Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.

Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.

Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.

Polarisationsmätning av fluorescerande ljus från lösningar eller mikroskopprov. Metoden används för att erhålla uppgifter om molekylstorlek, molekylform och konformation, anisotropi, elektroniskt energiflöde, molekylär interaktion, inkl. bindning av färg och koenzymer, samt antigen-antikroppreaktion.

En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

Ett slags fluorescensspektroskopi, där man utnyttjar två fluorescensfärger med överlappande emissions- och absorptionsspektra, vilket används för att ange märkta molekylers proximitet. Tekniken är användbar vid undersökning av molekylsamverkan och proteinveckning.

En metod för att studera membranproteiners och lipiders sidorörelser. Ett litet område på ett cellmembran bleks med en laserstråle, och den tid det tar för oblekta, fluorescensmärkta proteiner att vandra tillbaka till det blekta området är ett mått på cellmembranets fluiditet. Utifrån dessa mätningar kan ett proteins eller en lipids diffusionskoefficient beräknas.

Fluorescensmikroskopi som utnyttjar lågenergifotoner för att aktivera fluoroforen. Multifotonmikroskop har en förenklad optisk bana på emissionssidan, pga avsaknad av nålhål för emissionsstrålen, vilket behövs på vanliga konfokala mikroskop. Ytterst medger detta en spatiell avgränsning av fluorescensaktiveringen, med bildåtergivning djupare in i optiskt tät vävnad, medan ljusblekning och fototoxicitet begränsas till det avbildade området.

Tryptophan är en essentiell aminosyra, som betyder att den måste införas genom kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv. Det är en building block för proteiner och spela en viktig roll i produktionen av neurotransmittor, såsom serotonin och melatonin, som är involverade i sömnschema reglering och humör.

Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.

In medicine, energy transfer refers to the process of moving energy from one system or entity to another, such as the transfer of heat energy between molecules during a chemical reaction or the transmission of electromagnetic energy in the form of radiation for diagnostic or therapeutic purposes.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

I en enkel medicinsk definition är "rodamin" ett fluorescent färgmedel som används vid mikroskopi och andra tekniker för att markera och visualisera biologiska strukturer, såsom blodkärl och celler. Det binder till proteiner eller andra molekyler i cellen och absorberar ljus av en viss våglängd, vilket får det att glöda när det utsätts för exciterande ljus av en annan våglängd.

Proteiner som är delaktiga i ljusalstringsfenomen hos livsformer, vari ingår bl a enzymatiska och icke-enzymatiska system, med eller utan närvaro av syre eller kofaktorer.

En grupp derivat av spiro(isobensofuran-1(3H),9'-(9H)xanten)-3-on. De används som färgämnen, som metallindikatorer och som fluorescerande markörer i immuntester.

Föreningar innehållande tre metingrupper. De används för katjonfärgning av biologiska preparat.

En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.

Fluorometri är en teknik för att mäta intensiteten och våglängden av fluorescensljus, som uppstår när ett ämne exciteras med ljus av en viss våglängd. Det används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera interaktioner mellan biologiska molekyler och deras funktionella egenskaper, samt för att kvantifiera koncentrationen av specifika biomolekyler i en provblandning. Fluorometri är ett känsligt och selektivt sätt att detektera och mäta små mängder fluorescerande ämnen, och har därför blivit en viktig metod inom molekylärbiologi, cellbiologi och neurovetenskap.

Optiskt imaging är en icke-invasiv teknik som använder ljus för att generera bilder av strukturer och funktioner inne i ett levande vävnads- eller cellulärt system. Denna metod bygger ofta på kontrasterande effekter mellan olika delar av ett objekt, såsom absorption, reflektion, fluorescens eller bioluminescens av ljus. Optiskt imaging används inom flera områden inom medicinen, till exempel i diagnostiska undersökningar, forskning och utveckling av terapeutiska strategier.

'Fotoblekning' refererar till ett fysiologiskt fenomen där huden blir ljusare eller blekare efter exponering för starkt solljus eller UV-strålning. Detta händer på grund av att melanin, det pigment som ger huden dess färg, samlas och koncentreras i de yttre lagren av huden som en skyddsreaktion mot solens ultravioletta strålning. När cellerna som producerar melanin, melanocyterna, utsätts för UV-strålning ökar de sin aktivitet och produktion av melanin, vilket orsakar en brunaktig färgförändring i huden, även kallat solbränna.

Diskreta energimängder, tillsynes elementarpartiklar utan massa, som överförs med ljusets hastighet. De utgör (kvant)enheten för elektromagnetisk strålning. Fotoner avges när elektroner förflyttas från en energinivå till en annan.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

Ett immunfluorescenstest där påvisande av hapten-antikroppsreraktionen är baserad på mätning av ökad polarisering av fluorescensmärkt hapten som kopplast till antikroppar. Metoden är mycket användbar för mätning av små haptenantigen, som t ex läkemedel vid låga koncentrationer. Syn. FPIA.

En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.

En klass organiska föreningar som innehåller en anilin- (fenylamin-)grupp länkad till ett salt eller en ester av naftalensulfonsyra. De används ofta som fluorescerande färgämne.

En indikatorftalfärg som är gulgrön i utstryk av normal tårvätska och klargrön i en mer alkalisk lösning, som t ex kammarvatten, och används därför både terapeutiskt och för diagnos i samband med hornhinneskador.

Ett naftalenderivat med karcinogen verkan.

Fluorescerande markör som kan binda till vävnader och proteiner och som används vid fluorescerande antikroppsfärgning och i protein- och aminosyrabindningsteknik.

Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Gasers eller lösningars förmåga att utbreda sig från ett område med högre tryck eller koncentration till områden med lägre tryck eller koncentration. Diffusion är en viktig mekanism i samband med biologisk transport.

En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.

En färglös, luktfri, i vatten lättlöslig vinylmonomer framställd genom hydrering av akrylnitril. Används främst för elektrofores, kromatografi och elektronmikroskopi, samt vid behandling av avloppsvat ten.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

I en enstaka medicinsk betydelse kan "pyrexia" användas för att beskriva ett tillstånd där kroppstemperaturen är högre än normalt, även känt som feber. Termen "pyrexia" kommer från grekiskans "pyr" som betyder eld och "fever" på engelska. Det bör dock poängteras att "pyrexia" vanligtvis används i medicinska sammanhang snarare än "pyrener".

Föreningar som innehåller en 1-dimetylaminonaftalen-5-sulfonylgrupp.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Ett fluorescerande ämne som avger ljus endast i bestämda konfigurationer i vissa fettmedia. Det används för studier av membranlipider.

Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.

Naphthalene sulfonates are a class of chemical compounds characterized by the addition of one or more sulfonic acid groups (-SO3H) to naphthalene, a polycyclic aromatic hydrocarbon consisting of two benzene rings fused together. These compounds are commonly used as detergents, dyes, and industrial chemicals. A well-known example is sodium naphthalene sulfonate, which is an anionic surfactant.

En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.

Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.

"Molecular imaging är en teknik inom medicinen som kombinerar molekylärbiologi och medicinsk bildbehandling för att visualisera, karaktärisera och mäta specifika molekyler eller biologiska processer i levande organismen. Denna metod möjliggör tidig diagnos, övervakning av sjukdomsutveckling samt bedömning av behandlingsverkan på cell- och molekylär nivå."

"Färgning och märkning är tekniker inom histologi och patologi som involverar användning av färgämnen eller markörer för att synliggöra, kontrastera eller identifiera specifika strukturer, celltyper eller molekyler i vävnader eller preparat, vilket underlättar observering och analysering under mikroskopi."

Konstgjorda, små, enkla eller flerskiktsblåsor (tillverkade av lecitiner eller andra lipider) som används för transport av olika biologiska molekyler eller molekylkomplex till celler, t ex läkemedel eller gener. De används även för undersökning av membran och membranproteiner.

Quantum dots (QDs) are tiny semiconductor particles, typically ranging in size from 2 to 10 nanometers in diameter. They are made of materials like cadmium selenide or indium phosphide. Quantum dots have unique optical properties due to their small size, which allows them to confine electrons and electron holes (excitons) within the particle. This confinement leads to quantized energy levels, resulting in discrete, narrow-band emission spectra that are dependent on the quantum dot's size. The ability to tune the emission wavelength by changing the size of the quantum dot makes them useful for various applications such as biological imaging, medical diagnostics, and optoelectronic devices.

Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom eller mellan levande organismer och deras omgivning. Detta kan inkludera interaktioner på cellulär nivå, såsom proteinkemiska reaktioner och genuttryck, samt större skalor som energiöverföring, elektrisk signalering och mekanisk deformation i vävnader och organ. Biofysikaliska fenomen kan också omfatta studiet av hur fysiska stimuli påverkar levande system, till exempel ljusabsorption, termoreglering och magnetoreception.

En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.

Protein denaturering refererar till processen där ett protein förlorar sin naturliga, biologiskt funktionella konformation och tredimensionell struktur som resulterar från att den korrekta sekvensordningen av aminosyror i polypeptidkedjan störs. Detta kan orsakas av faktorer såsom förändringar i pH, temperatur, koncentrationen av salt eller organiska lösningsmedel, mekanisk påverkan eller exponering för kemiska substanser som t.ex. detergenter eller lösningsmedel. När ett protein denatureras kan det bli mer benäget att aggregera och bilda insolubila klumpar, vilket kan leda till förlust av dess funktionella kapacitet. Det är värt att notera att proteiner ofta kan delvis eller fullständigt återfå sin ursprungliga konformation och funktion om de exponeras för normala villkor igen, men i vissa fall kan denaturering vara permanent och leda till

Ett mellanled i syntesen av hem, som fås från succinyl-CoA och glycin.

En trikarbocyaninfärg som används diagnostiskt för leverfunktionstester och vid mätning av blodvolym och hjärtkapacitet.

Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Vetenskap inriktad på problemlösning i abstrakt och allmängiltig form.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Olika metoder för att med en biologisk sond eller sensor mäta halten av något visst (organiskt) ämne. Biokemiska reaktioner mellan sensorns känselkropp, bestående av biologiskt material, och det ämne man vill mäta omvandlas till kvantifierbara signaler.

En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Lipidlager med en tjocklek av två molekyler. Dubbellagersystem används ofta som modeller för biologiska membran.

Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.

Ett kraftigt basisk, organiskt ämne, främst i form av guanidiumjoner vid fysiologiskt pH. Det återfinns i urin som en normal metabolit av protein. Guanidinhydroklorid används i laboratoriearbete för proteindenaturering. Det används även för behandling av myasteni och som fluorescerande sond vid HPLC.

Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.

Fosfolipidmolekylers rörelse i lipiddubbellagret, beroende på fosfolipidklass, deras fettsyrasammansättning och acylkedjornas omättnadsgrad, kolesterolkoncentration och temperatur.

Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."

Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

4-Chloro-7-nitrobenzofurazan är ett organisk ämne som används inom kemisk forskning, särskilt inom områdena analytisk och preparativ kemi. Det är en substans med potential till hög toxicitet och skall hanteras med försiktighet. Den kan orsaka allvarliga hud- och ögonskador samt vara farlig vid inandning eller förtäring.

"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

En samling atomer eller molekyler som fästs vid andra molekyler eller cellstrukturer för att undersöka deras egenskaper. Radioaktiva DNA- eller RNA-sekvenser används inom molekylär genetik för att påvisa förekomst av komplementära sekvenser med hjälp av nukleinsyrahybridisering.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.

Protoporfyriner är ett sällsynt medicinskt tillstånd orsakat av en genetisk mutation som resulterar i onormalt höga nivåer av ett pigment kallat protoporfyrin i kroppen. Denna störning inträffar under produktionen av hemgrupp, en komponent i hemoglobinet, och orsakas av en defekt i ett enzym som kallas ferrochelatas.

Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.

Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.

Pyridiniumföreningar är salter eller estrar av pyridinium-kationen, ett positivt jon som bildas när pyridin, en aromatisk heterocyklisk organisk förening, protoneras och thereby blir positivt ladad. Pyridiniumföreningar är vanligen stabila under normala förhållanden och kan vara svaga till moderata akvaterbara baser. De används ofta inom organisk syntes som katalysatorer eller reagens i olika typer av reaktioner, såsom Michael-additioner, aldoleringar och Mannich-reaktioner.

Kemiska ämnen som används för färgning av andra material. Färgningen kan vara tillfällig eller permanent. Färger kan också användas i läkemedel och som reagentia eller reaktionsindikatorer inom medicin och forskning.

Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.

Nära-infraröd spektroskopi (NIRS) är en icke-invasiv analytisk teknik som utnyttjar det faktum att organiska molekyler absorberar, reflekterar eller transmitterar ljus i nära infraröda våglängder (700-2500 nm), vilket möjliggör kvantitativa och kvalitativa bestämningar av kemiska och fysikaliska egenskaper hos bland annat livsmedel, biologiska vävnader och miljöprover.

Salter och estrar av den mättade, C12-monokarboxylsyra-laurinsyran.

Oorganiska eller organiska föreningar som innehåller bor som en integrerad del av molekylen.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

Färglösa, luktfria kristaller som används i stor utsträckning inom forskning för tillverkning av polyakrylamidgeler för elektrofores m m. En del polymerer används för vatten- och jordbehandling.

Purin som är en isomer till adenin (6-aminopurin).

Ett medel mot trypanosomer och eventuellt virus med utbredd användning inom experimentell cellbiologi och biokemi. Etidium har ett flertal experimentellt användbara egenskaper, som t ex förmåga att binda till nukleinsyror, icke-kompetitiv blockering av nikotinacetylkolinreceptorer, och fluorescens. Det används vanligen i bromidform.

Det band i det elektromagnetiska spektret som vanligtvis upplevs som värme. De infraröda strålarna har längre våglängder än det synliga ljuset och når in i mikrovågsfrekvenserna. Infrarött ljus används för värmebehandling och för uppvärmning av mat.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

Utnyttjande av apparater som använder detektormolekyler för att spåra, undersöka eller analysera andra molekyler, makromolekyler, molekylaggregat eller organismer.

Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.

"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.

Fastställande av korrekta mätvärden på ett mätinstrument genom jämförelse med standardvärden, eller inställningar av kontrollapparatursom motsvarar vissa givna värden för spänning, ström, frekvens osv .

Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt

Optisk tomografi (OT) är en icke-invasiv bildbehandlingsmetod som använder ljus för att generera skärningsbilder av ett objekt eller en levande vävnad, såsom ögat. OT kan ge information om optiska egenskaper och struktur hos vävnaden, till exempel absorptions- och spridningskoefficienter för ljus. Detta möjliggör att diagnostisera och studera olika sjukdomar eller skador på ett tidigt stadium. Ett vanligt använt exempel på OT är optisk koherens tomografi (OCT), som används för att undersöka retinan i ögat.

I medicine är "xantom" (utan 'er' på slutet) en benämning på ett typiskt utseende av kolesterolhaltiga fettavlagringar som kan ses under huden, ofta runt ögonlocken, men även i andra delar av kroppen. Xantomer är vanligtvis symptomfria, men kan vara relaterade till höga nivåer av lipider (bl a kolesterol) i blodet och är därför ofta ett tecken på underliggande sjukdomar som lever- eller tarmsjukdomar, diabetes eller genetiska störningar i metabolismen. I allvarliga fall kan xantomer vara förknippade med atherosklerotisk sjukdom och ökat kardiovaskulärt risk.

"Strålningsspridning" refererar till utbredningen eller spridningen av joniserande strålning från en källa till omgivande miljö, vilket kan orsaka fysisk skada på levande vävnad och öka risken för genetiska mutationer och cancer.

Grundämne med kemiskt tecken Eu, tillhörande gruppen sällsynta jortartsmetaller. Atomnummer är 63 och atomvikt 152. Naturligt förekommande isotoper är 151, 152 och 153. Metallen oxiderar lätt i luft och reagerar med vatten. Den används inom elektroniken, bl a i TV-bildskärmar för att ge röd färg, och vid NMR-spektroskopi.

"Optiska fenomen" är en samlande beteckning för de visuella effekter och observationer som orsakas av ljusets interaktion med strukturer och material, inklusive refraktion, reflexion, diffraction och dispersion.

Varje bildframställning av ett organs eller en vävnads struktur eller funktion som används för diagnostisk bedömning. Häri ingår såväl mätning av fysiologiska och metaboliska reaktioner på fysiska och kemiska stimuli som ultramikroskopi.

Lipider, huvudsakligen fosfolipider, kolesterol och små mängder glykolipider som finns i membran, inkl. cellmembran och intracellulära membran. Lipiderna kan förekomma som dubbellager i membranen, med inneslutna proteiner mellan lagren och yttre proteiner på membranets utsida. Membranlipider är nödvändiga för aktiv transport, ett flertal enzymatiska aktiviteter och membranbildning.

Ett antibiotiskt ämne från Streptomyces aureofaciens, använt mot bakterier och protozoer.

Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.

Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.

Bruk av instrument och teknik för att åskådliggöra material och detaljer som inte är synliga med blotta ögat. Detta åstadkoms genom förstoring av bilder, vilka överförs med ljus- eller elektronstrålar genom optiska eller magnetiska linser som förstorar hela bildfältet. Vid svepmikroskopi skapas bilder genom punktvis avbildning av preparatet, i förstorad skala, efterhand som en smal stråle av ljus, elektroner, laser, en ledande sond eller topografisond sveper över det.

N,N,N´,N´-tetrametyl-3,6-akridinediamin, monohydroklorid. Kationiskt cytokemiskt färgämne specifikt för cellkärnor, isht DNA. Används som supravitalt färgämne och i fluorescenscytokemi. Kan ge upphov till mutationer hos mikroorganismer.

Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.

Komplex som innehåller klorofyll och andra ljuskänsliga molekyler. De kan fånga upp energi i form av fotoner och förekommer som beståndsdelar av fotosystem I-proteinkomplexet eller fotosystem II-proteinkomplexet.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen och har symbolet Tb. Det är ett sällsynt förekommande ämne och används främst inom elektronikindustrin, bland annat i specialeffekter och fluorescerande lampor. Terbium har inga kända medicinska användningsområden.

Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.

Art- eller underartspecifikt DNA (inkl. komplementärt DNA, bevarade gener, hela kromosomer eller hela genom), vilket används i hybridiseringsstudier för att identifiera mikroorganismer, mäta DNA-DNA-homologier, gruppera underarter osv. DNA-sonden hybridiseras med specifikt mRNA, om sådant finns. Konventionella metoder för påvisande av hybridiseringsprodukten omfattar dot blot-test, Southern blot-test och DNA:RNA-hybridspecifika antikroppstest. Konventionell märkning av DNA-sonden sker med radioisotoperna 32P och 125I, eller med den kemiska markören biotin. DNA-sondtekniken utgör ett specifikt, känsligt, snabbt och billigt alternativ till cellodlingsmetoder för diagnostisering av infektionssjukdomar.

Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.

Avvikelser från det normala antalet kromosomer eller från den normala strukturen, vilka inte alla nödvändigtvis är förknippade med sjukdom (kromosomrubbningar).

Kinoliniumföreningar är en grupp organiska föreningar som innehåller ett kinolinium-kation, vilket består av en positivt laddad kolvätekedja med en kinolinnring, som är en heterocyklisk komponent bestående av två benzeningrar fused med en pyridinring.

I medicine refererar "färg" vanligtvis till det visuella aspekten av vävnader, kroppsfluider eller huden som kan variera som ett resultat av normal fysiologisk process, patologiska tillstånd eller påverkan av yttre faktorer. Exempelvis kan gul färg i huden och ögonvitor (icterus) indikera en störning i leverfunktionen.

Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:

Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.

'Optik och fotonik' är ett samlingsbegrepp för studiet och tillämpningen av ljus, inklusive laserljus, med fokus på att generera, manipulera och detektera elektromagnetisk strålning i det synliga spektret och närliggande områden, för att skapa innovativa tekniker och teknologier inom bland annat kommunikation, medicin, energiproduktion och datorsystem.

En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.

In a medical context, "optical processes" typically refer to the various biological and physical interactions that occur when light interacts with the eye, leading to vision. This can include the refraction of light by the cornea and lens, the conversion of light into electrical signals in the retina, and the transmission of those signals to the brain for processing and interpretation.

Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.

Ett fluorescerande, kalciumkelatbildande ämne som används för att studera intracellulärt kalcium i många vävnadstyper.

En teknik som omfattar morfometri, densitometri, neurala nätverk och expertsystem som har många kliniska och forskningstillämpningar och som är särskilt användbar inom anatomisk patologi för undersökning av elakartade förändringar. De för tillfället vanligaste tillämpningarna är inom DNA-analys och immunfärgningskvantifiering.

Porphyriner är en grupp sjukdomar som orsakas av störningar i produktionen av porfyriner, organiska molekyler som ingår i vissa biologiskt viktiga ämnen, till exempel hemgruppen i hemoglobin. Porfyri kan ge upphov till symtom som hudskador, mag-tarmproblem och neurologiska symptom som svaga muskler, sömnsjuka och psykiatriska besvär. Sjukdomen kan vara ärftlig eller utlösas av vissa miljöfaktorer, till exempel alkohol och vissa läkemedel.

Reaktionen när två kemiskt lika molekyler förenas.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.

En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.

Behandling med ljuskänslighetsalstrande preparat, invärtes eller utvärtres, och påföljande ljusexponering.

En rödfärg med många användningsområden, t ex för smink, läkemedel, textilier osv, samt för vävnadsfärgning och motfärgning med hematoxylin. Den används även i vissa odlingsmedier.

Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.

En fysikalisk egenskap karakteriserad av olika mätvärden vid mätni ng i olika riktningar i ett material, t ex avseende värme- eller elektrisk ledningsförmåga eller ljusbrytningsförmåga. I kristallogra fi är det en beteckning på variationer i ljusbrytningsindex i en kristall vid varierande infallsriktningar för ljuset.

"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."

Kromosomförhållande i celler som avviker från det normala genom övertalighet eller förlust av kromosomer eller kromosompar. I en normalt diploid cell kallas förlusten av ett kromosompar nullisomi (sym bol: 2N-2), förlusten av en kromosom monosomi (2N-1), ett extra kromosompar tetrasomi (2N+2) och en extra kromosom trisomi (2N+1).

Konstgjorda membran, som t ex halvgenomsläppliga membran för artificiell njurdialys, enkelmolekylskiktade och dubbelmolekylskiktade membran som används som modeller för simulering av biologiska cellmembran. Sådana membran används även i samband med styrd vävnadsläkning.

Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.

"Nanotechnology" kan definieras som användning och manipulation av materiella objekt med dimensioner på nanoskalan, vanligtvis mellan 1-100 nanometer (en miljarddels meter), för att skapa nytt material eller produkter med unika egenskaper och funktioner. Detta kan innebära användning av tekniker som self-assembly, molecular engineering och controlled manipulation av individuella atomer och molekyler. Nanoteknologi har potentialen att revolutionera flera områden, inklusive elektronik, medicin, energi och miljö.

NAD (Nicotinamid Adenin Dinukleotid) är ett viktigt koenzym som deltar i flertalet biokemiska reaktioner inom kroppen, särskilt vid cellandningen där det hjälper till att konvertera energireserver i form av kolhydrater, fetter och protein till ATP (Adenosintrifosfat), som används som direkt energikälla i cellerna. NAD förekommer i två former: NAD+ (oxiderad form) och NADH (reducerad form). Vid cellandningen oxideras NADH tillbaka till NAD+, vilket genererar elektroner som driver den elektrontransportkedja som producerar ATP. Därutöver är NAD också inblandat i andra processer såsom DNA-reparation och cellulär signalering.

Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.

I medicinsk kontext, används silver ofta inom produkter för desinfektion och cicatrisering på grund av dess antimikrobiella egenskaper. Sålunda kan "silver" definieras som ett mineral som används i medicinska applikationer för att reducera risken för infektioner genom att störa bakteriers och svampars tillväxt och reproduktion.

I en enkel medicinsk definition är en oxazin en heterocyklisk organisk förening som består av en sex-ledad ring med en syreatom och en kväveatom. Oxaziner har en viktig roll inom farmakologi eftersom de ingår i strukturen på flera läkemedel, däribland vissa antidepressiva, antiallergiska och neuroprotektiva mediciner.

In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.

I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.

I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.

En mikroskopiteknik där tv-kameror används för att öka ljusstyrkan i annars för mörka, förstorade bilder. Tekniken är vanlig inom telepatologi.

Unilamellära liposomer är sfäriska vesiklar bestående av en enda lipidbilaga, som omger ett aqueöst innanrum. De används inom farmaceutisk forskning och leverans som transportvehikel för hydrofoba läkemedel och andra bioaktiva ämnen, då de kan fusionera med cellytan och frisätta sin last inuti cellen.

Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.

Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.

En grupp glukospolymerer som produceras av vissa bakterier. Dextraner har terapeutisk användning som plasmavolymutökare och som antikoagulanter. De har även utbredd användning i biologiska studier och industriellt.

Avgivande av synligt ljus när exciterade elektroner faller från en högre energinivå till en lägre och därvid förlorar energi i form av fotoner. Detta ljus kallas ofta kallt ljus, då det inte uppkommer till följd av upphettning, som vid incandescens. Luminiscens utnyttjas i många praktiska tillämpningar.

En tiolhaltig, icke-essentiell aminosyra som vid oxidation bildar cystin.

I en enkel mening kan nanopartiklar definieras som mycket små partiklar med minst en dimension i storleksordningen nano, det vill säga mellan 1 och 100 nanometer (nm). En nanometer är en miljarddels meter.

Bovine serum albumin (BSA) refererar till ett protein som utvinns från nötkreaturs blodplasma (serum). Det är strukturellt och funktionellt likt mänsklig serumalbumin, men används ofta i forskning och laboratoriemiljöer som en proteinstandard eller för att blockera icke-specifika bindningsställen på glas- eller plastmaterial. Det är ett av de mest vanligt använda proteinen inom molekylärbiologi och har en mycket välkänd aminosyrasekvens och struktur.

Genetisk translokation är en typ av genetisk avvikelse där delar av två olika kromosomer byter plats med varandra. Denna process kan resultera i att gener på de två kromosomerna hamnar i en ny position, vilket kan störa normal proteinproduktion och orsaka genetiska sjukdomar eller abnormaliteter hos den drabbade individen.

"Protein multimerization" refererar till processen där ett protein eller ett subenhet av ett protein interagerar och sammanlänkar med identiska proteiner eller subenheter för att bilda en större, komplex struktur som består av flera likadana monomera enheter. Denna process kan involvera icke-kovalenta interaktioner såsom vätebindningar, saltbrobryggor och hydrofoba effekter, eller kovalenta bindningar som disulfidbindningar. Multimerization av proteiner är viktigt för deras funktionella aktivitet, stabilitet, sammansättning och reglering inom celler.

Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.

"Viskositet är ett mått på en fluids inre friktion eller motstånd mot deformation, som uttrycks i poise (P) eller siemens (S). Ju högre viskositet, desto tjockare och långsammare flyter vätskan."

Utnyttjande av fluorescensspektrometri för erhållande av kvantitativa resultat vid tillämpning av immunfluorescensteknik. Metodens fördel framför andra (som t ex RIA) är den höga känsligheten, med en detektionsgräns på tiondels mikrogram per liter.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.

Syntetisk fosfolipid som används i liposomer och lipidlager för att studera biologiska membran. Den är också en huvudbeståndsdel i lungytaktiva substanser.

Kartläggning av en cellkärnas hela kromosomuppsättning. Kromosomkännetecknen hos en individ eller en cellinje presenteras vanligtvis som en systematisk uppställning av metafaskromosomer från ett mikrofoto av en enda cellkärna ordnade parvis i minskande storleksordning och efter centromerens läge.

Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.

Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.

Syntetiska eller naturligt förekommande ämnen besläktade med kumarin, kumarsyrans deltalakton. Kumarin i sig förekommer i tonkabönan. De olika kumarinerna har föreslagits att kunna användas för en rad olika ändamål, som tex som antikoagulanter, farmaceutiska hjälpmedel, indikatorsubstanser och reagens, fotoreaktiva ämnen och antitumörmedel.

I en enkel medicinsk definition kan fiberoptik beskrivas som en teknik där ljus leds genom mycket smala, genomskinliga glasfibrer för att möjliggöra överföring av information eller direkt se inne i håligheter eller kroppsdelar. Detta används ofta inom områden som endoskopi, fiberoptisk kommunikation och sensorer.

"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."

En oorganisk förening som används som jodkälla i samband med tyreotoxisk kris och för förberedande behandling av tyreotoxikospatienter inför tyreoidektomi.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

En selektiv ökning av antalet kopior av en gen som kodar för ett visst protein, utan motsvarande mångfaldigande av andra gener. Detta sker naturligt genom uttag av repetitionssekvensen ur kromosomen och dess extrakromosomala replikation i en plasmid, eller genom produktion av ett RNA-transkript av hela repetitionssekvensen av ribosom-RNA och omvänd transkription av molekylen, så att ytterligare en kopia av den ursprungliga DNA-sekvensen bildas. Det har utvecklats laboratoriemetoder för oproportionell replikation genom ojämn överkorsning, upptag av DNA från upplösta celler, eller framställning av extrakromosomala sekvenser genom cyklisk replikation.

Maleimider är en klassterm för en grupp av organiska föreningar som innehåller en reaktiv maleimidgrupp (-CO-NR-C=O). Denna grupp kan undergå en nukleofil additionsreaktion med en thiolgrupp (–SH) i ett biomolekyl, vilket gör maleimider användbara som kemiska reagens i biokemi och medicinsk forskning. Till exempel kan maleimider användas för att koppla två proteiner eller en protein och en liten molekyl tillsammans, genom att bilda en kovalent bindning mellan dem.

'Fotokemiska processer' refererar till kemiska reaktioner som induceras eller katalyseras av ljusenergi, där fotoner absorberas av ett kemiskt system och initierar en molekylär omstrukturering eller produktbildning.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Time-lapse imaging är en teknik inom mikroskopi där en serie digitala bilder tas av ett objekt under en längre tidsperiod, med intervall mellan varje inspelning. Bildserien accelereras sedan och visas som en film, vilket gör det möjligt att observera händelser eller förändringar över tid som annars kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat. Detta används ofta inom cellbiologi och medicinsk forskning för att studera celldynamik, celleväxthuvuden, embryonal utveckling och andra biologiska processer på cell- eller subcellulär nivå.

In medicine, 'ytegenskaper' refer to the observable characteristics or features of a disease, condition, or physical trait that can be used to describe, identify, or differentiate it from others, often based on symptoms, signs, laboratory tests, or imaging studies.

En skiktroentgen (CT) är en specialiserad typ av röntgenundersökning som ger detaljerade, snittbilder av kroppens inre strukturer, genom att använda smala strålar av röntgenstrålning som roterar runt patienten.

En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.

Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

Optiska fiber är trådar av glas eller plast som används för att transmittera ljussignaler över långa avstånd, vanligtvis inom kommunikations- och medicinska tekniker. De består av en kärna av högindexmaterial omgiven av ett yttre skal av lägre indexmaterial, vilket möjliggör totalreflektion och ljusets guideande genom fibern.

Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.

En ytterst känslig (pikomolarnivå; tiotusentals gånger känsligare än konventionell elektrofores) och effektiv elektroforesteknik för separation av proteiner, nukleinsyror och kolväten.

I en mening kan definitionen av 'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' vara: Proteinkomplex som inkluderar reaktionscentra för fotosyntesen, vilka är membranproteiner som binder och aktiverar klorofyll och andra pigment som absorberar ljusenergi. Denna energi används sedan för att skapa elektrontransportkedjor som genererar ATP och NADPH, vilket ger cellen den nödvändiga energian för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler under den ljusberoende delen av fotosyntesen.

'Luminiscenerande medel' refererar till ämnen eller preparat som är kapabla till att ge ifrån sig ljus, ofta genom excitering av en yttre källa som elektromagnetisk strålning. Detta fenomen kallas luminiscens och kan inträffa på grund av olika mekanismer såsom fluorescens, fosforescenс eller chemiluminiscens. Luminiscenerande medel används inom en rad olika områden, till exempel inom medicinen för diagnostiska och terapeutiska syften, liksom i forskning och industriella tillämpningar.