Proteiner som utgör strukturella beståndsdelar av bakteriella fimbrier eller sexpili.
Tunna, hårliknande bihang, 1-20 mikrometer långa och talrika, på gramnegativa bakterier, särskilt Enterobacteriaceae och Neisseria. Till skillnad från flageller saknar de rörelseförmåga, men har, som proteiner, antigena och hemagglutinerande egenskaper. De är av medicinsk betydelse, eftersom vissa fimbrier medverkar till att bakterier via adhesiner kan fästa vid celler. Bakteriella fimbrier är vanliga pili, men måste särskiljas från den gängse betydelsen av "pili", vilken avser sexpili.
Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.
Tunna, trådliknande proteinstrukturer, inklusive proteinbaserade kapsulära antigen, som tillåter E. coli att fästa vid ytor och har en patogenetisk roll. De har hög affinitet för olika epitelceller.
Fenomenet att antikroppar reagerar med antigen som fastnat på röda blodkroppar.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
'Porphyromonas gingivalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som kan leda till tandlossning och i värsta fall systemiska infektioner.
Ett släkte grampositiva, stavformade och icke rörliga bakterier. Eventuella filament är antingen raka eller vågiga.
Infektionssjukdomar orsakade av bakteriearten Escherichia coli (E. coli).
Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.
Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Enterotoxigenn Escherichia coli (ETEC) är en typ av patogena, diarréframkallande E. coli-bakterier som producerar ett eller två typer av enterotoxiner: heat-labila toxin (LT) och/eller heat-stabilt toxin (ST). Dessa toxiner orsakar sekreterande diarré genom att störa vatten- och elektrolytbalansen i tunntarmen. ETEC är en vanlig orsak till resandediarré hos resenärer som reser till utvecklingsländer, men kan också förekomma hos barn och äldre i industrialiserade länder. Infectionen sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten.
I medicinen refererar "adhesivitet" till den förmågan hos ett material, vanligtvis ett särskilt band eller lim, att hålla fast vid ett underlag och behålla sin integritet när det utsätts för mekanisk påfrestning. Det används ofta i kirurgiska procedurer för att fästa tygvävnader eller läkemedelsdoseringar på specifika platser i kroppen.
Urinvägsinfektioner (UTI) är infektioner som orsakas av mikroorganismer som har invaderat urin tracten, inklusive nedre (blåsa och urinrör) eller övre (njurar och urinvägarnas rör) delar.
En hexos eller fermenterbar monosackarid och isomer av glukos från manna (mannaasken, Fraxinus ornus, och besläktade arter).
Proteiner från Escherichia coli.
Den genetiska massan hos bakterier.
'Salmonella Enteritidis' är en specifik serotyp av bakterien Salmonella enterica, som orsakar matförgiftning hos människor och djur. Denna bakteriestam förekommer ofta i höns- och äggproduktion och kan orsaka smittospridning via kontaminerad livsmedel. Sjukdomen som orsakas kallas salmonellos, och symptomen innefattar diarré, magkramper, feber och allmän svaghet.
Känsliga tester för mätning av vissa antigen, antikroppar eller virus som baseras på dessas förmåga att agglutinera vissa röda blodkroppar.
I en enkel mening kan 'sexpil' definieras som "den fysiska aktiviteten av sexuellt umgänge mellan två eller flera individer, ofta med syfte att uppnå sexuell njutning och/eller reproduktion". Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på kulturell kontext, personliga övertygelser och preferenser.
'Prolinrika proteindomäner' refererar till sekvenser av aminosyror inom proteiner som har en högre än genomsnittlig andel prolinresidyer, vilket kan ha betydelse för proteiners struktur och funktion.
En art av Actinomyces som finns i munhålan hos människa och hamster. Den har visat sig vara sjukdomsframkallande hos djur.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
'Uropathogenic Escherichia coli' (UPEC) refers to strains of E. coli bacteria that have developed the ability to cause urinary tract infections (UTIs) in humans. These infections can affect any part of the urinary system, including the kidneys, ureters, bladder, and urethra. UPEC is responsible for the majority of uncomplicated UTIs and is estimated to cause up to 90% of community-acquired UTIs in young women. These bacteria are typically found in the intestines but can spread to the urinary tract through contamination during sexual activity, poor personal hygiene, or use of a catheter. Once in the urinary tract, UPEC can attach to and invade the lining of the bladder, causing inflammation and infection.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Det medicinska begreppet "P-blodgruppsystem" refererar till ett system för att kategorisera blodgrupper baserat på förekomsten av olika antigener (proteiner eller kolhydrater) på ytan av de röda blodkropparna. P-blodgruppssystemet innehåller endast ett antigen, känt som P1-antigenet, och två grundläggande blodgrupper: P1 och P2. Den största delen av befolkningen tillhör P2-gruppen, medan en liten andel (mellan 0,1 och 0,3 procent) har P1-antigenet på sina röda blodkroppar och tillhör därmed P1-blodgruppen. Det är viktigt att matcha blodgrupper korrekt vid transfusioner för att undvika allvarliga komplikationer orsakade av immunreaktioner mot främmande antigener.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Pyelonefrit är en infektion i nedre delen av urinvägarna som har spridit sig till det yttre av de båda njurarnas pelvis, en del av urin systemet där urinen samlas innan den passerar ner i urinblåsan. Pyelonefrit orsakas oftast av bakterier som har kommit upp från urinblåsan och kan ge upphov till symtom som smärta i ryggen eller flankerna, feber, illamående och kräkningar. Behandlingen består vanligen av antibiotika.
Tunna skikt av bakterier eller andra mikroorganismer på ytor i vatten eller andra våta miljöer där organismerna kan leva, t ex på medicinska implantat, på tandytor eller på båtbottnar i sjövatten. I r eningsverk används biofilm för vissa processer. Biofilmen består av flera lager celler i ett skyddande slem av polymerer, som cellerna själva producerar, och som bildar en barriär mot såväl fagocyter som antibiotika.
Mannosider som bildas genom reaktionen mellan hydroxylgruppen på mannosets anomera kolatom och metylalkohol. De omfattar såväl alfa- som betametylmannosider.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar kikhosta. Bacillerna består av små stavar omgivna av ett slemskikt.
Salivary Proline-Rich Proteins (PRPs) are a group of proteins that are abundantly present in human saliva and contribute to its natural properties. These proteins are rich in the amino acid proline and play important roles in oral health, including protection against microbial colonization, buffering capacity, and maintenance of oral moisture. PRPs also have been implicated in the remineralization of tooth enamel and wound healing in the mouth.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
"Urinvägar, eller urinär tractus, är en sammanfattande benämning på de organ som producerar, lagrar och transporter urinen från kroppen, inklusive njurarna, uretrarna och eventuellt vesikeln hos män."
Streptococcus oralis är en grampositiv bakterie som normalt förekommer i munhålan hos människor. Den är en del av den normala munfloran, tillsammans med andra mikroorganismer. S. oralis är vanligen icke-patogen och betraktas som en kommensal, men under vissa omständigheter kan den vara associerad med sjukdomar såsom tandköttsinflammationer (gingivit) och tandsäckinfektioner (parodontit). I sällsynta fall kan den också orsaka systemiska infektioner, särskilt hos immunosupprimierade individer.
Gramnegativa, orörliga, kapslade och gasproducerande stavbakterier som är utbredda i naturen och förknippade med urinvägs- och luftvägsinfektioner hos människor.
Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.
Sammanklibbning av celler eller antigena partiklar vid reaktion med antikroppar.
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.
Salivproteiner och peptider är en samling av proteiner och peptider (små proteiner) som produceras och utsöndras av speicheldrüserna, vilka hjälper till att bryta ner mat, skydda tänderna från nedbrytning och infektioner samt underlätta sväljningen.
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
Salmonella Typhimurium är en specifik stam av bakterien Salmonella enterica, som orsakar sjukdom hos människor och djur. Denna bakteriestam är vanlig förekommande i naturen och kan påträffas hos djur och i miljön. Sjukdomen som orsakas av Salmonella Typhimurium kallas ofta för salmonellos eller matförgiftning, och de vanligaste symptomen inkluderar diarré, magkramper, feber och illamående. Bakterien sprids främst via kontaminereda livsmedel och vatten, men kan även överföras från djur till människor.
En Proteusinfektion är en infektion orsakad av bakterien Proteus mirabilis eller ibland Proteus vulgaris, som kan drabba olika kroppsregioner såsom urinvägar, hud, sår och blodomloppet. Infektionen kan leda till symptom som svullnad, smärta, feber och i allvarliga fall septisk chock.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Undersökning i elektronmikroskop av prover som först färgats på immunocytokemisk väg. Tekniken används i stor utsträckning vid virologisk diagnostik som en del av mycket känsliga immunologiska tester.
Glykosider som bildas genom reaktionen mellan hydroxylgruppen på den anomera kolatomen i mannos och en alkohol till acetal. Hit hör både alfa- och betamannosider.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
Serologiska reaktioner som inträffar när ett antiserum mot ett antigen reagerar med ett annat, närbesläktat antigen.
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Bacteroidaceae.
Uromodulin, även känt som Tamm-Horsfall protein, är ett glykoprotein som primärt produceras i de tjocka segmenten av de inre nefronsegmenten i nieren. Det är den mest förekommande proteinet i urinen hos en frisk individ och har en viktig roll i renalt funktion och homeostas. Uromodulin transporteras genom cellmembranet i de tjocka segmenten av nefronet och utsöndras till urinvägarna. Det har visat sig ha ett skyddande inflytande på njurarnas funktion genom att motverka kristallisation av calciumoxalat, vilket kan leda till njursjukdomar som nefrokalcinos och nefrolitiasis.
'Septum pellucidum' är en tunn, membranös struktur i hjärnan som skiljer de två hemisfärerna av vänster och höger hjärnhalva åt inom lateral ventriklarna. Det består av två tunna, nästan genomskinliga skivor som växer samman med varandra och bildar en kompakt, central del kallad anterior commissure. Septum pellucidum hjälper till att stödja och skydda de djupare strukturerna i hjärnan och är viktigt för normal hjärnfunktion.
Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.
Undersökningar som bygger på att celler, mikroorganismer eller partiklar klumpar ihop sig när de blandas med specifikt antiserum.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
En grupp föreningar med allmän kemisk formel M10(PO4)6(OH)2, där M kan vara barium, strontium eller kalcium. Föreningen är huvudmineralet i fosforitförekomster, biologisk vävnad, skelettben och tänder. Föreningarna används även som medel mot klumpning och som polymerkatalysatorer
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
'Tandhinna' refererar till den hala, gula eller bruna substansen som består av proteiner, kolhydrater och cellrester som kan ansamlas vid tandsäckens öppning (pulpahålan) och kring tanden, ofta orsakad av inflammation eller infektion i tandsäckens blodkärl. Det är ett tecken på en allvarlig tandinfektion som kan leda till smärta, svullnad och eventuellt förlust av tanden om den inte behandlas.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.
"Negativ färgning" är ett begrepp inom patologi och histologi som refererar till en metod för att framhäva strukturer eller substanser i vävnadsprover genom att applicera en färg som inte tar upp av den aktuella strukturen eller substansen, istället kontrasterar den mot det färgade bakgrundsmaterialet.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som är i antingen stavform (undersläktet Moraxella) eller klotform (undersläktet Branhamella). Bakterierna parasiterar på slemhinnor hos människor och andra varmblodiga djur.
"Serratia marcescens" är en gramnegativ, aerob bakterie som normalt förekommer i naturen och kan påträffas i vatten, jord och luft, men den kan även orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer. Bakterien är känd för att producera ett rött-orange pigment kallat prodigiosin, som kan ses på kolonier av bakterien under idealiska tillväxtförhållanden. Infektioner orsakade av "Serratia marcescens" är sällsynta men kan vara svåra att behandla på grund av bakteriens resistens mot många antibiotika.
Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande eller behandling av enterotoxigena eller enteropatogena kolibakterieinfektioner.
Antigener på ytan av celler, inklusive infektionsframkallande celler, främmande celler eller virus. De utgörs vanligtvis av proteinhaltiga grupper, och kan vara isolerade, på cellmembran eller cellväg gar.
Inflammation i urinblåsan. Syn. cystit.
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.