Masspektrometri
Fluorescens
Fluorescensspektrometri
Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.
Spectrometry, Mass, Electrospray Ionization
Electrospray Ionization Mass Spectrometry (ESI-MS) är en teknik inom masspektrometri som används för att identifiera och karaktärisera biologiska macromolekyler, såsom proteiner och peptider. Metoden involverar elektrospraying av en lösning av det analoga ämnet i en hög fältstyrka, vilket resulterar i jonisering av molekylerna genom att bilda chargeska graderad aerosol. Dessa joner kan sedan separeras och detekteras baserat på deras mass-till-laddningsförhållande (m/z) med hjälp av en massanalysator, vilket ger information om molekylerens massa och struktur. ESI-MS är en känslig och specificerad teknik som används inom många områden inom biologisk forskning och medicinsk diagnostik.
Tandem-masspektrometri
Tandem-masspektrometri, även kallat MS/MS eller dual mass spectrometry (DMS), är en teknik inom masspektrometri där ett joniserat molekylärt jonförband sönderdelas i två steg för att identifiera och karakterisera dess komponenter. I första steget separeras jonen av sin massa till charge-förhållande (m/z) och det resulterande jonspektrumet används för att välja en specifik jon som sedan fragmenteras i andra steget. Denna process ger ett fragmentjonspektrum som kan hjälpa till att bestämma strukturen av den ursprungliga molekylen genom att identifiera dess unika fragmentationsmönster.
Fluorescensmikroskopi
Masskromatografi-Masspektrometri
En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.
Spectrometry, Mass, Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization
Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization Mass Spectrometry (MALDI-MS) is a technique used for the analysis of biomolecules, such as proteins and peptides, as well as small molecules. This method combines matrix-assisted laser desorption/ionization (MALDI) with mass spectrometry (MS) to ionize and separate analytes based on their mass-to-charge ratio.
Fluorescenspolarisation
Polarisationsmätning av fluorescerande ljus från lösningar eller mikroskopprov. Metoden används för att erhålla uppgifter om molekylstorlek, molekylform och konformation, anisotropi, elektroniskt energiflöde, molekylär interaktion, inkl. bindning av färg och koenzymer, samt antigen-antikroppreaktion.
In situ-hybridisering, fluorescerande
Fluorescerande färgämnen
Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.
Fluorescensresonansenergiöverföring
Ett slags fluorescensspektroskopi, där man utnyttjar två fluorescensfärger med överlappande emissions- och absorptionsspektra, vilket används för att ange märkta molekylers proximitet. Tekniken är användbar vid undersökning av molekylsamverkan och proteinveckning.
Högtrycksvätskekromatografi
Sekundärjon masspektrometri
"Sekundärjon masspektrometri" refererar till en teknik inom masspektrometri där en sekundärjonisationsprocess används för att generera joner från ett initialt analytsubstrat, vilket följs av separation och detektion av dessa joner baserat på deras massa-laddningsförhållande.
Molekylsekvensdata
Fluorescens efter ljusblekning
En metod för att studera membranproteiners och lipiders sidorörelser. Ett litet område på ett cellmembran bleks med en laserstråle, och den tid det tar för oblekta, fluorescensmärkta proteiner att vandra tillbaka till det blekta området är ett mått på cellmembranets fluiditet. Utifrån dessa mätningar kan ett proteins eller en lipids diffusionskoefficient beräknas.
Proteomik
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Fluorescensmikroskopi, multifoton
Fluorescensmikroskopi som utnyttjar lågenergifotoner för att aktivera fluoroforen. Multifotonmikroskop har en förenklad optisk bana på emissionssidan, pga avsaknad av nålhål för emissionsstrålen, vilket behövs på vanliga konfokala mikroskop. Ytterst medger detta en spatiell avgränsning av fluorescensaktiveringen, med bildåtergivning djupare in i optiskt tät vävnad, medan ljusblekning och fototoxicitet begränsas till det avbildade området.
Aminosyrasekvens
Spectrometry, Mass, Fast Atom Bombardment
"Fast Atom Bombardment Mass Spectrometry (FAB-MS) is a soft ionization technique used for determining the mass of large molecules, such as proteins and peptides, which have been difficult to analyze with other forms of mass spectrometry. In FAB-MS, a beam of fast atoms, typically Xenon or Argon, is directed at a sample that has been mixed with a matrix material, causing the ejection of charged ions from the sample surface. These ions are then accelerated and analyzed by a mass analyzer to determine their mass-to-charge ratio."
Tryptofan
Tryptophan är en essentiell aminosyra, som betyder att den måste införas genom kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv. Det är en building block för proteiner och spela en viktig roll i produktionen av neurotransmittor, såsom serotonin och melatonin, som är involverade i sömnschema reglering och humör.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Grönfluorescerande proteiner
Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.
Proteom
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
Energiöverföring
Resultats reproducerbarhet
Rodaminer
I en enkel medicinsk definition är "rodamin" ett fluorescent färgmedel som används vid mikroskopi och andra tekniker för att markera och visualisera biologiska strukturer, såsom blodkärl och celler. Det binder till proteiner eller andra molekyler i cellen och absorberar ljus av en viss våglängd, vilket får det att glöda när det utsätts för exciterande ljus av en annan våglängd.
Molekylstruktur
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Luminiscerande proteiner
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Kalibrering
Sensitivitet och specificitet
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Fluoresceiner
Peptider
Konfokal mikroskopi
En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.
Fluorometri
Fluorometri är en teknik för att mäta intensiteten och våglängden av fluorescensljus, som uppstår när ett ämne exciteras med ljus av en viss våglängd. Det används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera interaktioner mellan biologiska molekyler och deras funktionella egenskaper, samt för att kvantifiera koncentrationen av specifika biomolekyler i en provblandning. Fluorometri är ett känsligt och selektivt sätt att detektera och mäta små mängder fluorescerande ämnen, och har därför blivit en viktig metod inom molekylärbiologi, cellbiologi och neurovetenskap.
Karbocyanider
Optical Imaging
Optiskt imaging är en icke-invasiv teknik som använder ljus för att generera bilder av strukturer och funktioner inne i ett levande vävnads- eller cellulärt system. Denna metod bygger ofta på kontrasterande effekter mellan olika delar av ett objekt, såsom absorption, reflektion, fluorescens eller bioluminescens av ljus. Optiskt imaging används inom flera områden inom medicinen, till exempel i diagnostiska undersökningar, forskning och utveckling av terapeutiska strategier.
Indikatorer och reagenser
Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.
Cirkulär dikroism
Tvådimensionell gelelektrofores
Bindningsplatser
Immunokemisk fluorescenspolarisation
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Modeller, molekylära
Ultraviolettspektrofotometri
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Standarder
I en medicinsk kontext kan "standarder" definieras som etablerade riktlinjer eller krav som fastställs av auktoriserade organ, forskningsstudier eller klinisk erfarenhet. Dessa standarder styr vård och behandling för att säkerställa högkvalitativ, säker och effektiv omsorg som är baserad på bäst tillgänglig evidens och god medicinsk praktik. De kan omfatta allt från kliniska riktlinjer för diagnos och behandling av specifika sjukdomar, via standarder för sterilitet och desinfektion i operationssalar, till krav på utbildning och kompetens hos vårdpersonal. Standarder är avgörande för att säkerställa en kvalificerad, konsekvent och säker medicinsk service.
Emissionsspektrometri
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
Fotoblekning
'Fotoblekning' refererar till ett fysiologiskt fenomen där huden blir ljusare eller blekare efter exponering för starkt solljus eller UV-strålning. Detta händer på grund av att melanin, det pigment som ger huden dess färg, samlas och koncentreras i de yttre lagren av huden som en skyddsreaktion mot solens ultravioletta strålning. När cellerna som producerar melanin, melanocyterna, utsätts för UV-strålning ökar de sin aktivitet och produktion av melanin, vilket orsakar en brunaktig färgförändring i huden, även kallat solbränna.
Fotoner
Diskreta energimängder, tillsynes elementarpartiklar utan massa, som överförs med ljusets hastighet. De utgör (kvant)enheten för elektromagnetisk strålning. Fotoner avges när elektroner förflyttas från en energinivå till en annan.
Magnetisk resonansspektroskopi
Laser
En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.
Atomabsorptionsspektrofotometri
Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer, vilka sedan absorberar ljus av en viss våglängd som är karakteristisk för just den metallen. Genom mätning av det absorbierade ljuset kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS används ofta inom områden som miljöanalys, klinisk analys och livsmedelskontroll.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Anilinnfaftalensulfonater
Limit of Detection
I en enkel mening kan 'Limit of Detection' (LOD) definieras som den minsta mängden eller koncentrationen av ett målmolekyl, som kan detekteras med en viss grad av säkerhet i en analytisk metod. Det är den lägsta koncentrationen där ett resultat kan skiljas statistiskt från en blankvärde med en given sannolikhet, ofta specificerad som en förväntad falsk positiv frekvens på 5%. LOD uttrycks vanligtvis i samma enheter som målmolekylen och beräknas ofta baserat på signal- till-brusförhållandet (signal-to-noise ratio, SNR) eller med hjälp av metoder som använder sig av statistiska kriterier.
Fluorescein
Deuterium utbyte mätning
"Deuterium exchange measurement refers to a scientific technique used in studying the structure and dynamics of proteins and other biomolecules, where the replacement of hydrogen (protons) with deuterium atoms is measured over time, providing information about the rate of exchange and mobility of various parts of the molecule."
Nötkreatur
Drogtestning
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Joner
Molecular Imaging
"Molecular imaging är en teknik inom medicinen som kombinerar molekylärbiologi och medicinsk bildbehandling för att visualisera, karaktärisera och mäta specifika molekyler eller biologiska processer i levande organismen. Denna metod möjliggör tidig diagnos, övervakning av sjukdomsutveckling samt bedömning av behandlingsverkan på cell- och molekylär nivå."
Klorofyll
Fluorescein-5-isotiocyanat
Fluorescerande markör som kan binda till vävnader och proteiner och som används vid fluorescerande antikroppsfärgning och i protein- och aminosyrabindningsteknik.
Isotopmärkning
Modeller, kemiska
Oxidation-reduktion
Pyrener
I en enstaka medicinsk betydelse kan "pyrexia" användas för att beskriva ett tillstånd där kroppstemperaturen är högre än normalt, även känt som feber. Termen "pyrexia" kommer från grekiskans "pyr" som betyder eld och "fever" på engelska. Det bör dock poängteras att "pyrexia" vanligtvis används i medicinska sammanhang snarare än "pyrener".
Diffusion
Gasers eller lösningars förmåga att utbreda sig från ett område med högre tryck eller koncentration till områden med lägre tryck eller koncentration. Diffusion är en viktig mekanism i samband med biologisk transport.
Kolibakterie
Peptidfragment
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
Akrylamid
En färglös, luktfri, i vatten lättlöslig vinylmonomer framställd genom hydrering av akrylnitril. Används främst för elektrofores, kromatografi och elektronmikroskopi, samt vid behandling av avloppsvat ten.
Peptidkartläggning
Peptidkartläggning, även kallat peptidmappning, är en biokemisk metod som används för att bestämma aminosyrasequensen hos ett okänt peptidmolekyul genom att successivt bryta ned det i kortare fragment med hjälp av proteaser och sedan bestämma sekvensen av varje fragment genom till exempel Edman degradering eller masspektrometri.
Cellmembran
Rekombinanta proteiner
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Proteinstruktur, tertiär
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Färgning och märkning
"Färgning och märkning är tekniker inom histologi och patologi som involverar användning av färgämnen eller markörer för att synliggöra, kontrastera eller identifiera specifika strukturer, celltyper eller molekyler i vävnader eller preparat, vilket underlättar observering och analysering under mikroskopi."
Solid Phase Extraction
"Solid phase extraction (SPE) is a method used in sample preparation for analytical chemistry, where a solid adsorbent material is used to selectively extract and concentrate target analytes from a liquid sample. The process typically involves passing the sample through a cartridge or disc containing the solid phase, which retains the analytes of interest while allowing other components to pass through. Following extraction, the analytes are then eluted from the solid phase using a small volume of a suitable solvent for further analysis."
Fotokemi
En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).
Tungt väte
Ljus
Gaskromatografi
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Kapillärelektrofores
En ytterst känslig (pikomolarnivå; tiotusentals gånger känsligare än konventionell elektrofores) och effektiv elektroforesteknik för separation av proteiner, nukleinsyror och kolväten.
Tunnskiktskromatografi
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Naftalensulfonater
Naphthalene sulfonates are a class of chemical compounds characterized by the addition of one or more sulfonic acid groups (-SO3H) to naphthalene, a polycyclic aromatic hydrocarbon consisting of two benzene rings fused together. These compounds are commonly used as detergents, dyes, and industrial chemicals. A well-known example is sodium naphthalene sulfonate, which is an anionic surfactant.
Celler, odlade
Proteindenaturation
Protein denaturering refererar till processen där ett protein förlorar sin naturliga, biologiskt funktionella konformation och tredimensionell struktur som resulterar från att den korrekta sekvensordningen av aminosyror i polypeptidkedjan störs. Detta kan orsakas av faktorer såsom förändringar i pH, temperatur, koncentrationen av salt eller organiska lösningsmedel, mekanisk påverkan eller exponering för kemiska substanser som t.ex. detergenter eller lösningsmedel. När ett protein denatureras kan det bli mer benäget att aggregera och bilda insolubila klumpar, vilket kan leda till förlust av dess funktionella kapacitet. Det är värt att notera att proteiner ofta kan delvis eller fullständigt återfå sin ursprungliga konformation och funktion om de exponeras för normala villkor igen, men i vissa fall kan denaturering vara permanent och leda till
Difenylhexatrien
Ett fluorescerande ämne som avger ljus endast i bestämda konfigurationer i vissa fettmedia. Det används för studier av membranlipider.
Liposomer
Konstgjorda, små, enkla eller flerskiktsblåsor (tillverkade av lecitiner eller andra lipider) som används för transport av olika biologiska molekyler eller molekylkomplex till celler, t ex läkemedel eller gener. De används även för undersökning av membran och membranproteiner.
Modeller, biologiska
Mutation
Rekombinanta fusionsproteiner
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Nanoteknologi
"Nanotechnology" kan definieras som användning och manipulation av materiella objekt med dimensioner på nanoskalan, vanligtvis mellan 1-100 nanometer (en miljarddels meter), för att skapa nytt material eller produkter med unika egenskaper och funktioner. Detta kan innebära användning av tekniker som self-assembly, molecular engineering och controlled manipulation av individuella atomer och molekyler. Nanoteknologi har potentialen att revolutionera flera områden, inklusive elektronik, medicin, energi och miljö.
Biofysik
Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.
Bassekvens
Quantum Dots
Quantum dots (QDs) are tiny semiconductor particles, typically ranging in size from 2 to 10 nanometers in diameter. They are made of materials like cadmium selenide or indium phosphide. Quantum dots have unique optical properties due to their small size, which allows them to confine electrons and electron holes (excitons) within the particle. This confinement leads to quantized energy levels, resulting in discrete, narrow-band emission spectra that are dependent on the quantum dot's size. The ability to tune the emission wavelength by changing the size of the quantum dot makes them useful for various applications such as biological imaging, medical diagnostics, and optoelectronic devices.
Termodynamik
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Polyakrylamidgelelektrofores
Spektralanalys
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
Isomeri
Fosfatidylkoliner
Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.
Kaniner
Flödescytometri
En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.
Proteinveckning
Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.
Metabolomik
Metabolomik är ett forskningsområde inom systembiologi som fokuserar på att studera det komplexa nätverket av metabola processer och den kemiska makeupen hos små molekyler, kallade metaboliter, i biologiska system, såsom celler, vävnader eller organismar. Metabolomiken strävar efter att kvantifiera och identifiera alla metaboliter i ett system för att ge en omfattande och detaljerad bild av dess aktuella tillstånd och funktion. Denna globala analys av metabolitprofilen ger information om interaktioner mellan gener, enzymer, metabola vägar och miljöfaktorer, vilket kan användas för att diagnosticera sjukdomar, utveckla personligad medicin och förstå biologiska system på ett djupare plan.
Biofysiska fenomen
"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom eller mellan levande organismer och deras omgivning. Detta kan inkludera interaktioner på cellulär nivå, såsom proteinkemiska reaktioner och genuttryck, samt större skalor som energiöverföring, elektrisk signalering och mekanisk deformation i vävnader och organ. Biofysikaliska fenomen kan också omfatta studiet av hur fysiska stimuli påverkar levande system, till exempel ljusabsorption, termoreglering och magnetoreception.
Biosensortekniker
Algoritmer
Trypsin
Analytisk prepareringsteknik
"Analytisk prepareringsteknik" är ett samlingsbegrepp inom laboratoriemedicinen som refererar till metoder och tekniker för att förbereda prover för analys. Detta kan inkludera processer som extraktion, separation, koncentration och rening av målkomponenter i ett prov för att möjliggöra en korrekt och pålitlig analytisk mätning. Exempel på analytiska prepareringstekniker är ultracentrifugering, kolonnkromatografi och filtrering.
Mikrokemi
Spektrofotometri
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Tumörcellinje
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Proteinstruktur, sekundär
Immunfluorescensteknik
Molekylära sonder
Lipidlager, dubbla
Fourieranalys
Den matematiska teorin (Jean-Baptiste-Joseph Fourier, 1807) för Fourierserier och Fourierintegraler för reell- eller komplexvärda funktioner av en eller flera reella variabler. Grundläggande för teorin är att sådana funktioner under allmänna förutsättningar kan byggas upp av sinus- och cosinusfunktioner (enkla svängningar) (Källa: Nationalencyklopedin 2003-09-04). Den har många tillämpningsområden inom biomedicin, t ex vid röntgenkristallografisk analys av DNA-spiralen och andra molekyler, inkl viruspartiklar, och för den modifierade projektionsalgoritm som allmänt används för framställning av datortomografibilder.
FTIR
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
Organiska kemikalier
Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.
Guanidin
Ett kraftigt basisk, organiskt ämne, främst i form av guanidiumjoner vid fysiologiskt pH. Det återfinns i urin som en normal metabolit av protein. Guanidinhydroklorid används i laboratoriearbete för proteindenaturering. Det används även för behandling av myasteni och som fluorescerande sond vid HPLC.
Indocyaningrönt
Chemistry Techniques, Analytical
Analytical chemistry techniques refer to a variety of methods used to identify and quantify the chemical composition of matter. These techniques can be used to analyze the presence and amount of chemicals in a sample, as well as to study their properties and structures. Some common analytical chemistry techniques include chromatography, spectroscopy, and thermal analysis. These techniques can be used in a wide range of fields, including medicine, forensics, environmental science, and materials science.
Ligander
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
Lösningsmedel
Ett lösningsmedel är en substans som används för att lösa upp, blanda eller fördela en annan substans, kallas då ofta lösningens ämne, till en homogen fas utan att denna själv upplöses i någon betydande omfattning. Lösningsmedlen är vanligtvis flytande, men de kan också vara fasta eller gasformiga. Exempel på lösningsmedel inkluderar vatten, etanol och aceton.
Pyridiniumföreningar
Pyridiniumföreningar är salter eller estrar av pyridinium-kationen, ett positivt jon som bildas när pyridin, en aromatisk heterocyklisk organisk förening, protoneras och thereby blir positivt ladad. Pyridiniumföreningar är vanligen stabila under normala förhållanden och kan vara svaga till moderata akvaterbara baser. De används ofta inom organisk syntes som katalysatorer eller reagens i olika typer av reaktioner, såsom Michael-additioner, aldoleringar och Mannich-reaktioner.
Flödesmätning med indikator
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Proteinmodifiering, posttranslationell
Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.
Membranproteiner
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
Lösningar
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
Infraröda strålar
Det band i det elektromagnetiska spektret som vanligtvis upplevs som värme. De infraröda strålarna har längre våglängder än det synliga ljuset och når in i mikrovågsfrekvenserna. Infrarött ljus används för värmebehandling och för uppvärmning av mat.
Fosfolipider
Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.
Membranfluiditet
Fosfolipidmolekylers rörelse i lipiddubbellagret, beroende på fosfolipidklass, deras fettsyrasammansättning och acylkedjornas omättnadsgrad, kolesterolkoncentration och temperatur.
Färger
Kemiska ämnen som används för färgning av andra material. Färgningen kan vara tillfällig eller permanent. Färger kan också användas i läkemedel och som reagentia eller reaktionsindikatorer inom medicin och forskning.
Oligosackarider
Oligosaccharides are complex carbohydrates consisting of a small number (typically 2-10) of simple sugars, or monosaccharides, linked together by glycosidic bonds. They occur naturally in a variety of foods and also serve important functions in the human body, such as acting as recognition sites for cell-cell communication and promoting the growth of beneficial gut bacteria.
Metabolom
Metabolom är det globala profilen av små molekyler, kända som metaboliter, som finns i ett biologiskt system, såsom en cell, vävnad eller organism. Metaboliterna utgör de slutliga produkterna av genetisk expressión, miljöfaktorer och interaktioner mellan dem. Metabolomet ger därför en direkt representation av den fysiologiska tillståndet hos ett system och är därför av intresse inom forskning kring sjukdomar, farmakologisk behandling och personlig medicin.
Spektroskopi, nära-infraröd
Nära-infraröd spektroskopi (NIRS) är en icke-invasiv analytisk teknik som utnyttjar det faktum att organiska molekyler absorberar, reflekterar eller transmitterar ljus i nära infraröda våglängder (700-2500 nm), vilket möjliggör kvantitativa och kvalitativa bestämningar av kemiska och fysikaliska egenskaper hos bland annat livsmedel, biologiska vävnader och miljöprover.
Molekylvikt
Polysackarider
Glykosylering
Protoporfyriner
Protoporfyriner är ett sällsynt medicinskt tillstånd orsakat av en genetisk mutation som resulterar i onormalt höga nivåer av ett pigment kallat protoporfyrin i kroppen. Denna störning inträffar under produktionen av hemgrupp, en komponent i hemoglobinet, och orsakas av en defekt i ett enzym som kallas ferrochelatas.
Borföreningar
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Bilddiagnostik
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Hela-celler
4-klor-7-nitrobenzofurazan
4-Chloro-7-nitrobenzofurazan är ett organisk ämne som används inom kemisk forskning, särskilt inom områdena analytisk och preparativ kemi. Det är en substans med potential till hög toxicitet och skall hanteras med försiktighet. Den kan orsaka allvarliga hud- och ögonskador samt vara farlig vid inandning eller förtäring.
Akrylamider
Färglösa, luktfria kristaller som används i stor utsträckning inom forskning för tillverkning av polyakrylamidgeler för elektrofores m m. En del polymerer används för vatten- och jordbehandling.
Cyklotroner
Kartläggning av proteininteraktion
Proteininteraktionskartläggning refererar till den systematiska undersökningen och visualiseringen av de interaktioner som sker mellan olika proteiner inom en cell, vilket hjälper forskare att förstå hur proteiners funktioner påverkar varandra och regulerar cellulära processer under normala och patologiska förhållanden.
Fotosensibiliserande medel
Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.
Membranlipider
Lipider, huvudsakligen fosfolipider, kolesterol och små mängder glykolipider som finns i membran, inkl. cellmembran och intracellulära membran. Lipiderna kan förekomma som dubbellager i membranen, med inneslutna proteiner mellan lagren och yttre proteiner på membranets utsida. Membranlipider är nödvändiga för aktiv transport, ett flertal enzymatiska aktiviteter och membranbildning.
Immunanalys
Utrustningsdesign
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
Gaser
Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.
Svin
Aktiner
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Biologiska markörer
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Fotosystem II-proteinkomplex
Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Komplexa blandningar
Molekylära sondtekniker
Bildbehandling, datorstödd
Stereoisomerism
Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.
Biotransformering
Kemisk förändring av en exogen substans i ett biologiskt system. Förändringen kan innebära en inaktivering av ämnet eller produktion av en aktiv metabolit från en inaktiv ursprungsförening. Omvandling en kan vara icke-syntetisk (oxidation-reduktion, hydrolys) eller syntetisk (glukuronidbildning, sulfatkonjugation, acetylering, metylering). Metabolisk detoxikation och eliminering räknas också hit.
Fosforylering
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Chromatography, Reverse-Phase
Reverse phase chromatography är en typ av adsorptionskromatografi som använder sig av ett reversfaset kolonnmaterial, vanligen bestående av små, hydrofoba kolsyrekedjor bundna till en stödstruktur. Denna metod är mycket användbar för separation och analys av icke-polära molekyler, såsom lipider och opolära läkemedel. Under ett vanligt reversfaskromatografi-förlopp binds de icke-polära analylerna starkare till kolonnmaterialet än polära analyer, vilket möjliggör en effektiv separation baserad på skillnader i hydrofoba interaktioner.
Etidium
Ett medel mot trypanosomer och eventuellt virus med utbredd användning inom experimentell cellbiologi och biokemi. Etidium har ett flertal experimentellt användbara egenskaper, som t ex förmåga att binda till nukleinsyror, icke-kompetitiv blockering av nikotinacetylkolinreceptorer, och fluorescens. Det används vanligen i bromidform.
Läkemedelshållbarhet
"Läkemedelshållbarhet" refererar till den tid under vilken ett läkemedel behåller sin kvalitet, effektivitet och säkerhet under lagring i lämpliga förhållanden, såsom rätt temperatur, fuktighet och ljusförhållanden, enligt tillverkarens rekommendationer.
Infrarödspektrofotometri
Strålningsspridning
Protein Multimerization
"Protein multimerization" refererar till processen där ett protein eller ett subenhet av ett protein interagerar och sammanlänkar med identiska proteiner eller subenheter för att bilda en större, komplex struktur som består av flera likadana monomera enheter. Denna process kan involvera icke-kovalenta interaktioner såsom vätebindningar, saltbrobryggor och hydrofoba effekter, eller kovalenta bindningar som disulfidbindningar. Multimerization av proteiner är viktigt för deras funktionella aktivitet, stabilitet, sammansättning och reglering inom celler.
Polymerer
I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Mutagenes, riktad
Struktur-aktivitet-relation
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Europium
Grundämne med kemiskt tecken Eu, tillhörande gruppen sällsynta jortartsmetaller. Atomnummer är 63 och atomvikt 152. Naturligt förekommande isotoper är 151, 152 och 153. Metallen oxiderar lätt i luft och reagerar med vatten. Den används inom elektroniken, bl a i TV-bildskärmar för att ge röd färg, och vid NMR-spektroskopi.
Proteintransport
Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.