphuvudöppning, efter inandning. Hostan är en reaktion på retningar i luftstrupe och luftrör och en skyddsmekanism för att rensa luftvägarna från främmande föremål och sekret.
En kanalopathi är ett samlingsnamn för olika medicinska tillstånd som orsakas av strukturella eller funktionella avvikelser i de kanaler i cellmembranet som reglerar jonernas flöde. Dessa avvikelser kan leda till onormalt höga eller låga nivåer av joner inne i cellen, vilket kan störa cellens funktion och orsaka olika symtom beroende på vilken typ av cell som är påverkad. Exempel på kanalopatier inkluderar bland annat muskelkramp, hjärtarytmier och epilepsi.
En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).
Mycket långsam hjärtverksamhet, dvs mindre än 60 slag per minut.
Skelettmuskelstrukturer som fungerar som mekanoreceptorer, ansvariga för sträckreflexer. De består av ett knippe inkapslade skelettmuskelfibrer av några olika typer, reglerade av sensoriska nervceller.
Cellyteproteiner som binder gammaaminosmörsyra och styr en egen membrankloridkanal. GABA-A-receptorer är de vanligaste nervsignalblockerande receptorerna i hjärnan. Flera isoformer har klonats, tillhörande en superfamilj som omfattar nikotinreceptorer, glycinreceptorer och 5HT-3-receptorer. De flesta GABA-A-receptorer har separata modulationsställen som är känsliga för bensodiazepiner och barbiturat.
Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.
"Kroppsrörelse" är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och aktiviteter som kroppen kan utföra, inklusive flexion, extension, rotation, lateral flexion och abduktion av muskler och leder, samt större rörelsemönster som gå, springa, dansa och cykla.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Den vanligaste blockerande nervsignalsubstansen i central nervsystemet.
Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.
Kirurgiskt avskärande eller avlägsnande av nerven till ett organ eller en kroppsdel.
Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.
Peristaltik är en koordinerad, vågrät muskelkontraktion och relaxering som propagerar genom hollowa organ, såsom tarmar och artärer, för att framskjuta innehållet i en riktning. Detta fenomen transporterar maten genom matspjälkningssystemet och bortförtar avfallsprodukter från kroppen.
En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.
Muskelstyrka (eng. muscular strength) refererer til evnen til en muskel eller en gruppe muskler til at udvise kraft under en given bevægelse. Den opnås gennem træning og kan forbedres ved øvelser, der isolerer den specifikke muskelgruppe, som skal styrkes. Muskelstyrken måles ofte i newton (N) eller kilogram (kg), og kan testes under forskellige betingelser, herunder med henblik på at bestemme den maksimale styrke, konditionen eller udholdenheden.
Den perifera nerven, Peronealnerven, är en gren av den isatiska nerven (sciatic nerve) som försörjer musklerna och huden på yttre delen av underbenet och foten. Den delar sig vanligen upp i två grenar: den superficiala peroneala nerven och den deep peroneala nerven. Dessa nervgrenar innerverar bland annat muskler som är involverade i utvändig rotation, flexion och extension av foten. Skada på peronealnerven kan orsaka sensorisk förlust och motorisk svaghet i området som den försörjer.
Ett barbiturat med hypnotiska och sedativa, men icke ångestdämpande, egenskaper. Bieffekterna är en följd av dosberoende CNS-påverkan, och det föreligger en hög risk för tillvänjning.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
I stort sett alla nervceller som inte är motoriska eller sensoriska. Med interneuroner kan även avses nervceller vars axoner förblir inom ett bestämt område i hjärnan, i motsats till sådana (projektionsneuroner) vars axoner skjuter ut i andra hjärnområden.
Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Kirurgiskt ingrepp i ryggmärgen.
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Någon av de båda bakre extremiteterna hos fyrfota, landlevande djur, ej tillhörande primaterna. Bakbenet består av femur (lårben), tibia (skenben), fibula (vadben), tarsalben (fotledsben), metatarsalben (mellanfotsben) och tår.
Mätning av magnetfält kring huvudet, framkallade av elektriska strömmar i hjärnan. Precis som fallet är med vilken elektrisk ledare som helst, så åtföljs hjärnans elektriska aktivitet av ortogonala magnetfält. Mätningar av dessa fält ger information om var i hjärnan aktivitet pågår som komplementerar EEG. Magnetoencefalografi kan användas för sig eller i kombination med EEG, för mätning av spontan eller framkallad aktivitet, inom forskning och för kliniska ändamål.
Den otolitiska membranen är en struktur i inneröret hos däggdjur och andra vertebrater, som är involverad i känsligheten för rörelser och accelerationer. Membranet består av ett geléartat material med inkorporerade otoliter (små kristaller av calciumkarbonat) och är en del av otoliterna, som är statocysterna i innerörat. När huvudet rör sig orsakar det en förskjutning av otoliterna inom membranet, vilket stimulerar hårsensorna och ger information till hjärnan om positionen och rörelserna hos djuret.
Primidone är ett antiepileptiskt läkemedel som används för att behandla olika former av epilepsi, inklusive generaliserade tonisk-kloniska (storamlé) och partiella (fokal) anfall. Det fungerar genom att minska överaktiviteten i hjärnan och stabilisera elektriska impulser i nervcellerna. Primidon är en barbiturat och bryts ned i kroppen till två andra aktiva metaboliter, fenobarbital och phenylethylmalonamide (PEMA), som också bidrar till dess antiepileptiska effekt.
En solitärkärna är en enskild, genetiskt distinct cancercell som inte har några celler runt sig med samma abnorma genetiska förändringar och som kan ha potentialen att sprida sig och bilda en ny tumör.
Bristande koordination. Termen avser vanligen bristande samordning av muskelrörelser, men kan också avse en viss typ av talrubbning.
Den yttersta delen av de nedre extremiteterna (benen) hos ryggradsdjur, bestående av tarsus (ankeln), metatarsus (mellanfoten), falangerna (tåbenen) och mjukvävnaderna kring dessa.
Avsiktliga eller ofrivilliga huvudrörelser som kan ske i förhållande till eller oberoende av kroppen. Termen gäller för både människor ocg djur.
I medicinsk kontext, kan "häxeri" (engelska: "witchcraft") referera till tron på eller troen i magiska krafter som används för att skada andra individer. Detta kan inkludera trolldom, besvärjelser och andra former av övernaturliga praktiker som enligt tron kan orsaka sjukdom, lidande eller olycka.
Axoner till vissa celler i den tandade vindlingen (gyrus dentatus). De skjuter ut till vindlingens polymorfa skikt och till de närmaste dendriterna på hippocampus pyramidceller. Dessa mossfibrer får inte förväxlas med de mossfibrer som utgör afferenter i lillhjärnan.
"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."
Nerver som leder impulser från från ett nervcentrum till ett mer perifert område.
I medicinen refererar "rotation" vanligtvis till den process där en läkarstudent, praktikant eller annan medicinsk student flyttas från en klinisk placering eller avdelning till en annan under sin utbildning. Detta görs för att ge dem ett bredare perspektiv och mer omfattande kunskaper inom sitt fält. Rotationer kan vara obligatoriska eller valfria och kan sträcka sig över flera veckor eller månader beroende på lärosätet och specialiseringen.
Tuberous sclerosis complex (TSC) is a rare genetic disorder that affects the growth of benign tumors in many parts of the body, including the brain, skin, heart, kidneys, and lungs, caused by mutations in the TSC1 or TSC2 genes.
"Nya barken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre, skyddande vävnaden som omger hjärnan och ryggmärgen, även känd som hårda nervskalet eller meningerna. Detta skikt består av tre lager: ependym, araknoidea och dura mater. Nya barken producerar cerebrospinalvätska (CSF) som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen för att skydda dem från mekanisk skada och infektioner. Ordet "nya" i begreppet "nya barken" kommer ifrån latinets "pia mater", vilket betyder "fromma moder".
I medicinsk kontext, "berömda personer" ofta refererar till individer som har gjort betydande bidrag till medicinska upptäckter, innovationer eller framsteg inom sitt respektive område, och som är välkända inom professionen eller allmänheten på grund av detta.
Frivilliga eller reflexmässiga ögonrörelser.
"Ett nervnät är ett komplext system av nervceller och deras sammanlänkande nervfibrer, som kommunicerar med varandra och koordinerar kroppens funktioner genom att överföra och bearbeta signalsubstanser."
Fysiologisk nystagmus är en normal, oftast horisontell, rytmisk ögonrörelse som uppstår när huvudet roterar snabbt och sedan stanns abrupt, eller under acceleration eller dekyelering. Det beror på att innerörat, som hjälper till att kontrollera balansen, försöker korrigera ögonens position i relation till den hastiga rörelsen. Nystagmusen avtar vanligtvis snart när huvudrörelsen upphör.
Proprioception kan definieras som förmågan att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet, baserat på information från muskel- och ledsinne. Det är den inre känslan av var delar av kroppen befinner sig och hur de rör sig, oavsett om ögonen är öppna eller stängda. Proprioception är viktig för att koordinera rörelser och upprätthålla balans.
Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.