Föräldrar
'Föräldrar' refererar vanligtvis till de vuxna individerna som har laglig och socialt erkänd ansvar för att uppfostra, ta hand om och skydda ett barn. De är ofta biologiska, adoptiva eller fosterföräldrar till barnet, men kan också vara rättsliga vakter eller andra vuxna som har tagit på sig en fostrande roll.
Barn till funktionshindrade föräldrar
Ensamstående förälder
Vårdare-familjerelationer
'Vårdare-familjerelationer' refererar till de interaktioner och relationer som skapas mellan vårdpersonal och patientens familjemedlemmar under den senare behandlingsprocessen, vilka kan inkludera emotionell och praktisk support, beslut tillsammans om omsorg och behandling, samt kommunikation av information.
Enkäter
Barns beteende
Allt agerande hos barn mellan två och tolv år. För nyfödda och barn under två år används "spädbarns beteende".
Föräldrasamtycke
'Föräldrasamtycke' är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där föräldrar eller vårdnadshavare ges information och råd angående behandling av sin barn och ger sitt samtycke till den rekommenderade behandlingen. Detta är en central del av att respektera barnets rätt till självbestämmande och skydda deras bästa intresse.
Barnuppfostran
Beteendestörningar hos barn
Familjens hälsa
Hälsoläget i en familj som enhet, inklusive inverkan av en medlems hälsotillstånd på familjen som helhet och på enskilda familjemedlemmar. Hit hör även inflytande av familjens strukturella beteende eller brist på sådant på medlemmarnas hälsotillstånd.
Hälsomedvetande, attityder, beteende
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Smärtsam förlust
I samband med förlust av anhörig och sorg; hela sorgeprocessen omfattas.
Attityder
Kommunikation
Utbyte av ideer, attityder eller åsikter mellan individer eller grupper.
Familjerelationer
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Funktionshindrade barn
Adoption
Socioekonomiska faktorer
Generationsrelationer
Förhållanden mellan individer av olika generationer. Häri ingår t ex kommunikation, omsorg, ansvarighet, lojalitet och även konflikter mellan besläktade eller icke-besläktade individer.
Longitudinella studier
Barnhälsovård
Stress, psykologisk
Skolor
Som läkare kan jag inte exakt ge en medicinsk definition av "skolor" eftersom det termen ofta används i ett bredare sammanhang än den medicinska världen. Men i vissa fall kan skolor vara relaterade till medicin genom att referera till olika teoretiska inriktningar eller filosofier inom områden som psykoterapi, psykiatri eller hälso- och sjukvård. Exempel på detta kan vara psykoanalytiska skolor, kognitivt beteendeterapeutiska skolor, familjeterapeutiska skolor med mera. Dessa skolor representerar olika sätt att förstå och behandla mentala problem och sjukdomar.
Tidig pedagogisk intervention
"Tidig pedagogisk intervention" refererar till proaktiva utbildningsstrategier och metoder som används för att stödja barns lärande och utveckling under de tidiga stadierna, ofta inom de första tre åren av livet. Detta kan inkludera aktiviteter som syftar till att främja språk- och kognitiva färdigheter, socialt umgänge, motorisk utveckling och emotionell regulering. Exempel på tidig pedagogisk intervention kan vara föräldrakooperativt lek, musik- och rörelseaktiviteter, samt språkutvecklingsprogram. Syftet med tidig pedagogisk intervention är att stödja barnets utveckling och lärmöjligheter, förbättra föräldrarnas förmåga att uppmärksamma och stötta barnets behov, samt minska potentiala utvecklingsmässiga eller beteendemässiga problem under skolåld
Intervjuer, principer
ADHD
Social miljö
"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.
Hybridisering
Stamtavla
I medicinsk kontext, kan "stamtavla" (även kallat "släktträd" eller "genealogi") referera till en visuell representation av en persons biologiska härstamning över flera generationer. Detta inkluderar vanligtvis föräldrar, barn, farföräldrar, morföräldrar och kan fortsätta att expanderas bakåt i tiden. Stamtavlor används ofta inom genetisk rådgivning och forskning för att spåra ärftliga sjukdomar eller tillstånd genom en familj.
Barns utveckling
Familjekonflikter
"Familiekonflikter" refererer til uenigheder, stridigheder eller modsætninger mellem familiemedlemmer, der kan have forskellige årsager og udtrykke sig gennem emotionelle, verbale eller adfærdsmæssige konflikter. Disse konflikter kan have negativ indvirkning på familiens sammenhold og individuelle medlemmers psykiske velbefindende.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Utbildningsnivå
"Utbildningsnivå" i medicinsk kontext refererar vanligtvis till den högsta formella utbildning som en individ har genomgått inom ett specifikt medicinskt fält, såsom en kandidatexamen, magisterexamen eller doktorsexamen. Detta koncept används ofta för att bedöma en persons kompetens och kunskapsnivå inom sitt område av expertis.
Släktskap
Släktskap definieras inom medicinen som den genetiska relationen mellan individer som delar gemensamma förfäder genom arv. Det kan omfatta biologiska föräldrar, barn, syskon, farbror/moster, kusiner och andra blodsbundna anhöriga. Släktskap kan spela en roll i genetisk riskbedömning för ärftliga sjukdomar och är också viktigt att beakta vid konsanguin (släktsamma) äktenskap.
Vårdgivare
Personer som vårdar andra i behov av tillsyn eller hjälp vid sjukdom eller handikapp. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller annan inrättning. Förutom utbildad medicinsk eller sjukvårdspersonal omf attar kategorin även föräldrar, makar eller andra anhöriga, vänner, kyrkosamfundsmedlemmar, lärare, socialarbetare m fl.
Patientombud
I en enkel mening kan patientombud definieras som en person eller en organisation som utses att representera och bevaka en patients rättigheter, intressen och välbefinnande under medicinsk vård. Deras uppgift är att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att deras rätt till självbestämmande, respekt och skydd bevaras. Patientombudet arbetar oberoende av vårdgivarna och är en förankrad företeelse inom många moderna medicinska system.
Förenta Staterna
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Föräldraledighet
"Föräldraledighet" är ett samhälleligt och juridiskt begrepp som refererar till rätten för barn under vissa åldersgränser att ha beskydd från direkt exponering för vuxenvärldens påfrestande, skadliga eller oacceptabla innehåll, såsom sexuellt utnyttjande, våld, droger och grova språk, i syfte att skydda deras oskyddade läge och främja deras hälsoväsen, utveckling och välbefinnande.
Kollegial grupp
Genetisk korsning
"Genetisk korsning" refererer til den proces, hvor genetisk materiale bliver udvekslet mellem to individuelle arter, som normalt ikke kan fortælle sig af med hinanden, for at producere en hybrid. Denne proces sker oftest ved hjælp af bioteknologi, såsom genteknologi, og resulterende hybriden kaldes en genetisk krydsning eller en transgen art. Genetiske krydsninger kan anvendes i forskellige brancher, herunder landbrug, medicin og forskning, for at opnå ønskede egenskaber som større modstandskraft overfor sygdomme eller bedre næringsværdi.
Socialt stöd
Socialisation
I medicinsk kontext, kan socialisering definieras som den process genom vilken individen lär sig att bete sig och interagera med andra personer och sin omgivning på ett acceptabelt och funktionellt sätt, som en del av sociala normer och värderingar i deras samhälle. Denna process inkluderar utvecklingen av sociala färdigheter, förståelse för sociala roller och regler, och förmåga att bygga och underhålla sociala relationer. Socialisering är viktig för individens mentala, emotionella och sociala utveckling och anpassning till samhället.
Syskonrelationer
Syskon
I medicinsk kontext, kan 'syskon' defineras som barn som har minst en gemensam biological förälder. Detta inkluderar både helsyskon (som delar samma mor och far) och halvsyskon (som delar antingen samma mor eller samma far). Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på kulturell kontext och sociala normer.
Uppfattning
I en medicinsk kontext kan "uppfattning" definieras som den subjektiva tolkningen eller förståelsen av en given situation, symptom eller sjukdomstillstånd baserat på en individuell persons erfarenheter, kulturella bakgrund och kognitiva förmågor. Det är värt att notera att uppfattning kan variera mellan olika individer, och inte alltid korresponderar med den objektiva verkligheten.
Familjeterapi
Kvalitativ forskning
Inre-yttre kontroll
Personlighetshållning som avser en individs uppfattning av händelsesituationen som den bedöms av individen själv utifrån hans eller hennes eget beteende gentemot öde, tur eller yttre påverkan.
Fokusgrupper
Fenotyp
Personliga relationer
"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.
Kärnfamilj
En familj som består av äkta makar och deras barn.
Könsfaktorer
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Objektrelation
I medicinsk kontext, kan "objektrelation" referera till ett sätt att beskriva och hantera associationer eller kopplingar mellan olika entiteter eller objekt inom ett datasystem, såsom inom elektronisk hälso- och sjukvård (EHS). Det kan handla om relationer mellan patienter, diagnoser, behandlingar, mediciner och andra relevanta data. En objektrelation kan exempelvis beskriva hur en viss patient är relaterad till en viss diagnos eller behandling, vilket underlättar strukturerad datainmatning, hantering, analys och delning av information inom sjukvården.
Sorg
Personlighetsbedömning
En personlighetsbedömning är en utvärdering av en persons kognitiva, emotionella och sociala egenskaper som ger ett intryck av deras unika sätt att tänka, känna och bete sig, vanligtvis använt inom klinisk psykologi och mental hälsa för att förstå en persons funktionsnivå, styrkor och svårigheter i sociala situationer och relationer.
Uppmärksamhets- och beteendestörningar
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett neuroutvecklingsavvikelse som kännetecknas av symptom som svårigheter med att uppmärksamma, inklusive störda eftertanke och koncentration, impulsivt beteende och i vissa fall överaktivitet, vilket kan ha negativ påverkan på en persons sociala, skoliska och yrkesmässiga funktion.
Age Factors
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Hälsoupplysning
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Psykometri
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
Television
I en medicinsk kontext kan "television" referera till användning av TV-medier som en del av patientinformation, undervisning eller rehabilitering. Exempelvis kan sjukhus eller hälsokliniker använda sig av TV-system för att strömma undervisningsmaterial om sjukdomar, behandlingsalternativ, läkemedelsanvändning och livsstilsförändringar som en del av patientutbildning. Dessutom kan interaktiva TV-system användas för rehabilitering, där patienter kan följa instruktioner och genomföra övningar under tillsyn av en terapeut via en TV-skärm.
Sanningens avslöjande
Konsumenttillfredsställelse
Social anpassning
"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.
Barns rättigheter
Tillvaratagande av barns rättigheter, bl a genom lagstiftning (FN's barnkonvention, Lagen om Barnombudsman) och oberoende organisationers arbete (BRIS-Barnens Rätt i Samhället).
Livskvalitet
Utvecklingsstörningar
Störningar kännetecknade av försenade utvecklingssteg i förhållande till vad som förväntas för en given ålder eller utvecklingsperiod. Dessa störningar eller brister på förmåga uppkommer före 18-årsåldern, kan förväntas att fortgå och utgöra ett avsevärt handikapp. Såväl biologiska som icke-biologiska faktorer ligger bakom dessa störningar.
Fakultet
Skolhälsovård
Lek och leksaker
Graviditet
Temperament
"Temperament refererer til de individuelle forskelle i personlighed og adfærd, der er medfødte eller opstår tidligt i livet, og som er relateret til neurobiologiske faktorer, herunder genetisk arv og hjernens struktur og funktion. Temperamentet påvirker en persons respons på sin omverden, inklusive sine emotioner, drivesæt, kommunikationsmønstre, og evne til at håndtere stress."
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Molekylsekvensdata
Feeding Behavior
Resultats reproducerbarhet
Säkerhet
Omvårdnadsmetodik, forskning
Avvikande beteende
Ett upprepat och ihållande beteendemönster, inom vilket andra människors grundläggande rättigheter eller vanliga, åldersanpassade sociala normer eller regler bryts. Beteendena omfattar aggressivt uppförande som hotar att skada andra människor och djur, icke-aggressivt uppförande som medför skada på eller förlust av egendom, bedräglighet eller stöld, och allvarliga regelöverträdelser. Störningarna ses före 18 års ålder.
Gråt
Oartikulerad, ljudlig känsloyttring med tårflöde, som uttryck för sorg, smärta, glädje m m.
Uppföljningsstudier
Inheritance Patterns
Olika sätt på vilka gener och deras alleler samverkar vid överföring av genetiska egenskaper som har effekt på utfallet av genuttryck.
Autism
Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.
Auktoritarism
Personlighetsmönster präglat av beteende och attityder som speglar fixering vid maktfaktorer och auktoritet i förhållandet till andra personer.
Prevalens
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Befruktning, konstgjord, heterolog
Familj med ensamstående förälder
En familj med en ensamstående förälder definieras som en social och emotionell enhet bestående av en vuxen individ, oftast en mor eller far, som har huvudansvar för att uppfostra och ta hand om ett eller flera barn utan att ha en partner boande i samma hushåll.
Marriage
En social institution som är juridiskt och/eller religiöst stadfäst, varvid män och kvinnor förenas i syfte att bilda familj.
Astma
Hälsoundersökning av nyfödda
En hälsoundersökning av nyfödda är en gründlig medicinsk undersökning som utförs på ett nyfött barn inom de första 72 timmarna efter födseln, med syfte att upptäcka eventuella fysiska avvikelser, missbildningar eller abnormaliteter, och därmed möjliggöra tidig diagnostik, behandling och intervention om så behövs.
Datainsamling
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Studerande
Roll
Separationsångest
"Separationsångest är ett tillstånd av distress hos barn eller ungdjur som orsakas av separation från den primära vårdnadshavaren, kännetecknat av sorg, rastlöshet och ångest."
Logistiska modeller
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Patientacceptans av hälso- och sjukvård
Socialt beteende
"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.
Utvecklingsstörningar hos barn, genomgripande
Passiv rökning
"Passiv rökning, även kallat involuntär inandning eller andnedsexposur, är inandning av sidostrålarn från tobaksrök som genereras när en person röker och andas ut röken i ett omgivande utrymme. Denna andnedsexponering kan orsaka skada på hälsa och öka risken för lungsjukdomar, cancer och andra hälsoproblem hos den som inte röker."
Socialgrupp
I medicinsk kontext kan 'social grupp' definieras som en samling av individer som delar gemensamma sociala egenskaper, normer och beteenden. Dessa grupper kan variera i storlek från små, intimt sammanbundna nätverk till större, mer diffusa samhällsgrupper. Socialgrupper kan ha en betydande inverkan på individens hälsa och välbefinnande, både positivt och negativt. Exempel på socialgrupper inkluderar familjer, vänskapsgrupper, etniska grupper, socioekonomiska klasser och olika subkulturer.
Känslor
Alleler
Genetiska markörer
Intensivvårdsavdelningar för barn
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka barn, dock icke nyfödda.
Intellectual Disability
Intellectual disability (ID) is a neurodevelopmental disorder characterized by significant limitations in both intellectual functioning and adaptive behavior, which covers many everyday social and practical skills. This disability originates before the age of 18. Intellectual functioning refers to general mental capacities such as learning, reasoning, problem-solving, and judgment. Adaptive behavior includes skills necessary for day-to-day living, such as communication, self-care, and social skills. The severity of intellectual disability can vary significantly, with some individuals having mild impairments and others having more severe limitations.
Beteendeterapi
Kohortstudier
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Barnmisshandel
Misshandel av barn inom familj, institution eller i annat sammanhang.
Pediatric Obesity
Pediatric obesity can be defined as a medical condition where a child or adolescent has an excessive amount of body fat, leading to negative health consequences. It is typically measured using a tool called the Body Mass Index (BMI), which calculates a ratio of weight to height. A BMI at or above the 95th percentile for children of the same age and sex indicates obesity. Pediatric obesity can increase the risk of various health problems, including type 2 diabetes, high blood pressure, sleep apnea, and orthopedic issues, among others. It is a significant public health concern that requires early intervention and prevention efforts.
Hälsobeteende
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Overweight
I en enhetlig medicinsk definition, betecknar "overweight" ett tillstånd där en persons kroppsvikt är högre än vad som anses vara hälsosamt för deras längd och ålder. Det mest vanliga sättet att bedöma övervikt är genom att använda kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av deras längd i meter. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras övervikt när BMI är mellan 25 och 29,9. Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på population och geografisk plats.
Fetma
Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.