Evolution, molekylär
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Styrd molekylutveckling
Selection, Genetic
"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
Molekylsekvensdata
Kulturell utveckling
Modeller, genetiska
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
DNA-sekvensanalys
Bassekvens
Aminosyrasekvens
Clonal Evolution
Clonal evolution refererer til den biologiske proces, hvor en enkelt cancercell muterer og deler sig for at danne en clone af celler med identiske genetiske mutationer. Disse kloner kan udvikle yderligere mutationer over tid, som kan føre til progressivt forværring af cellernes evne til at kontrollere vækst og differentiering, hvilket kan resultere i invasiv cancer og resistens overfor behandling.
Anpassning, biologisk
"Biologisk anpassning" refererer til den evolutionære proces, hvor organismer udvikler forandringer over tid for at blive bedre tilpasset til deres miljø. Dette sker som følge af naturlig selektion, hvor individuelle med øget fitness overlever og formere sig i større grad end andre. Disse forandringer kan omfatte genetiske mutationer eller variationer, der resulterer i fysiske eller adfærdsmæssige træk, som forbedrer overlevelsen og reproduktionen for organismerne i deres specifikke miljø. Biologisk anpassning kan ske på mange niveauer, herunder molekylær, cellulær, organismisk og økosystemniveau.
Sekvensinpassning
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Multigenfamilj
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
Primater
"Primater" är ett taxonomiskt begrepp inom zoologin och refererar till en grupp av däggdjur som tillhör ordningen Primates. Detta inkluderar arter såsom människor, apor, gibboner, lemurer och lavar. Kännetecknande drag för primater är bland annat att de oftast har en upprätt kroppsställning, ett relativt stort hjärnvolym jämfört med andra däggdjur, god syn och stor rörlighet i fingrar och tår.
Fossiler
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Genuppsättning
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
Mutation
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Evolution, kemisk
Kemisk och fysikalisk omvandling av de biogena grundämnena från deras kärnsyntes i stjärnor till deras upptagande och följande modifiering i himlakroppar och jordklotets biokemiska miljö. Hit hör även mekanismerna för upptagande av biogena element i komplexa molekyler och molekylsystem, i utvecklingen mot livets uppkomst.
Hominidae
Familj (hominider) tillhörande underordningen Haplorhini (Anthropoidea) och bestående av tvåfota primatdäggdjur. Hit hör den moderna människan (Homo sapiens) och de stora aporna: gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan paniscus och Pan troglodytes) och orangutang (Pongo pygmaeus).
Sannolikhetsfunktioner
Däggdjur
Genöverföring, horisontell
Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).
Bevarad sekvens
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Anpassning, fysiologisk
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Artförgrening
"Artförgrening" (eng. species divergence) är inom evolutionsbiologi och genetik ett begrepp som refererar till den process där två populationer av en art genomgår genetiska förändringar över tid, vilket leder till att de blir reproduktivt isolerade och utvecklar distinkta egenskaper, varvid de kan betraktas som skilda arter.
Modeller, biologiska
Gömfröiga växter
Synteni
I en genetisk kontext, refererar "synteni" till det fenomen då två eller flera gener eller loci (positioner på ett kromosom) bevaras på samma kromosom i olika arter eller populationer. Detta innebär att de är lokaliserade på samma position relativt till varandra, även om avståndet mellan dem kan variera. Synteni anses ofta vara ett resultat av gemensam evolutionär historia och är därför vanligt bland nära släktingar, men det kan också förekomma mellan mer avlägsna arter som har delat en gemensam förfader för länge sedan. Synteni används ofta i jämförande genetik och genomforskning för att undersöka evolutionära relationer och identifiera konservade genordningar mellan olika arter eller populationer.
Sekvenshomologi, nukleinsyra
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Eukaryota
Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.
Pseudogener
I en enkel medicinsk definition, kan 'Pseudogen' definieras som ett icke-funktionellt DNA-segment som liknar en gen, men saknar förmågan att producera ett funktionellt protein på grund av förlust eller ändringar av kodande sekvenser eller regulatoriska element. Dessa segmenter uppstår ofta genom gen duplikation eller retrotransposition, men de har sedan förlorat sin funktion under evolutionärt tryck.
Pan troglodytes
'Pan troglodytes' är den vetenskapliga beteckningen för en primatart som kallas västlig schimpanse. Det är en av de två arter som tillhör släktet *Pan*, med den andra art being *P. verus* (östra schimpansen). Västlig schimpans är mycket nära besläktad med människan och delar ungefär 98% av sitt DNA med oss. De lever i regnskogar och savanner i västra och centrala Afrika, och är hotade av habitatförlust och jakt. Västlig schimpans kännetecknas bland annat av en svart pälsfärg hos vuxna individer (utom på ansiktet och händer/fötter som är mörkbruna till svarta), en skillnad från östra schimpansen som har ljusare, gråbrun päls.
Rekombination, genetisk
"Genetisk rekombination är ett naturligt fenomen där gener kombineras och omordnas på något sätt för att bilda ny DNA-sekvens. Detta kan ske genom olika mekanismer, till exempel crossing over under meios eller via specifika enzymer som kan klippa och klistra ihop DNA-strängar på nya sätt. Genetisk rekombination är viktig för genetisk variation och evolution."
Växter
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Ryggsträngsdjur utan ryggrad
En avdelning av fylet Chordata, bestående av understammarna Cephalochordata och Urochordata, men inte Vertebrata (ryggradsdjur). De omfattar ryggradslösa djur med notokord under något utvecklingsstadi um.
Genetic Fitness
"Genetic fitness" refererar till en individs potential att överleva, fortplanta sig och successivt förädla sina gener till efterkommande generationer. Det mäts ofta som reproduktiv framgång och är beroende av en kombination av fertilitet, attractiveness, hälsa och andra egenskaper som kan öka chanserna att överleva och reproducera sig. I evolutionär biologi används begreppet för att beskriva hur väl en organism är anpassad till sin miljö och hur effektivt den kan överföra sina gener till nästa generation.
Evolution, planetär
Introner
Bioinformatik
Fenotyp
Växtgener
Arvsmassan hos växter.
Fiskar
Befolkningsgenetik
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
Datorsimulering
Bayes teorem
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
Duplikatgener
Två identiska gener med samma fenotypverkan, men belägna på olika platser på en kromosom eller på olika kromosomer.
Drosophila
Modeller, molekylära
Biogenes
Genkartläggning
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
Polyploidi
Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två uppsättningar av varsin kromosom. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida setten hos arten. Polyploidi kan uppstå genom felaktig celldelning eller genom hybridisering mellan två olika artar. Detta tillstånd är vanligt förekommande inom växtriket och förekommer även hos vissa djurarter, men är sällsynt hos människan. Polyploidi kan ha betydelse för evolutionen och artbildningen, men kan också leda till negativa effekter som fertilitetsproblem och genetiska störningar.
Leddjur
Arthropoda. Leddjuren har ett hårt, yttre och ledat skelett och ledade ben som sitter parvis. De två dominerande klasserna är insekter (Insecta) och spindeldjur (Arachnida), till vilka hör många medicinskt viktiga arter. De kan vara parasiter eller vektorer (smittöverförare).
Kodon
En uppsättning av tre nukleotider i en proteinkodningssekvens som anger de enskilda aminosyrorna eller en termineringssignal (terminatorkodon). De flesta kodon är universella, men vissa organismer producerar inte transfer-RNA, som utgör komplement till alla kodon. Sådana kodon kallas obestämda (nonsenskodon).
Ekosystem
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Proteinstruktur, tertiär
Mitokondrie-DNA
Drosophila melanogaster
Bakterier
Ryggsträngdjur
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Växt-DNA
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Kloning, molekylär
Retroelement
"Ett retroelement är en typ av transponibel genetisk element som primärt replikerar sig genom att producera komplementärt RNA, som sedan revers transcribs till DNA och integrerar därefter tillbaka in i värddjurets genome. Retroelementen utgör en stor del av eukaryota genomer, med flertalet exempel som retrotransposoner och retrovirus."
Symbios
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Paleontologi
Paleontologia är ett forskningsfält som handlar om studiet av förhistoriska livsformer, baserat på fossila lämningar och spår efter dem. Forskningen innefattar bland annat analys av fossiliserade ben, skelett, växtdelar, spår i sediment och koproliter (fossiliserad avföring), för att få en bättre förståelse om hur livet på jorden har utvecklats under miljontals år. Paleontologin är ett multidisciplinärt ämne som inkorporerar insikter från geologi, biologi och kemi för att rekonstruera förhistoriska ekosystem och deras evolutionära historia.
Sexuellt beteende hos djur
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Reptiler
Reptiler är en klad (biologisk grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och kajmaner, samt utdöda grupper som dinosaurier och flygödlor. De kännetecknas bland annat av torr, hud utan fjäll eller fjädrar, ett komplext hjärta med tre kamrar, lungor för andning och ägg som kläcks på land.
Aminosyrasubstitution
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Miljö
Mutation Rate
I en enkel mening kan 'Mutationsrate' definieras som frekvensen av förändringar (mutationer) i ett genetiskt material, vanligtvis DNA, per tidsenhet. Mutationshastigheten mäts ofta som antal mutationer per generation eller per baspar per reproduktionstillfälle. Denna rate kan variera beroende på olika faktorer såsom typen av organism, celltyp, gen och miljöfaktorer.
Genom, mitokondriellt
"Genom relaterar sig till det totala kompletta arvsmassan hos en organism, inkluderande allt DNA som innehåller genetisk information. Mitokondriellt DNA (mtDNA) är ett särskilt slags DNA som finns i mitokondrier, de cellulära organellerna som producerar energi. Mitochondriellt DNA utgör en liten del av det totala genomet och innehåller information kodande för proteiner involverade i cellens energiproduktion."
Polymorfism, genetisk
Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.
Ekologi
Spelteori
Lizards
I en enskild medicinsk kontext kan "lizards" möjligen referera till ett fall av kutan mimicry (hudimitation) där en hudlösa yta på en persons kropp, oftast på grund av ett sjukdomstillstånd eller skada, får ett grovt utseende som liknar en lizards hud. Detta är dock mycket ovanligt och det finns inga allmänt accepterade medicinska definitioner eller användningar av "lizards" i den meningen.
Omflyttningsbara DNA-segment
Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.
Klusteranalys
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
Geografi
Hybridisering
Pigmentering
'Pigmentering' refererer til fordelingen og koncentrationen af pigmenter i kroppen, især det melaninpigment som produceres i hudens melanocytceller. Melanin er ansvarlig for hudens farve, og variationer i pigmentering kan føre til forskelle i hudton fra meget lys (albino) til meget mørk (sort). Pigmenteringen kan ændres over tid som svar på forskellige faktorer, herunder sollys, alder, hormonelle forandringer og visse sygdomstilfælde.
Sekvenshomologi
"Sekvenshomologi" refererar till den grad av likhet mellan två eller flera DNA-, RNA- eller proteinsekvenser som indikerar ett evolutionärt relaterat ursprung. Högre sekvenshomologi antyder närmare evolutionär släktskap mellan de jämförda biomolekylerna.
Genom, insekt
Dinosaurier
Algoritmer
Alleler
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
Kolibakterie
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Växtproteiner
Gorilla gorilla
Exoner
Modeller, teoretiska
Arkeer
Tidigare kallade arkebakterier. De utgör en av de tre huvudgrupper (domäner) av alla levande organismer som anses representera olika utvecklingsriktningar. De två övriga är bakterier och eukaryoter. A rkebakterierna har speciellt RNA, saknar peptidoglykan, men har eterbundet fett i cellmembranen, och de lever i speciella miljöer.
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Könskromosomer
Pongo pygmaeus
DNA Shuffling
"DNA shuffling, also known as molecular breeding or sexual PCR, is a laboratory technique used to generate genetic diversity by recombining DNA sequences from multiple sources. This process involves fragmenting DNA from different parent genes, randomly combining these fragments through repeated rounds of PCR, and then screening the resulting library for desired traits or functions."
Platypus
Enligt National Library of Medicine, USA, är en platypus (Ornithorhynchus anatinus) ett emmons (däggdjur) som lever i sötvattensfloder och insjöar i östra Australien och Tasmanien. Det är unikt bland däggdjuren eftersom det lägger ägg istället för att föda ungar levande, och har en näbb som liknar en fågelnäbb samt elektrosensoriska organ i sin näbb för att upptäcka byten under vattnet.
Open Reading Frames
I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.
Befolkningsdynamik
"Befolkningsdynamik" refererar till den studien och analysen av de demografiska förändringarna som sker inom en befolkning över tid, såsom födelsetal, dödlighet, migration och befolkningsstruktur. Det handlar om att förstå och förutse hur dessa faktorer påverkar varandra och den totala storleken, åldersfördelningen och geografiska koncentrationen av en population.
Upprepade sekvenser, nukleinsyra
'Upprepade sekvenser, nukleinsyra' refererar till en del av DNA- eller RNA-molekyler som innehåller en upprepad sekvens av nucleotider som upprepas minst två gånger i rad. Dessa upprepningar kan vara identiska eller något varierande, och de kan variera i längd från några få baspar upp till tusentals baspar. Upprepade sekvenser kan förekomma på flera olika sätt, inklusive direkt upprepning (till exempel 'AAAA'), inverterad upprepning ('ATAT' följt av 'ATAT') och komplext upprepande ('AGGA' följt av 'CTTC'). Upprepade sekvenser kan spela en viktig roll i genetisk styrning, evolution och sjukdom.
Polymeraskedjereaktion
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Parningsbeteende hos djur
DNA-primrar
Växtkromosomer
En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.
Anatomi, jämförande
Värd-parasitförhållanden
DNA, intergent
Allt DNA som befinner sig mellan genkodande DNA, inklusive otolkade regioner, 5'- och 3'-omgivande regioner, introner, icke-funktionella pseudogener och icke-funktionella, repetitiva sekvenser. Detta DNA antingen kan eller kan inte koda för reglerfunktioner.
Genkonversion
Den asymmetriska segregeringen av av gener under replikationsförloppet, vilken leder till produktion av icke-reciproka strängar och omvandlingen av en allel till en annan. Så kan t ex meiosprodukten hos en Aa-individ bli AAAa eller aaaA istället för AAaa, dvs A-allelen har omvandlats till en a-allel, och tvärtom.
Smegmamorpha
I am not aware of a medical term or concept called "Smegmamorpha." It is possible that there may be some confusion with the term, as "smegma" refers to a natural secretion that collects under the foreskin of the penis or around the clitoris and labia in females. However, I cannot find any reputable medical sources that use "Smegmamorpha" as a medical term. It is important to rely on credible sources when seeking information about medical definitions.
Prokaryotiska celler
Prokaryotiska celler är en typ av cell som saknar ett definierat cellkärnhus och andra membranomslutna organeller, inklusive mitokondrier, kloroplasti och endoplasmatiskt retikulum. De omfattar bakterier och archaea och är vanligen mindre än eukaryotiska celler. Deras genetisk information finns i en cirkulär, bakteriechromosom som ligger fri i cytoplasman. Prokaryoter har ett enklare cellyta med två huvudsakliga komponenter: peptidoglykan-rika cellväggar och yttermembran. De reproducerar sig ofta asexuellt genom binär fission.
Rundmaskar
"Roundworms" är ett samlingsnamn för parasitiska nematoder som tillhör phylum Nematoda och har cylindrisk, avrundad kroppsform. De kan orsaka olika former av infektionssjukdomar hos människor och djur, beroende på vilken art det rör sig om. Till exempel kan ascariasis vara en infektion som orsakas av rundmasken Ascaris lumbricoides och drabbar främst mag-tarmkanalen.
Genom, humant
Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.
Bakteriegener
Den genetiska massan hos bakterier.
Brassicaceae
En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.
Socialt beteende
"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.
Cercopithecidae
Genbibliotek
En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.
Rovdjursbeteende
"Rovdjursbeteende" refererar till beteendet hos ett djur som jagar och dödar andra djur för att äta. Detta beteende inkluderar sökandet, identifieringen, jakt, fångst och konsumtion av byten. Rovdjursbeteendet är vanligt förekommande bland vissa djurgrupper, som rovdjur, fåglar, reptiler och fiskar. Det bör noteras att termen "rovdjursbeteende" inte används för att beskriva mänsklig kannibalism eller aggressivt beteende mot artfränder inom samma art.
Reglering av genuttryck, utveckling
Cetacea
Däggdjursordningen valar, som är uteslutande vattenlevande och påträffas i alla världshaven och vissa flodsystem. Bland valarna finns de enda djuren förutom elefanter som har större hjärna än människa n. De flesta har ögon väl anpassade för seende såväl under som över vatten och ett brett spektrum av läten, som används bl a för ekolokalisering. Deras viktigaste föda består av fisk, bläckfisk och kr äftdjur. De flesta lever i flock.
Uttryckta genmarkörer
Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.
Gener
Marsupialia
Djurens kommunikation
Fotosyntes
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Fjärilar
Bindningsplatser
Stokastiska processer
Nejonögon
Allmän benämning på den enda familjen (Petromyzontidae) av ålliknande fiskar i ordningen Petromyzontiformes. Fiskarna saknar käkar, men har en sugmun med tänder av ben.
Altruism
Biologisk utplåning
"Biologisk utplåning" refererar till den process där en population eller art minskar så mycket i antal att de inte längre kan återställa sig själva, vilket leder till deras utdöende i naturen. Detta kan orsakas av en rad faktorer som habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering och konkurrens med invasiva arter. Biologisk utplåning är ett allvarligt miljöproblem eftersom det kan leda till en avsevärd minskning i biologisk mångfald och påverka ekosystemens funktioner och tjänster negativt.
Kön
Ciklider
I en enkel medicinsk definition kan 'Cycler' (cykliska) hänvisa till någon form av regelbunden eller periodisk aktivitet i en biologisk process eller ett läkemedels effekt. I vissa kontexter kan det användas för att beskriva en typ av hormonbehandling vid behandling av bristande könshormoner hos transpersoner, där man regelbundet cykliskt tillför estrogen och/eller gestagen för att efterlikna en naturlig menstruationscykel. Detta görs ofta för att minska riskerna med obehandlad hormonbrist och för att möjliggöra en mer naturlig hormonnivå över tiden.
Protein-sekvensanalys
Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.
Cnidaria
Ett fylum av radiellt symmetriska ryggradslösa djur, vars kroppar består av två cellskikt, som utgör skilda vävnader. Hit hör hydror, maneter, havsanemoner och koraller.
Genetisk kod
Betydelsen av bassekvensen i förhållande till hur den översätts till aminosyrasekvens. Början, slutet och ordningsföljden av aminosyrorna i ett protein bestäms av en följd av nukleotidtripletter, benämnda kodoner.
Svampar
Myror
Insekter tillhörande familjen Formicidae. Myrorna har stor utbredning (6000 arter) och är kanske de mest framgångsrika av alla insekter. De lever i samhällen med högt utvecklad social struktur, där up pgifterna är fördelade på tre typer av individer: honor (drottningar), hanar och arbetare (sterila honor). Många myror försvarar sig genom att bita med sina kraftiga käkar och spruta myrsyra, som utsö dras från en körtel i bakkroppen.
Gener, homeobox
Väl bevarade DNA-sekvenser som identifierats i specifika gentranskript som spänner från bananfluga (Drosophila melanogaster) till mus och människa. Homeobaxgener är delvis ansvariga för produktion av DNA-bindande proteiner med en genom evolutionen bevarad sekvens av ca 60 enheter (homeodomänproteiner).
Plastider
Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).
Befolkningstäthet
Chlorophyta
Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.
Drosophilaproteiner
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
Arabidopsis
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
Gener, mitokondriella
Transkriptionsfaktorer
Parasiter
I en mening kan parasit definieras som en organism som lever och frodas på bekostnad av en värdorganism, där den parasitära organismen utnyttjar värden för näring, skydd eller reproduktion på ett sätt som direkt eller indirekt skadar värden. Parasiter kan vara av olika typer, inklusive protozoer, viruses, svampar, maskar och artroder, och de kan infektera växter, djur och människor.
Saccharomyces cerevisiae
'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.
Takifugu
Takifugu är ett släkte av blåsfiskar som innehåller flera giftiga arter, däribland den berömda blowfish eller fugu som serveras som en delikatessrätt i japansk kokkonst. Det är emellertid viktigt att notera att endast speciellt utbildade och licensierade kökspersonal tillåts preparera och servera detta maträdjur på grund av dess starkt toxiska organ.
Oryza sativa
'Oryza sativa' är den botaniska termen för den vanligaste arten av ris, som odlas och används globalt som en viktig livsmedelskälla. Det är ettåriga gräs med upprätta stjälkar och långsträckta, smala blad. Risets frön, som är de ätliga delarna av växten, varierar i färg från vit till brun eller svart beroende på sorterna och används i en mängd olika maträtter över hela världen.
Phylogeography
Phylogeography är ett forskningsfält inom evolutionsbiologi och genetik som studerar geografisk distribution av genetiska variationer hos en population eller art, och hur dessa mönster har formats av historiska demografiska och ekologiska processer, såsom migration, isolation, utvecklingslinjerskillnader och klimatförändringar. Genom att analysera DNA-sekvenser kan forskare rekonstruera evolutionära härstamningsträd och korrelera dem med geografiska positioner för att få en uppfattning om hur populationer har rört sig och interagerat över tid.
Hymenoptera
En talrik ordning av högt specialiserade insekter, omfattande bl a bin, getingar och myror.
Tetraodontiformes
Tetraodontiformes är en ordning av strålfeniga fiskar som innehåller familjer såsom koffertfiskar, blåsfiskar, paddfiskar och kubbfiskar. Karaktäristiskt för denna ordning är deras komprimerade kroppsform, täta fjäll och ofta giftiga inälvor. Många arter inom Tetraodontiformes har också en speciell muskulatur som möjliggör för dem att svälja föda större än deras egen mun, genom att de kan expandera sin mag. Flera arter är även kända för sin förmåga att blåsa upp sig själva till en stor, klotrund form som en försvarsmekanism mot predatorer.
Genome Size
Genomstørrelse defineres som det totale antal baspar der inkluderer alle gener, DNA-sekvenser og regulatoriske sekvenser i et organisme's genom. Det udtrykkes ofte i termen af basepar (bp) eller picogram (pg), hvor 1 pg svarer til ca. 980 millioner bp. Det er værd at notere, at to organismer med ensartet antal gener kan have forskellige genomsstørrelser pga. forskelle i mængden af gentagende sekvenser og andre ikke-kodende dele af deres genom.
Databaser, genetiska
Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.
Diploidi
Modeller, statistiska
Skalbaggar
Skalle
I medicinsk kontext, refererar "skalle" vanligtvis till den hårda strukturen som omsluter och skyddar hjärnan och ögonen. Den består av flera skilda delar: kraniets benvävnad, hårda hjärnhinnan (dura mater) och hjärnbarken. Skallbenen är sammanbundna med varandra och med resten av kroppen via ledgångar som tillåter rörelse och tillväxt.
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
INDEL-mutation
En INDEL-mutation är en genetisk mutation som resulterar i en insertion eller deletion (därav namnet INDEL) av ett antal baspar i DNA-sekvensen. Detta står i kontrast till en substitution, där endast en enda nukleotid byts ut mot en annan. INDEL-mutationer kan ha varierande effekter beroende på storleken och platsen för insertionen eller deletion. Till exempel kan en INDEL-mutation i en gen koda för ett protein orsaka en frameshift, vilket kan leda till att proteinet blir funktionslöst eller på annat sätt avvikande.
Omfördelning av gener
Sex Determination Processes
"Sex determination processes" refer to the biological and genetic mechanisms that establish the sexual characteristics and reproductive functions of an organism. In humans, this process is determined by the chromosomes an individual inherits at conception. Typically, individuals receive either a combination of XX chromosomes (female) or XY chromosomes (male). These chromosomes contain genes that influence various aspects of sexual development, such as gonadal differentiation, genital formation, and secondary sex characteristics. It is important to note that while biological sex is often categorized as male or female, there are individuals who may be intersex, meaning they have physical or genetic features that do not fit typical definitions of male or female.
Bakterie-DNA
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Opsiner
I medicinsk kontext, betyder "opsiner" bakteriers förmåga att binda och svara på specifika molekyler i sin omgivning, som kallas opsinoner. Opsinoner är ofta proteiner eller peptider som utsöndras av värdorganismer (t.ex. människor) som en del av deras immunförsvar. När bakterierna binder till opsinonerna kan det leda till aktivering av specifika signaltransduktionsvägar inne i bakterien, vilket kan påverka bakteriens beteende och överlevnad. Exempel på sådana effekter kan vara att underlätta bakteriens förmåga att infektera värden eller att stimulera bakteriens produktion av toxiner.
Mikrosatellitupprepningar
DNA, komplementärt
Arkegenom
Den kompletta arvsmassan i en arkés DNA.
Nukleinsyrakonfiguration
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
Regulatoriska gennätverk
"Regulatoriska genetiska nätverk refererar till sammanlänkade genregleringsprocesser som kontrollerar expressionen av gener och på så sätt koordinerar cellulära funktioner, med potentialen att påverka patofysiologiska tillstånd när de störs."