Den vetenskapsgren som är inriktad på forskning rörande vinster och risker med bruk av läkemedel i en population, och analys av utfallet av läkemedelsbehandling. Farmakoepidemiologiska data erhålls såväl från kliniska prövningar som epidemiologiska studier med tyngdpunkt på metoder för påvisande och utvärdering av biverkningar, bedömning av förhållandet mellan risker och nytta vid läkemedelsbehandling, läkemedelsanvändningstrender, kostnadseffektiviteten för specifika läkemedel, metodologi för "post-marketing"-övervakning och förhållandet mellan farmakoepidemiologi och lydelse och tolkning av föreskrifter och förordningar.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.