Folkhälsa
Folkhälsovård
"Folkhälsovard, eller offentlig hälsovård, är ett samlingsbegrepp för de preventiva och populärmedicinska insatser som genomförs på ett samhällsnivå med syfte att förbättra och bevara allmänna folkhälsoeffekter, reducera hälsoskillnader och främja jämlika möjligheter till hälsa för alla medborgare."
Hälsotillstånd
Hälso- och sjukvårdsförsörjning
Hälso- och sjukvårdspolitik
Folkhälsa, omvårdnad
Hälsokampanjer
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Skolor, folkhälsa
"Skolor, folkhälsa: Utbildningsinstitutioner som plays a crucial role in promoting and protecting the health and well-being of students, staff, and the wider community through various initiatives such as promoting healthy eating, physical activity, mental health support, substance use prevention, and infectious disease prevention and control."
Hälsoundersökningar
Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.
Hälso- och sjukvårdsreform
Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.
Folkhälsa, informatik
Folkhälsa inom informatiken kan definieras som användandet av informationsteknologi (IT) och data för att förbättra den allmänna folkhälsan, främja individers hälsa och välbefinnande samt förebygga sjukdomar och skador genom att stödja evidensbaserade beslut, personligaställa vård, förbättra samarbete mellan olika vårdenheter och öka medvetenheten om folkhälsofrågor.
Hälso- och sjukvårdstillgänglighet
Attityder till hälsa
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
Folkhälsa, utbildning
"Folkhälsa inom utbildning refererar till ett holistiskt perspektiv på undervisning som inte bara fokuserar på akademiska kunskaper, utan också på att stärka elevers sociala, emotionella och fysiska hälsa genom att främja ett hälsosamt skolmiljö, undervisning om hälsa och livskunskap, motion och aktivitet, samt socialt-emotionell utveckling."
Hälso- och sjukvårdsundersökningar
Hälsobeteende
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Primärvård
"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."
United States Public Health Service
The United States Public Health Service (USPHS) is a division of the Department of Health and Human Services that is focused on protecting and promoting the health and well-being of all Americans. It consists of a group of uniformed officers who work in various public health roles, including research, clinical care, health education, and policy development. The USPHS aims to improve the health of the nation through prevention, detection, and response to infectious diseases, environmental hazards, and other public health threats.
Hälsoupplysning
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Hälso- och sjukvårdspersonal
Vårdkvalitet
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
Miljövård
"Miljövård" kan definieras som en aktivitet eller ett samhällsansvar som syftar till att bevara, vårda och skydda miljön från skada, försämring eller överbelastning, genom att minska negativa miljöeffekter och främja hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att förebygga, kontrollera och korrigera påverkan från olika aktiviteter och fenomen som kan ha en negativ inverkan på luft, vatten, mark, biologisk mångfald och naturresurser.
Hälso- och sjukvård
Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
Hälso- och sjukvårdsforskning
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Hälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan
Hälsomedvetande, attityder, beteende
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Munhälsa
Hälso- och sjukvårdsprioriteringar
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Hälso- och sjukvårdsutgifter
De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.
Hälsoojämlikhet
"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.
Nationella hälso- och sjukvårdsprogram
Ett Nationellt Hälso- och Sjukvårdprogram definieras som en sammanfattad strategisk plan, utformad på nationell nivå, som etablerar prioriterade mål, initiativ och resurser för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, främja tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i sjukvården samt minska hälsoekonomiska obalanser, med fokus på att möta de specifika behoven och utmaningarna hos landets befolkning.
Världhälsoorganisationen
World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.
Arbetarskydd
"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.
Patientacceptans av hälso- och sjukvård
Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.
Samhällsmedicinsk planering
Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.
Distriktssjukvård
Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.
Hälsotillstånd, tätort
"Hälsotillstånd, tätort" refererar till det sammanfattade tillståndet av folkhälsa och välbefinnande hos en population som bor i en urbaniserad, tätbefolkad area. Det inkluderar faktorer som livslängd, sjukdomsbörda, levnadsstandard, miljöfaktorer och tillgång till vårdtjänster.
Befolkningsstudier
Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.
Hälso- och sjukvårdsförsörjning, integrerad
Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.
Hälsotillstånd, glesbygd
"Hälsotillstånd, glesbygd" refererar till den allmänna hälsan hos de som bor i områden med låg befolkningstäthet, ofta karaktäriserade av svårigheter att få tillgång till grundläggande sociala och medicinska tjänster, lägre ekonomisk status, åldrande befolkningsgrupp och sämre levnadsvillkor jämfört med de boende i tätbefolkade områden.
Katastrofberedskap
Planering för omhändertagande av skadade och upprätthållande av hjälpfunktioner i samband med katastrofer.
Psykiatrisk vård
Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.
Hälso- och sjukvårdssektor
Kvinnohälsa
Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.
Socioekonomiska faktorer
Attityder hos hälsovårdspersonal
Barnhälsovård
Regional hälso- och sjukvårdsplanering
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Politik
I en enstaka mening kan "politik" inom medicin definieras som de principer, planer och prioriteringar som styrs av etiska, sociala och ekonomiska överväganden, vilka påverkar hälso- och sjukvården på olika nivåer, från individuell patientvård till nationell policy. Politiken inom medicin handlar om att ta beslut som rör resursfördelning, lagstiftning, reglering och standardisering av vården för att förbättra populationens hälsa och skydda individers rättigheter.
Hälso- och sjukvård i glesbygd
"Hälso- och sjukvård i glesbygd refererar till den organiserade prevention, diagnos, behandling, rehabilitering och omvårdnad av individers och populationers hälsa som ges i mindre tätbefolkade områden, ofta med utmaningar relaterade till begränsad tillgång till resurser, specialistvård och geografisk avstånd."
Health Literacy
Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa hälsorelaterad information för att kunna fatta beslut i situationer som rör deras eget eller någon annan persons hälsa. Det innefattar också förmågan att använda dessa kunskaper för att navigera i och utnyttja hälsovården effektivt. En person med god hälsoliteraci har därför tillräckliga kunskaper, färdigheter och resurser för att hantera sina egna hälsoproblem och hälsa i stort.
Folktandvård
Tillgång på vårdpersonal
Hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet. Hit hör efterfrågan och rekrytering av såväl medicinsk som paramedicinsk personal, nuvarande och framtida personalstyrka och fördelning, arbetsuppgifter och nyttjande.
Förebyggande hälsovård
"Förebyggande hälsovård, även känd som preventiv medicin, är en gren inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att hindra sjukdomar och skador genom att främja och stärka individers och populationers hälsa, skydda dem från hälsorisker samt tidigt upptäcka och behandla sjukdomar innan de ledar till allvarliga komplikationer."
Förenta Staterna
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Prevalens
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Institutionssamarbete
Centers for Disease Control and Prevention (U.S.)
Sjukdomsutbrott
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Vårdcentraler
Primärvårdsinrättningar med ansvar för att vårdtjänster erbjuds befolkningen inom ett bestämt upptagningsområde.
Policy-uppläggning
Regeringsorgan
Hälso- och sjukvårdsresurser
Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård
"Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård refererar till systematiska processer och strukturer som är designade för att underlätta kontinuerlig förbättring av vården, öka patientens trygghet och minska risker, samtidigt som det upprätthålls en hög standard av evidensbaserad vård och tjänster som är riktade till individuella patienters behov och förväntningar."
Lokal förvaltning
Den lägsta förvaltningsnivå vid vilken regeringens politik genomförs i ett land.
Socialpolitik
Socialpolitik (social policy) refererar till det systematiska sättet på vilket ett samhälle, vanligtvis genom sin regering, hanterar och styr de sociala frågorna och problem som rör befolkningens välfärd och livsvillkor. Detta inkluderar politik och åtgärder relaterade till social trygghet, hälsa, utbildning, arbetsliv, ojämlikheter, fattigdomsbekämpning och diskriminering. Socialpolitiken strävar efter att skapa ett mer rättvist, jämlikt och inkluderande samhälle genom att stödja de mest behövande och sårbara medborgarna i samhället.
State Government
A "State Government" in the medical context typically refers to the administrative body responsible for overseeing and regulating healthcare policies, services, and practices within a federal state. This includes managing public health programs, licensing healthcare professionals and facilities, establishing guidelines for medical education, and ensuring compliance with national healthcare standards and regulations. However, the specific responsibilities and powers of a State Government in this regard may vary depending on the legal and political framework of each country.
Programevaluering
"Programmevaluering" kan definieras som en systematisk och oberoende bedömning av ett medicinskt program eller en interventions effektivitet, kvalitet och verksamhet med avseende på förväntade mål och resultat. Det inkluderar ofta en granskning av relevanta data, studier och andra bevis som kan hjälpa till att bedöma programmets effektivitet och efficiens, samt identifiering av möjliga områden för förbättring.
Organisationsmålsättningar
"Organisationsmålsättningar" refererar till de övergripande, strategiska syftena och målen som en organisation har bestämt sig för att uppnå för att nå sina långsiktiga visioner och mission, ofta inkluderande aspekter som finansiell framgång, kvalitetsförbättringar, effektivitet, innovation, personalutveckling och socialt ansvarstagande.
Public Health Surveillance
Public health surveillance kan definieras som den systematiska och kontinuerliga insamling, analys, interpretation och rapportering av data relaterade till hälsa och sjukdomar, med syfte att identifiera risker och skydda och förbättra folkhälsan. Det innefattar också samarbete mellan olika aktörer, såsom hälsovårdsmyndigheter, vårdpersonal och forskare, för att effektivt övervaka och möta folkhälsohot.
Riktlinjer inom hälso- och sjukvårdsplanering
Rekommendationer för genomförande av hälso- och sjukvårdsplanering och -policy, utfärdade av ansvarig hälso- och sjukvårdsmyndighet.
Vårdyrken
Intervjuer, principer
Smittskydd
Internationellt samarbete
Enkäter
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Social rättvisa
"Social justice" som medicinsk concept refererar till ett samhälle där hälsa och sjukvård är tillgängliga, rättvisfördelade och tillgängliga oavsett en persons ekonomiska status, etnicitet, kön eller sociala bakgrund. Det innebär att alla individer har rätt till lika tillgång till medicinsk vård och behandling, oavsett deras förmåga att betala för den. Social justice inom hälsa strävar efter att eliminera sociala orsaker till ohälsa och hälsoskillnader genom att främja jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter.
Samarbetsbeteende
Electronic Health Records
Electronic Health Record (EHR) refers to a digital, longitudinal record of a patient's health information that is generated and maintained by healthcare providers in various settings. It provides real-time, accurate, and complete information about a patient's medical history, including demographics, medications, allergies, diagnoses, treatment plans, immunization status, laboratory results, radiology reports, vital signs, personal statistics, and billing information. EHR enables healthcare providers to make informed decisions, improve patient care coordination, reduce medical errors, and enhance the overall quality of care. It also facilitates communication between different healthcare providers, promotes patient engagement, and supports public health reporting and research.
Genomförande av hälso- och sjukvårdsplaner
"Genomförande av hälso- och sjukvårdsplaner" refererar till den process där en utformad plan för att ge medicinsk vård och behandling till en patient implementeras, med målet att förbättra deras hälsotillstånd och livskvalitet. Denna process inkluderar ofta att följa rekommenderade behandlingsprotokoll, övervaka patientens respons på behandlingen, och göra nödvändiga justeringar i planen baserat på patientens individuella behov och reaktion.
Programutveckling
"Programutveckling" är ett samlingsbegrepp inom datavetenskap och IT som refererar till processen att skapa, designa, testa och underhålla datorprogram eller applikationer. Detta kan omfatta allt från skrivandet av kod till specificering av systemkrav och användargränssnitt. Programutveckling kan ske med hjälp av olika metoder, verktyg och programmeringsspråk beroende på ändamålet och kraven på det slutprodukt som ska skapas.
Ekonomiskt stöd till hälso- och sjukvårdsplanering
De ekonomiska resurser som ställs till förfogande för planering och utveckling av hälso- och sjukvård.
Bioterrorism
Bioterrorism är användning eller hot om att använda biologiska agenter som smitta, toxiner eller andra bioagentier med avsikt att orsaka skada, sjukdom eller död på en population eller miljö. Detta är en form av terrorism och kan utföras av stater, organisationer eller enskilda individer. Biologiska agenter som används i bioterrorism kan vara bakterier, virus, svampar eller andra mikroorganismer som orsakar sjukdom hos människor, djur eller växter.
Storbritannien
"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."
Reproductive Health
Reproductive health är en status av komplett fysisk, mentalt, social och sexuell välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning i reproduktiva systemet. Det innefattar hälsan hos både kvinnor och män genom alla stadier av livscykeln. Reproductivt hälsa omfattar också förmågan att få barn vid eget val, säkert och fri från diskriminering, våld och andra rättsliga och sociala förhindringar. Det innefattar också möjligheten till information och utbildning, prevention och behandling av sexuellt överförbara infektioner (inklusive HIV/AIDS), familjeplanering och åtgärder mot våld i nära relationer. Kärnan i reproducitiv hälsa är att respektera individens rätt till självbestämmande, integritet och autonomi.
Fattigdom
Behovsbedömning
En behovsbedömning inom medicin är en systematisk och strukturerad process för att utvärdera en individs medicinska, psychosociala och funktionella behov, med syfte att fastställa ett lämpligt och målinriktat vård- och behandlingsförslag.
Nationella hälsoplaner
"Nationella hälsoplaner" refererar till systematiska, strategiska och långsiktiga planer som utformas av en nations hälso- eller politikmyndigheter för att förbättra och skydda folkhälsan och minska sjukdomsbörden inom befolkningen. Dessa planer innehåller ofta mål, prioriteringar och strategier som rör olika aspekter av hälsa, såsom prevention, behandling, resurshantering och policyutveckling. De är ofta kopplade till en nations allmänna politik och mål för att främja ett sundt samhälle och kan inkludera insatser som rör både individuell hälsa och populationens hälsa i stort.
Arbetslivsförsäkring
Frivilliggrupper inom hälso- och sjukvård
Företagshälsovård
Företagshälsovård, även känd som arbetsplatshelsovård, är en systematisk och preventiv metod för att främja, upprätthålla och stärka arbetstagares fysiska och psykiska hälsa samt deras förmåga till arbete, genom att identifiera och hantera risker i arbetsmiljön, erbjuda rådgivning och interventioner för individuella hälsofrågor, och främja hälsobefrämjande livsstilsval och beteenden inom en organisation.
Socialt ansvar
"Socialt ansvar" kan definieras som den etiska plikt eller förpliktelsen att bete sig på ett sätt som är socialt acceptabelt och att ta hänsyn till de konsekvenser som ens handlingar kan ha för andra individer, samhället i stort eller omgivningen. Det innebär också att ta ansvar för att bidra till att skapa en trygg, respektfull och hjälpsam miljö för alla, inklusive att respektera deras rättigheter, välbefinnande och behov. Socialt ansvar kan även omfatta att delta i samhällsengagemang och aktivism för att främja social rättvisa och jämlikhet.
United States Dept. of Health and Human Services
The United States Department of Health and Human Services (HHS) is the primary federal agency responsible for protecting the health of all Americans and providing essential human services, including medical research, disease prevention and awareness, and health insurance programs like Medicare and Medicaid.
NIH
NIH står för National Institutes of Health och är en del av USA:s departement för hälsa och mänskliga tjänster (US Department of Health and Human Services). NIH är världens största biomedicinska forskningsorganisation och har till uppdrag att underlätta, sponsra och finansiera medicinsk forskning för att förbättra folks hälsa och lindra sjukdomar. De driver också en av världens största biomedicinska bibliotek, National Library of Medicine.
Statlig finansiering
"Statlig finansiering" refererer til den økonomiske støtte eller midler, som en regering stiller til rådighed for et bestemt formål, oftest relateret til offentlige tjenester, infrastrukturprojekter eller sociale ydelser. Denne finansiering kan tages fra skatter, gebyrer eller andre kilder af offentlige midler og distribueres til relevante enheder, organisationer eller programmer for at opnå de fastsatte mål.
Epidemiologi
Medicinsk disciplin för fastställande och beskrivning av sjukdomsorsaker, incidens och sjukdomsutbrott i befolkningsgrupper. Den omfattar sambanden mellan värdar, verksamma ämnen och miljön med avseende på spridning och kontroll av sjukdom.
Civilt försvar
Ledarskap
Logistiska modeller
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Sjukdomsrapportering
Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.
Smittsamma sjukdomar
Health Services for the Aged
Hälso- och sjukvårdstjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och bibehållande av god hälsa hos äldre.
Age Factors
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Brasilien
Hälso- och sjukvård i tätort
"Hälso- och sjukvård i tätort betecknar den organiserade vården av individers fysiska, mentala och sociala hälsa, som erbjuds inom stadsområden genom en kombination av offentliga och privata tjänster, inklusive primärvård, specialistvård, akutsjukvård, rehabilitering och äldreomsorg, med fokus på att förbättra, upprätthålla och återställa individers välbefinnande och livskvalitet."
Kvalitativ forskning
Kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård
Privat sektor
I medicinsk kontext, kan "privat sektor" definieras som den del av hälso- och sjukvården som ägs, driven och finansierad privat, istället för offentligt genom regeringen. Detta inkluderar läkarpraktiker, privata sjukhus, medicinska teknikföretag och försäkringsbolag som erbjuder medicinsk försäkring. I den privata sektorn kan patienter välja att betala för tjänster själva eller använda privatförsäkring, istället för att använda offentliga resurser som finansieras genom skatter.
Forskning
Tätortsbefolkning
Doktorandutbildning
Hälso- och sjukvård för kvinnor
'Hälso- och sjukvård för kvinnor' refererar till den omfattande vården och preventionen av medicinska problem som främst drabbar kvinnor under olika livscykelperioder, inklusive men inte begränsat till reproduktiv hälsa, hormonella störningar, klimakterium, bröstcancer, äggstockscancer, könsspecifika infektioner och psykisk hälsa, med fokus på att erbjuda individan personligiserad, kompetent och respektfull vård.
Tillgång till hälsovård, olikheter
"Tillgång till hälsovård betecknar den fysiska och ekonomiska möjligheten för individen att få tillgång till nödvändiga hälso- och sjukvårdsrelaterade tjänster och resurser, medan olikheter innebär de systematiska, förutsägbara och undvikliga skillnaderna i denna tillgänglighet mellan olika grupper av personer, orsakade av sociala, ekonomiska, demografiska eller geografiska faktorer."
Könsfaktorer
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Offentlig sektor
I en mening kan 'offentlig sektor' definieras som den del av ekonomin som styrs och finansieras av offentliga institutioner, såsom stater, regioner och kommuner. Den omfattar ofta verksamheter som är ansvariga för att erbjuda offentliga tjänster och gemensamma godsorter till samhället, såsom utbildning, sjukvård, infrastruktur, social välfärd och offentlig säkerhet. Offentlig sektor kan också omfatta statligt ägda företag och andra affärsverksamheter som ägs och drivs av offentliga institutioner.
Skolhälsovård
"Skolhälsovård är den preventiva, kurativa och rehabiliterande medicinska service som tillhandahålls för barn och unga inom skolsystemet, med syfte att främja och upprätthålla deras fysiska, mentala och sociala hälsa samt stödja deras lärandeprocess."
Psykiska störningar
Studenter, folkhälsa
"Studenter, folkhälsa" kan definieras som den vetenskapliga disciplinen som utbildar kompetenser och kunskaper hos studenter för att förstå, analysera och främja det offentliga hälso- och välfärdsförhållandet i befolkningsgrupper eller samhällen, med fokus på prevention, utbildning, policy och forskning.
Indien
Social förändring
Miljöexponering
Graviditet
Hälso- och sjukvård, traditionell
Fortplantning, hälso- och sjukvård
"Fortplantning, hälso- och sjukvård" kan definieras som den gren av medicinen som fokuserar på att främja, upprätthålla och återställa reproduktiv hälsa och fertilitet hos individer eller par genom preventiva, diagnostiska och terapeutiska insatser, inklusive sexualupplysning, familjeplanering, screening av könssjukdomar och genetiska störningar, behandling av infertilitet och stöd under graviditet, förlossning och uppväxt.
Marknadsföring av hälso- och sjukvård
Tillämpning av marknadsföringsprinciper i syfte att öka efterfrågan på hälso- och sjukvårdsresurser.
Organisationsfall
I den medicinska kontexten, kan "organisationsfall" (engelska: "case management") definieras som en systematisk metod för att koordinera och planera de olika tjänsterna och behandlingarna för en patient med komplexa medicinska, sociala eller funktionella behov. Det inkluderar ofta att sammanföra insatser från flera olika vårdgivare och specialister för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att uppnå de bästa möjliga resultaten. Organisationsfall kan även innebära att samordna omsorgen mellan olika vårdnivåer, såsom primärvård, specialistvård och rehabilitering, för att säkerställa en kontinuerlig och helhetlig vårdprocess.
Boendeformer
I medicinsk kontext, kan "boendeformer" referera till olika typer av boenden som erbjuds till personer med speciella behov, ofta relaterat till äldre persons vård eller personer med funktionsnedsättningar. Detta inkluderar boenden som är designade för att stödja individens självständighet och autonomi så mycket som möjligt, samtidigt som de erbjuder den nödvändiga omsorgen och stödet. Exempel på boendeformer inom äldre- och funktionshindradevård kan vara:
Health Records, Personal
Personal health records (PHRs) är elektroniska verktyg som tillåter patienter att samla, visa och hantera sina hälsorelaterade informationer i ett säkert och strukturerat sätt. PHR-systemet kan innehålla olika typer av data, såsom personliga uppgifter, medicinska resultat, allergier, behandlingsplaner och immunisationshistorik. Det är värt att notera att PHR skiljer sig från elektroniska hälsoregistret (EHR) eftersom det kontrolleras av patienten snarare än en vårdgivare.
Familjens hälsa
Hälsoläget i en familj som enhet, inklusive inverkan av en medlems hälsotillstånd på familjen som helhet och på enskilda familjemedlemmar. Hit hör även inflytande av familjens strukturella beteende eller brist på sådant på medlemmarnas hälsotillstånd.
Mänskliga rättigheter
Incidens
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Rökning
Utbildningsnivå
"Utbildningsnivå" i medicinsk kontext refererar vanligtvis till den högsta formella utbildning som en individ har genomgått inom ett specifikt medicinskt fält, såsom en kandidatexamen, magisterexamen eller doktorsexamen. Detta koncept används ofta för att bedöma en persons kompetens och kunskapsnivå inom sitt område av expertis.
Paramedicinsk personal
Kronisk sjukdom
Livskvalitet
Hälso- och sjukvårdsorganisationer
Organiserade system (USA) för omfattande, förskottsbetald hälsovård, som utgår från fem grundvillkor: 1) att vård erbjuds inom ett givet geografiskt område; 2) att ett överenskommet utbud av grund- och tilläggstjänster tillhandahålls; 3) att vård ges till personer, frivilligt anslutna till systemet; 4) att de anslutna utnyttjar angivna vårdgivares tjänster; och 5) att förskottsbetalning sker genom förutbestämd, periodisk inbetalning av ett fast belopp av vårdtagaren, utan hänsyn till vårdtjänsternas omfattning.
Capacity Building
Capacità di costruzione (Capacity Building) in campo medico si riferisce allo sviluppo e al rafforzamento delle competenze, conoscenze, risorse e sistemi necessari per migliorare la capacità di un individuo, organizzazione o sistema sanitario di fornire servizi di assistenza sanitaria efficaci, sostenibili e di alta qualità. Ciò può includere attività come la formazione del personale medico, l'implementazione di tecnologie sanitarie avanzate, lo sviluppo di politiche e linee guida basate sull'evidenza, nonché il rafforzamento delle infrastrutture e dei sistemi di supporto per la salute pubblica. L'obiettivo finale della capacità di costruzione è quello di migliorare la salute e il benessere della popolazione, ridurre le disuguaglianze nella salute e rafforzare i sistemi sanitari a livello locale, nazionale e globale.
Relationer samhälle-institutioner
Socialgrupp
I medicinsk kontext kan 'social grupp' definieras som en samling av individer som delar gemensamma sociala egenskaper, normer och beteenden. Dessa grupper kan variera i storlek från små, intimt sammanbundna nätverk till större, mer diffusa samhällsgrupper. Socialgrupper kan ha en betydande inverkan på individens hälsa och välbefinnande, både positivt och negativt. Exempel på socialgrupper inkluderar familjer, vänskapsgrupper, etniska grupper, socioekonomiska klasser och olika subkulturer.
Katastrofer
I medicinsk kontext kan en katastrof definieras som en plötslig och ofta oväntad händelse eller serie av händelser som orsakar skada, smärta, sjukdom, funktionsnedsättning eller död på ett stort antal människor. En katastrof kan också leda till omfattande materiell skada och rubbningar av sociala strukturer och infrastruktur. Exempel på medicinska katastrofer är masskjutningar, stora trafikolyckor, utbrott av smittsamma sjukdomar eller naturkatastrofer som orsakar skada på en stor skala.
Kostnads-nyttoanalys
Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.
Kohortstudier
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Handel
Massundersökning
Distriktspsykiatri
Hälso- och sjukvård samt förebyggande hälsovård inom psykiatri.
Australien
Medicinsk informatik
Riktlinjer, principer
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Heltäckande vård
Evidensbaserad medicin
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Offentlig sjukvård
Medborgerliga rättigheter
Europa
Demografi
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Longitudinella studier
Allmän opinion
'Allmän opinion' kan definieras som den prevalenta eller dominerande attityden, övertygelsen eller ståndpunkten hos en majoritet av en grupp, population eller samhälle angående ett visst ämne eller fråga. Det är värt att notera att allmän opinion inte nödvändigtvis representerar en enhetlig konsensus och kan variera beroende på demografiska faktorer, politiska preferenser och sociala normer.
England
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Health Communication
Health communication är ett samlingsbegrepp för alla former av kommunikation relaterade till hälsa och hälsovård, inklusive prevention, behandling och forskning. Det kan omfatta allt ifrån patient-läkare-kommunikation till folkhälsoundervisning och social marknadsföring av hälsorelaterade budskap till stora publikgrupper. Health communication har som syfte att förbättra individers och gemenskapers förståelse, kunskaper och handlingar kopplat till hälsa och hälsovård.
Sjukvårdsförsäkrings portabilitet
Hälsomässor
Utställningar och mässor för information till allmänheten om förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa.
Sjukdomsbörda
Personliga kostnader för akut eller kronisk sjukdom. Kostnaden för den enskilde patienten kan vara av ekonomisk, social eller psykologisk natur, eller personlig förlust - för patienten själv, för familjen eller den närmaste omgivningen. Kostnaden för sjukdomen kan återspeglas i frånvaro, nedsatt prestationsförmåga, behandlingsutfall, sinnesfrid, livskvalitet osv. Sjukdomskostnader skiljer sig från sjukvårdskostnader, som avser samhällets kostnader för att ge vård till en patient.