Estrogen Replacement Therapy
Estrogens
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
Estrogens, Conjugated (USP)
Ett amorft preparat innehållande vattenlösliga, konjugerade former av olika östrogener, vilka helt eller delvis erhållits ur urin från dräktiga ston, eller på syntetisk väg från östron och ekvilin. Det huvudsakliga östrogenet i konjugatet är natriumöstronsulfat. Preparatets totala östrogena verkan anges i förhållande till motsvarande mängd natriumöstronsulfat.
Ovariektomi
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimakt." Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer eller hormonella störningar, eller som en metod för att förhindra fortplantning. Efter operationen kommer patienten att uppleva menopaus och alla dess symtom, eftersom äggstockarna är den primära källan till kvinnliga könshormoner.
Postmenopaus
Postmenopause är ett medicinskt begrepp som refererar till den fas i en kvinna's liv då hon inte längre har menstruationer under ett års tid, vilket indikerar att hon har passerat genom menopausen. Detta inträffar vanligtvis naturligt mellan 45 och 55 års ålder, men kan också orsakas av kirurgiska ingrepp eller andra medicinska behandlingar som leda till att äggstockarna tas bort eller slutet på funktionen hos dem. Efter postmenopausen sjunker nivåerna av könshormoner, särskilt östrogen, vilket kan leda till symptom som varma fläckar, nattliga svettningar, sömnproblem, urinvägsinfektioner och ökad risken för benstarkhetsbrott.
Estradiol
Chromonar
Läkemedelstillförsel genom huden
Menopaus
Receptors, Estrogen
Estrogenreceptorer (ER) är proteiner som finns inne i eller på cellens yta och binder specifikt till hormonet estrogen. När estrogen binds till receptorn aktiveras den och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den reglerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilken celltyp estrogenreceptorn finns i. Estrogenreceptorerna delas vanligtvis in i två typer: ERα och ERβ, som kan ha olika funktioner och förekomst i kroppen. Estrogenreceptorerna spelar en viktig roll inom reproduktiv system, men påverkar även andra system, exempelvis skelettet och centrala nervsystemet. Avvikelser i estrogenreceptorer kan vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel bröstcancer.
Progestiner
I en enkel medicinsk definition är ett progestin ett syntetiskt eller naturligt hormon som används för att efterlikna effekterna av naturliga progesteron i kroppen. Progestiner används vanligtvis för att behandla hormonella rubbningar, som oregelbunden menstruation, endometrios och premenstruellt syndrom (PMS). De används också i preventivmedel som p-piller och hormonspiral, samt i hormonbehandling vid klimakteriet. Progestiner kan också användas för att behandla vissa typer av cancer, till exempel bröstcancer.
Fytoöstrogener
Njurersättningsterapi
Estrogen Receptor alpha
Enzyme Replacement Therapy
Enzyme Replacement Therapy (ERT) är en form av behandling där ett enzym som saknas eller är defekt i kroppen ersätts med en exogen, fungerande enzym. Detta görs vanligtvis för att behandla genetiska sjukdomar som orsakas av specifika enzymdefekter, vilket leder till ett accumulerande av substanser som skadar celler och organ. ERT levereras ofta intravenöst (via en blodkärl) och hjälper att bromsa eller förhindra fortsatt skada på kroppen.
Estrogen Receptor beta
En östrogenreceptor som har större affinitet för isoflavoner än vad östrogenreceptor alfa har. Det föreligger tydlig sekvenshomologi med ER alfa inom den DNA-bindande domänen, men inte i ligand- och veckningsdomänerna.
Endometrietumörer
Macaca fascicularis
Progesteron
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Risk
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Cross-Over Studies
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Ekvilenin
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Fetter
Kärlendotel
Selektiva estrogenreceptormodulatorer
"Selektive estrogens receptor modulatorer (SERMs) är en grupp av läkemedel som binder till estrogenreceptorer och har förmåga att agera som agonist eller antagonist beroende på vilket vävnadssystem de används i. I vissa vävnader, såsom benet och hjärtat, fungerar SERMs som agonister och mimar estrogens verkan, medan de i andra vävnader, till exempel bröst- och reproduktionssystemet, fungerar som antagonister och blockerar estrogens effekter. På så sätt kan SERMs användas terapeutiskt för att behandla olika medicinska tillstånd, som östeoporos och bröstcancer."
Medroxyprogesterone Acetate
Medroxyprogesterone acetate (MPA) är ett syntetiskt gestagen, som används inom medicinen för att behandla olika typer av hormonella störningar hos kvinnor. Det är en modifierad form av det naturligt förekommande gestagenet progesteron.
Kranskärlssjukdom
Body Dysmorphic Disorders
'Body Dysmorphic Disorder' (BDD) är en mental ohälsa som kännetecknas av en överdriven eller felaktig perception och/eller en obesvarad oro över små eller icke-närvarande defekter i ens utseende. Personer med BDD blir ofta besatta av denna påstådda defekt, till den grad att det stör deras vardagliga funktioner och kvaliteten på livet. De kan uppleva en stor mängd ångest, sakna självförtroende och drabbas av depression. I allvarliga fall kan BDD leda till tanke om självmord eller självmordsförsök.
Estrone
Estriol
Växtberedningar
Läkemedelsimplantat
Benskörhet efter menopaus
"Benskörhet efter menopaus" refererar till den lägre benmassan och sämre benkvaliteten som kan uppstå hos kvinnor efter menopaus, orsakad av hormonell förändring och åldrande, vilket ökar risken för benfrakturer, särskilt i lårbenet och höftbenet.
Alfagalaktosidas
Alfagalaktosidase är ett enzym som bryter ned specifika sockerstrukturer, så kallade oligosackarider, i kroppen. Detta enzym är särskilt viktigt för nedbrytningen av en typ av socker som kallas för galaktos, vilket finns i många olika slags glykoproteiner och glykolipider i cellmembranen. Defekter i alfagalaktosidas-enzymet kan leda till ett sällsynt genetiskt sjukdomstillstånd som kallas för alfagalaktosidasebrist, eller Morquio A-syndrom, vilket är en typ av mukopolysackarios.
Aging
Livmoder
Det ihåliga, tjockväggiga, muskulösa organet i kvinnans bäcken. Det består av fundus uteri (livmoderbotten), där äggimplantationen och fosterutvecklingen äger rum. Nedanför livmoderförträngningen vid änden av fundus finns livmoderhalsen, som mynnar ut i slidan. Utanför förträngningarna vid övre änden av fundus finns äggledarna.
Testosteron
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Isoflavoner
Fabrys sjukdom
Störning i den lysosomala lagringen pga brist på alfagalaktosidas A, vilket leder till ansamling av globotriaosylceramid (Gb3) i njur- och hjärtkärlsystemen. Sjukdomen är X-bunden och kännetecknas av telangiektatiska hudsår, njursvikt, störningar i hjärtkärlsystemet, magtarmkanalen och centrala nervsystemet, och smärta.
Acute Kidney Injury
Acute Kidney Injury (AKI) är en plötslig och ofta reversibel nedsättning av den njurfunktion som orsakas av olika faktorer, såsom nedsatt blodgenomströmning till njurarna, skada på njurcellerna eller obstruktion i urinvägarna. AKI kännetecknas vanligtvis av en snabb ökning av kväveföreningar (bl a kreatinin och urea) i blodet och minskad urinproduktion. Symptomen kan inkludera edem, blod i urinen, förändrad medvetandenivå och yrsel vid uppstående. AKI är en allvarlig sjukdom som kan leda till komplikationer såsom fortsatt njurskada, sepsis och död om den inte behandlas adekvat.