Fenprocoumon är ett oralt antikoagulantium (blodtunnande medel) som används för att förebygga blodproppar och embolier hos patienter med fibrillationsklackning i hjärtat eller efter djup ventrikulär emboli. Det är en kumulerande medicin, vilket betyder att det tar lång tid för substansen att nå ett jämviktsläge i kroppen och att effekten kan påverkas av andra faktorer som leverfunktion, ålder och interaktioner med andra läkemedel. Fenprocoumon fungerar genom att hämma enzymet vitamin K-epoxidreduktas, vilket förhindrar aktivering av de koagulationsfaktorer som behövs för blodets att koagulera. Det är viktigt att patienter under behandling med fenprocoumon regelbundet kontrollerar sin INR (international normalized ratio) för att säkerställa att deras blod inte är för t
Substanser som påträffas i många växter innehållande 4-hydroxykumarinradikalen. De interfererar med vitamin K och blodproppsbildningen, är hårt proteinbundna, hämmar mitokondrie- och mikrosomenzymer o ch används som orala antikoagulanter.
Kumarin som används som antikoagulant. Dess verkan och användningsområden liknar dem för warfarin.
Dosberäkningar inom medicinen refererar till processen att fastställa den rätta dosen av ett läkemedel som ska ges till en patient, med hänsyn till faktorer som patientens vikt, ålder, njur- och leverfunktion, andra mediciner de tar samt eventuella sjukdomstillstånd de har, för att uppnå den terapeutiska effekten och undvika biverkningar.
Ett system utvecklat av Världshälsoorganisationen och International Committee on Thrombosis and Hemostasis för att kunna övervaka och rapportera om blodkoagulationstest. I detta system standardiseras resultaten i enlighet med International Sensitivity Index för just den kombination av testreagens och instrumentering som används.
Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.
Pharmacovigilance är läran om och övervakningen av läkemedelsbiverkningar, inklusive negativa effekter eller skador som orsakas av läkemedel efter de har godkänts för användning. Det handlar om att identifiera, bedöma, förstå och förebygga risker relaterade till läkemedelsanvändning genom systematisk samling, analys och kommunikation av information om läkemedelsbiverkningar. Pharmacovigilance är en viktig del av farmaceutisk praktik som hjälper till att säkerställa att läkemedel används på ett säkert sätt och att patienters hälsa skyddas.
Vitamin K är ett samlingsnamn för en grupp kolesterolbaserade fettsolubla vitaminer som är nödvändiga för den normala blodkoagulationsprocessen och håller också andras kroppsliga funktioner i balans. Det huvudsakliga verkningsmedlet för Vitamin K är att aktivera proteiner som reglerar blodets koaguleringsfaktorer. Dessa proteiner bidrar till att ställa in rätt balans mellan blodets tendens att koagulera och dess tendens att lösa upp koagulation, förhindrar alltför mycket blödning eller alltför mycket koagulation. Vitamin K finns i två naturligt förekommande former: K1 (filoquinon) och K2 (menakinoner). K1 hittas främst i gröna vegetabilier, medan K2 huvudsakligen produceras av bakterier i tarmen.
Vitamin K Epoxide Reductases (VKORs) är ett enzym som spelar en central roll inom koagulationskaskaden, det vill säga den biologiska processen som leder till blodets koagulering eller blodstillning.
En gren av genetiken som omfattar studier av genetiska variationer bakom individuella reaktioner på och metabolism (biotransformation) av läkemedel.