F2-isoprostaner är en typ av signalsubstanser som bildas i kroppen som ett resultat av lipidperoxidation, det vill säga nedbrytning av fettsyror orsakad av fria radikaler. De är kemiska föreningar som innehåller en karboxylgrupp (-COOH) och en isoprenoidkedja med två dubbelbindningar, vilket gör dem till viktiga biomarkörer för oxidativ stress i kroppen. F2-isoprostanerna har visat sig vara associerade med flera sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar.
En serie prostaglandinliknande föreningar som produceras genom attacker av fria radikaler på fettsyror, särskilt arakidonsyra, i cellmembran. När de väl kluvits från lipidmembranet via fosfolipasverkan kan de cirkulera med olika kroppsvätskor och så småningom utsöndras. Trots att dessa föreningar liknar enzymatiskt syntetiserade prostaglandiner är deras stereoisometriska struktur vanligtvis en annan än hos "mer naturliga" föreningar.
Ett naturligt förekommande prostaglandin med oxytocinverkan, luteolytisk och abortframkallande effekt. Tack vare sina kärlsammandragande egenskaper har substansen också en rad andra verkningar.
"Oxidativ stress definieras som ett tillstånd av obalance mellan produktionen av fria radikaler och andra reaktiva syre-species (ROS) och förmågan till cellulär neutralisering genom antioxidativa försvarsmekanismer. Denna obalance kan leda till skada på cellulära strukturer, såsom proteiner, lipider och DNA, vilket i sin tur kan bidra till åldrande och utveckling av flera sjukdomar."
Peroxidas-katalyserad oxidation av lipider med väteperoxid som elektronmottagare.
Neuroprostanes är en typ av lipidperoxider som bildas när cellmembranens polyungesatta fettsyror bryts ned av fria radikaler. De har visat sig spela en roll i neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinson's disease och Alzheimer's disease, genom att verka som cytotoxiska signalsubstanser som kan leda till celldöd. Forskning pågår för att undersöka möjligheterna att använda neuroprostanes som biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar och potentialen att utveckla terapeutiska strategier för att minska deras negativa effekter.
Syntetiska Prostaglandiner är konstgjorda analoger eller derivat av naturliga prostaglandiner, hormonliknande lipider som produceras i kroppen och har en rad fysiologiska funktioner, inklusive inflammation, smärta, feber och blodtryckreglering.
'Thromboxane A2 (TXA2) is a potent vasoconstrictor and platelet aggregator, acting on thromboxane Prostaglandin H2 (TP) receptors, which are part of the G protein-coupled receptor family. These receptors, when bound to TXA2, stimulate a range of cellular responses including increased intracellular calcium levels and activation of various signaling pathways, ultimately leading to platelet aggregation and vasoconstriction.'
Tromboxanreceptorer är proteiner på cellytan som binder till signalmolekylen tromboxan A2 (TXA2). När tromboxan A2 binder till receptorn aktiveras den och sätter igång en signalsignalväg inne i cellen. Detta leder till kontraktion av glatt muskulatur, inflammation och plättaggregering, vilket är viktigt vid blodstillningsprocessen.
En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.
En grupp organiska föreningar som bildas genom utbyte av en eller fler väteatomer i hydrazin mot alkyl- eller arylgrupper.
Prostaglandin A (PGA) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmediatorer som produceras i kroppen och har diverse homeostatiska och patologiska roller. PGA är specifikt en metabolit av arakidonsyra som bildas genom nedbrytning av prostaglandin H2 (PGH2) med hjälp av prostaglandin dehydrogenaser (PGDH). Det finns två typer av PGA, PGA1 och PGA2, beroende på vilken typ av enzym som katalyserar reaktionen. De har olika biologiska aktiviteter, men deras specifika funktioner är fortfarande under forskning.
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Ett växtsläkte (pepparmynta) av familjen Lamiaceae, från vilket erhålls pepparmintolja.
Skiljande av huvudet från kroppen hos djur eller människa.
En omättad, essentiell fettsyra. Den finns i animalt fett samt i lever, hjärna och körtelvävnad och är en beståndsdel av animala fosfatider. Den bildas från linolsyra i födan och är en prekursor i bio syntesen av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.
Används som antiseptiska medel.
'Prostaglandin F, syntetiske' refererer til kunstig produsert versjoner av prostaglandin F, som er en type prosstaglandin, et hormon-like substance som produceres i kroppen og har brede virkninger på forskjellige fysiologiske funksjoner, blant annet vasokonstriksjon, inflammation, og kontraksjon av glatte muskler.
Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.
Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
Prostaglandin F (PGF) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmediatorer som produceras i kroppen och har diverse homeostatiska och patologiska roller. PGF är särskilt känt för sin vasokonstriktiva effekt på glatt muskulatur i blodkärl, vilket kan leda till ökat blodtryck. Den produceras främst av enzymet thromboxansyntetas och är involverad i flera fysiologiska processer som inflammation, smärta, feber och födelse.
1,4-dietylendioxider. Dessa används som industriella lösningsmedel. Dioxan är potentiellt cancerframkallande, enligt Fourth Annual Report on Carcinogens (NTP 85-002, 1985).
Peroxider som produceras i närvaro av en fri radikal genom oxidation av omättade fettsyror i cellen med molekylärt syre. Bildandet av lipidperoxider leder till nedbrytning av det ursprungliga fettet och därmed membrandefekter. De förorsakar därför en rad toxiska effekter in vivo, och produktion av lipidperoxider räknas som en patologisk process i biologiska system.
'Prostaglandin E, syntetiska' refererar till artificiellt framställda analoger av naturligt förekommande prostaglandiner, som är en grupp lipidmolekyler involverade i inflammation, smärta, feber och andra fysiologiska processer, med syfte att efterlikna eller påverka specifika biologiska aktiviteter av de naturliga prostaglandinernas E-receptorer inom kroppen.
En stabil prostaglandinendoperoxidanalog som tjänar som en tromboxanhärmare. Dess verkningsmekanism omfattar härmning av den hydroosmotiska effekten hos vasopressin samt aktivering av fosfolipas C.
I medicinsk kontext refererar "F-faktor" till ett bakteriellt antigen som är involverat i syfilislaboratoriediagnostik. F-faktor är en komponent av cellmembranet hos den spiroketbakterie som orsakar syfilis, Treponema pallidum. Det används som en reagens i serologiska tester för att detektera antikroppar mot syfilis i blodprov. Dessa tester inkluderar flera typers VDRL-test (Veneral Disease Research Laboratory) och FTA-ABS-test (Fluorescent Treponemal Antibody Absorption). Det är viktigt att notera att termen "F-faktor" inte används allmänt inom medicinen och det kan finnas andra betydelser av termen inom andra vetenskapsområden.
Starkt reaktiva molekyler med en obalanserad elektronparsladdning. Fria radikaler bildas både under normala och patologiska förlopp. De åstadkommer bevisligen eller misstänks ge upphov till vävnadsskada under många olika förhållanden, som t ex vid strålning, exponering för kemiska ämnen, och i åldringsprocessen. Såväl naturligt som farmakologiskt förebyggande av effekterna av fria radikaler är föremål för studier.
Vitamin E är ett samlingsnamn för en grupp lipidlösliga antioxidanter som inkluderar tokoferoler och tokotrienoler. Den mest aktiva formen av vitamin E i kroppen är alfa-tokoferol, som skyddar cellmembranen från skada genom att neutralisera fria radikaler, speciellt peroxidationen av lipider. Vitamin E har också roller i immunförsvar, celldelning och andra metaboliska processer. Det är en essentiell vitamin, vilket betyder att den måste tas in med kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv.
Ett komplex av ferrioxihydroxid och dextraner på 5000 till 7000 dalton i viskös lösning med 50 mg/ml järn. Lösningen ges parenteralt och används mot järnbrist.
Prostaglandin endoperoxides are biologically active compounds that are intermediate products in the conversion of arachidonic acid to prostaglandins, thromboxanes, and other eicosanoids. They are highly reactive and short-lived, and can cause vasoconstriction, platelet aggregation, and inflammation.
Tetraklormetan. Lösningsmedel för oljor, fett, lack, fernissa, vaxer och hartser, och utgångsmaterial vid framställning av organiska föreningar. Medlet är giftigt att inandas, förtära och i kontakt med huden, och kan ge dödlig förgiftning.
Oorganiska föreningar vars molekyler har kalium som fast beståndsdel.
Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.
En slutprodukt i purinmetabolismen. Allantoin förekommer i allantoisvätskan.
Förekomsten av strukturella skillnader hos vissa kemiska föreningar, fast föreningarna har samma elementära sammansättning.
Förfarande för omvandling av en syra till ett alkyl- eller arylderivat. Oftast är det frågan om en reaktion mellan en syra och en alkohol, med spår av någon mineralsyra som katalysator, eller reaktion mellan en syraklorid och en alkohol. Förestring kan även åstadkommas genom enzymatisk verkan.
1-Alkyl-2-acetylglycerophosphocholinesterase is an enzyme that catalyzes the hydrolysis of 1-alkyl-2-acetyl-sn-glycero-3-phosphocholine, also known as platelet-activating factor (PAF), into 1-alkyl-2-lyso-sn-glycero-3-phosphocholine and acetate. This enzyme is involved in the regulation of PAF-mediated inflammatory responses and allergic reactions.
"Behandlingsmetoder" refererer til de forskellige strategier og teknikker, som anvendes af sundhedsfaglige fagpersoner for at forebygge, diagnostisere, behandle eller rehabilitere sygdomme, skader eller andre helbredsproblemer hos patienter. Disse metoder kan omfatte både medicinske og kirurgiske indgreb, som f.eks. administration af lægemidler eller gennemførelse af operationer, samt ikke-kirurgiske behandlingsformer, som f.eks. fysioterapi, psykoterapi, livsstilsrådgivning og andre former for alternative terapier.
Prostaglandin E (PGE) receptor subtype EP3 är en typ av proteiner som finns på cellytan och binder specifikt till prostaglandin E2 (PGE2), en prostaglandinhormon som produceras i kroppen. När PGE2 binds till EP3-receptorn aktiveras det intracellulära signalsystemet, vilket leder till en varierad biologisk respons beroende på celltyp och kontext. Dessa svar kan inkludera inflammation, smärta, blodflödesreglering, neuroprotektion och cancerrelaterade processer som celldelning och apoptos (programmerad celldöd). EP3-receptorn är involverad i en rad fysiologiska och patofysiologiska processer och är därför ett intressant mål för läkemedelsutveckling inom flera områden, till exempel smärtlindring, inflammationsbekämpning och cancerbehandling.
Prostaglandin E-receptorer (PTGER) är en typ av G-proteinkopplade receptor som binder prostaglandin E (PGE), en prostaglandin hormonliknande mediator involverad i en rad fysiologiska processer, inklusive inflammation, smärta, feber och skydd av mag-tarmkanalen. PTGER finns i flera olika typer (PTGER1, PTGER2, PTGER3, PTGER4 och PTGER5) som varierar i distributionen i kroppen och funktionerna. De aktiveras av PGE och signalerar till cellen via G-proteiner för att utlösa en biokemisk respons.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Dialdehyden av malonsyra (CH2(COOH)2).
Salter av bromvätesyra, HBr, av vilka vissa använts som lugnande medel.
En förening med sex kol besläktad med glukos. Den förekommer naturligt i citrusfrukter och många grönsaker och är en väsentlig beståndsdel i människans föda. C-vitamin (askorbinsyra) är nödvändigt för att hålla bind- och benvävnad intakt. Dess biologiskt aktiva form verkar som reduktionsmedel och koenzym i flera metaboliska processer och anses vara en antioxidant. Syn. askorbinsyra.
Thiobarbituric acid reactive substances (TBARS) refer to a group of compounds that react with thiobarbituric acid (TBA) to produce a colored product that can be measured and quantified. TBARS are often used as a marker for lipid peroxidation, which is the oxidative degradation of lipids. This process is initiated by free radicals and results in the formation of various compounds, including malondialdehyde (MDA), one of the most abundant and well-studied TBARS.