Fenomen inom organisk kemi
In organic chemistry, a 'phenomenon' could refer to an observable event or trend related to the behavior or properties of organic compounds. This could include, for example, patterns in reactivity, structural relationships, or physical properties that are characteristic of certain classes of organic molecules. These phenomena can often be explained by underlying principles and theories in organic chemistry, such as electron distribution, molecular orbitals, and reaction mechanisms. Understanding these phenomena is crucial for predicting the behavior of organic compounds and designing new synthetic methods.
Kemi, organisk
Organisk kemi handlar om studiet av kol-baserade föreningar, som ofta innehåller väte, syre, kväve, svavel, och halogener, och kan ha varierande komplexitet i deras struktur och funktion. Många organiska föreningar är biologiskt betydelsefulla, såsom kolhydrater, proteiner, lipider och nukleinsyror.
Evolution, kemisk
Kemisk och fysikalisk omvandling av de biogena grundämnena från deras kärnsyntes i stjärnor till deras upptagande och följande modifiering i himlakroppar och jordklotets biokemiska miljö. Hit hör även mekanismerna för upptagande av biogena element i komplexa molekyler och molekylsystem, i utvecklingen mot livets uppkomst.
Processer inom organisk kemi
I organic chemistry, a 'process' typically refers to a series of chemical reactions that transform one or more starting materials (reactants) into different end products. These processes can be either continuous or batch-wise and can involve various reaction types such as substitution, addition, elimination, rearrangement, and oxidation-reduction reactions. The study of these processes is important for understanding the behavior of organic compounds in chemical reactions and developing new synthetic methods for producing complex molecules.
Biokemi
Stereoisomerism
Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.
Organiska kemikalier
Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.
Molekylstruktur
Magnetisk resonansspektroskopi
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Encyklopedier, principer
Magnets
I en enkel medicinsk definition kan magneter referera till små, permanenta magnetiska material som används inom vissa medicinska behandlingar och terapier. Dessa magneter placeras ofta i kontakt med kroppen, exempelvis genom att fogas in i en halsbandsliknande enhet eller appliceras som stora, platta ytor.
Magnetisk resonanstomografi
Kolisotoper
Neutroner
I medicinsk kontext, är neutroner en form av subatomar partikel som främst är relevant inom strålbehandling och strålsäkerhet. Neutronstrålning kan användas i behandlingen av vissa typer av cancer, då neutronerna orsakar skada på cellkärnan hos cancerceller när de absorberas. Men definitionen av neutroner per sé är en grundläggande fysikalisk term och kan definieras som en sorts subatomär partikel utan elektrisk laddning, med ungefär samma massa som en proton.