Bristning av fosterhinnorna innan värkarna börjat.

Tunna vävnadsskikt som omger embryot eller fostret och har betydelse för näringstillgång, andning, avföring och skydd. De utgörs av gulsäcken, urinsäcken (allantois), amnion och fosterhinnan (korion).

Det tunna, sega extraembyonala membran som hos kräldjur, fåglar och däggdjur omger fosterhinnan och innehåller foster och fostervatten. Hos däggdjur utvecklas det ur trofoblasten.

Den yttre fosterhinnan.

En medicinsk bristning definieras som en plötslig, ofrivillig och kraftfull kontraktion av musklerna i livmodern, vilket orsakar smärta och kan leda till förtida födsel.

'Överbelastningssyndrom orsakat av att utförande av fysiskt arbete sker på ett opåtagligt sätt, vilket leder till smärta och funktionsnedsättning i muskuloskelettala systemet.'

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

En inflammatorisk process som omfattar den yttre fosterhinnan och dess fosterkärl, navelsträngen och - genom spridning av inflammationen - den inre fosterhinnan (amnion), som saknar egen blodförsörjni ng. Denna inflammation kan få dödlig utgång för moder och foster.

Upprepade sammandragningar av livmodern i samband med barnafödande, med samtidig utvidgning av livmoderhalsen. Värkarbetet avslutas med utdrivning av foster och moderkaka. Förlossningsvärkarna kan vara spontana eller framkallade.

Vätska i amnionsäcken, i början av fosterutvecklingen producerad av amnion och senare av lungorna och njurarna. Den är till en början klar, men blir senare grumlig, och mot slutet av graviditeten vari erar mängden mellan 500 ml och 2000 ml.

Oligohydramnios är ett medicinskt tillstånd som karaktäriseras av att fostervattnet i livmodern är i undermåligt mått, det vill säga med en volym på mindre än 300 ml när graviditeten är klart över 24 veckor. Fostervattnet mäts som amnionfluidindex (AFI) eller djupet av den vertikala fickan (DVF). Oligohydramnios kan vara ett tecken på problem med fostrets njurar, njurtubuli eller med blodcirkulationen i moderkakan. Det kan också orsakas av att det inte rinner tillräckligt med blod från modern till fostret. Oligohydramnios kan leda till komplikationer såsom andningssvårigheter, långsam fostertillväxt och skador på levern hos fostret. I vissa fall kan oligohydramnios behöva behandlas med amnioninfusion eller tidig

För tidig födelse, eller prematuritet, definieras som ett födelsedatum som inträffar senare än 20 veckor graviditet och tidigare än den uppskattade normala förlossningsdatumen, men vanligtvis anses födslar som inträffar före 37 kompletta graviditetsveckor vara för tidiga.

Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).

"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)

Livmoderslemhinnan (endometriet) under graviditet.

Endoskopisk undersökning och terapeutisk eller kirurgisk behandling av foster och amnionsäck via buken eller livmoderöppningen.

Början av förlossningsvärkarna, med regelbundna och tilltagande livmodersammandragningar och vidgning av livmoderhalsen.

Resultatet av befruktning och därpå följande graviditet, omfattande levandefödsel, dödfödsel, spontan abort och framkallad abort. Utfallet kan vara ett resultat av naturlig eller konstgjord befruktning, eller annan teknik för fortplantningshjälp, embryoöverföring eller provrörsbefruktning.

Mjältbristning, även känd som jaundice eller icterus, är ett tillstånd där kroppen accumulerar gul-grön pigment, kallat bilirubin, orsakad av en ökning av obundet bilirubin i blodet. Detta kan bero på en mängd olika sjukdomar eller tillstånd, inklusive lever- och gallvägssjukdomar, hematologiska störningar och vissa infektioner.

Tunna vävnadsskikt som täcker delar av kroppen, som skiljer angränsande kaviteter eller som förbinder angränsande strukturer.

Infektioner som inträffar under graviditet, eller graviditet under pågående infektionssjukdom.

Den tid av graviditeten som sträcker sig från vecka 15 t o m vecka 28 av havandeskapet (dagarna 99 - 196).

Bristning i aortavävnaden. Kan vara aneurysmbristning eller bristning till följd av fysiskt våld.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Förtidig avlossning av moderkaka.

"Ureaplasma urealyticum är en gramvariabel, aerotolerant eller anaerob bakterie som saknar cellevägg och tillhör gruppen mykoplasmar. Den förekommer normalt i underlivet hos såväl män som kvinnor men kan orsaka infektioner i urinvägar, lungsystem och artärer."

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Lipider, huvudsakligen fosfolipider, kolesterol och små mängder glykolipider som finns i membran, inkl. cellmembran och intracellulära membran. Lipiderna kan förekomma som dubbellager i membranen, med inneslutna proteiner mellan lagren och yttre proteiner på membranets utsida. Membranlipider är nödvändiga för aktiv transport, ett flertal enzymatiska aktiviteter och membranbildning.

Bristning i hjärtats väggar, i de inre förmaks- eller kammarskiljeväggarna, papillarmusklerna eller chordae tendinae (papillarmusklernas sensträngar), eller i någon av hjärtklaffarna. Sådana bristningar kan uppkomma till följd av en rad olika patologiska tillstånd, men oftast är de en följd av hjärtinfarkt.

Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.

Barn födda före graviditetsvecka 37.

Samtidig graviditet och sjukdom. Sjukdomen kan föregå eller ha tillstött efter befruktningen, och den kan ha eller inte ha skadlig verkan på den gravida kvinnan eller fostret.

Perkutan punktion av livmodern genom buken under graviditeten för att få fostervatten för fosterdiagnostik.

En fullständig bristning i livmoderväggen, med eller utan utdrivning av fostret. Bristningen kan bero på skada, upprepade graviditeter, stort foster, äldre ärrbildning, eller obstruktion.

Kirurgisk förlossningsmetod, vid vilken fostret tas ut genom en öppning i buken och livmodern.

La livmoderhals, även kallad cervix uteri, är den nedre, smalare delen av livmodern som förbinder den med vaginala kanalen. Den har två funktioner: dels att leda spermier upp till äggstockarna under befruktning och dels att agera som en slags "sluss" under graviditeten för att hålla fostret kvar inne i livmodern. Livmoderhalsens öppning, cervixkanalen, är vid under ovulationen (ägglossningen) och vid menstruationen, medan den stängs till under resten av graviditetstiden för att skydda fostret.

Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).

En medlem (bakteriellt kollagenas) av matrismetealloproteinaserna som spjälkar trippelskruvat kollagen av typerna I, II och III. EC 3.4.24.3.

Konstgjorda membran, som t ex halvgenomsläppliga membran för artificiell njurdialys, enkelmolekylskiktade och dubbelmolekylskiktade membran som används som modeller för simulering av biologiska cellmembran. Sådana membran används även i samband med styrd vävnadsläkning.

"Flerbördsgraviditet, reduktion av" refererar till en medicinsk procedure där embryon eller fostrar reduceras i antal under en tidig multipel graviditet, för att minska risken för komplikationer som förekommer vid simultan transport och förlossning av flera fetusar.

Någon bristning i hjärtat efter hjärtinfarkt.

Fosfolipidmolekylers rörelse i lipiddubbellagret, beroende på fosfolipidklass, deras fettsyrasammansättning och acylkedjornas omättnadsgrad, kolesterolkoncentration och temperatur.

Den halvgenomträngliga, yttre delen av den röda blodkroppen. Efter hemolys bildar membranet en "spökcell".

'Födande' är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en gravid kvinna bringar forth ett barn från sin fosterombold, vanligtvis genom att ge birth via en fullständig termellösning eller med hjälp av inducerad labor och eventuellt kejsarsnitt.

En medicinsk definition av 'trofoblast' är celler som utgör den yttre lagringen av ett embryo och spelar en viktig roll i att underhålla graviditeten genom att se till att moderkakan försörjer fostret med näringsämnen och syre. Trofoblastcellerna är de första cellerna från embryot som kommer i kontakt med moderns kropp under befruktningen, och de börjar omedelbart att sekretera enzymer som möjliggör invasiv implantation av embryot i moderkakan. Trofoblasten utvecklas sedan till två skilda typer av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasterna är morfologiskt lika med vanliga epitelceller, medan syncytiotrofoblasterna är multikärniga celler som bildar ett yttre skikt runt moderkakan och utgör gränsen mellan moderns kropp och fost

Den glatta muskulatur som bildar livmoderns ytterskikt och utgör större delen av organet.

En medicinsk definition av 'vävnadslim' är den klara, geléartade substansen som produceras och utsöndras av slemhinnor i kroppen, bestående av vatten, salter, proteiner, slammaterial och elektrolyter.

'Sjukdomar hos för tidigt födda' är en sammanfattande benämning på en varierad uppsättning medicinska tillstånd som primärt drabbar barn födda med en extremt låg födelsevikt och/eller en för tidig gestationsålder, inklusive lungsjukdomar som bronkopulmonell dysplasi, ögonproblem som retinopathi av prematuritet, hjärnskador som cerebral palsy, mag-tarmsjukdomar som nekrotiserande enterokolit och blodrelaterade tillstånd som anemi och blödningar.

En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling inuti moderns buk.

Framfödande av foster och moderkaka under överinseende av förlossningsläkare eller barnmorska. Fysiskt, psykiskt, medicinsk eller kirurgiskt ingrepp kan förekomma.

'Slida' refererar till slemhinnan, en tunn, fuktig skiljeväv som löper längs med inre ytor av kroppen, såsom näsa, mun, tarmar och könsorgan. Den producerar slem som hjälper till att skydda, renhålla och fuktighålla kroppens ytor.

En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.

En Ureaplasma-infektion är en infektion orsakad av bakterier från släktet Ureaplasma, som lever som kommensaler i bland annat könsorganen hos många vuxna, men kan orsaka infektioner i särskilda fall, särskilt hos immunförsvagna individer. Infektionerna kan vara lokaliserade till urinvägar, lungor eller artärer och vekor, och kan ge upphov till olika symtom beroende på vilket område som är infekterat.

Moderkaka som inte drivs ut efter fostrets födelse. Moderkakan blir kvar om livmodern inte dras samman efter tömningen eller om moderkakan sitter fast i myometriet på ett onormalt sätt.

Utbredd, acellulär stödvävnad i form av hinnor mellan epitel och underliggande vävnad och runt glatt muskulatur. Membranet innehåller makromolekylära beståndsdelar såsom kollagen, laminin och sulfater ade proteoglykaner, och har betydelse för elektrolytpassagen.

Den medicinska definitionen av 'navelsträng' är den struktur som förbinder moderkakan med barnets buk under graviditeten och transporterar näring, syre och avfall till respektive områden.

En normal födsel definieras som en spontan, obehindrad förlossning där fostret får fritt passage genom moderkakan och vaginan, vanligen med hjälp av modernt intrapartumvård och med ett sundt nyfött resultat.

På konstgjord väg framkallade livmodersammandragningar, avsedda att sätta igång förlossningsvärkar och utdrivning av fostret.

Dräktighet är ett medicinskt tillstånd hos en kvinna, där hon bär en befruktad äggcell som har utvecklats till en embryo och sedan en foster inne i livmodern. Detta inträffar vanligtvis efter att en sperma träffat och befruktat ägget under samlag, vilket resulterar i en ny individ med unika arvsanlag. Dräktighet varar i cirka 40 veckor och indelas i tre trimestrar, där kroppen genomgår omfattande fysiologiska förändringar för att möjliggöra fostrets tillväxt och utveckling.

Spädbarn med en födelsevikt av högst 2500 g. För spädbarn med en födelsevikt lägre än 1500 g finns termen "spädbarn med mycket låg födelsevikt".

Ett endopeptidas som strukturellt liknar gelatinas A. Det bryter ned gelatin typ I och V och kollagen typ IV och V. EC 3.4.24.35.

Den tid av graviditeten som sträcker sig från vecka 29 t o m vecka 42 av havandeskapet (dagarna 197 - 294).

"Ultraljudsdoppler, pulsativ" är en medicinsk undersökningsmetod som använder ultraljud för att avbilda och mäta blodflöde i kroppens blodkärl genom att upptäcka rörelser av rödvita blodceller. Metoden bygger på att skicka en puls av ultraljudsvågor in i kroppen, som sedan reflekteras tillbaka av rörelseändrande partiklar såsom rödvita blodceller. Genom att mäta tiden mellan sändningen och mottagandet av varje puls och frekvensförskjutningen (Dopplereffekten) av reflekterade vågor kan flödeshastigheten i blodkärlet beräknas. Denna metod ger information om riktning, hastighet och volym av blodflödet i specifika regioner av kroppen, vilket är användbart för att diagnostisera och monitorera

Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

"Tvillingar är två eller fler barn som delar samma fostertobbe och föds samma dag, vanligen delande en placenta och ofta även en amnion. De kan vara eniartade (monozygota) till följd av att de delar samma genetiska material, eller tvåiartade (dizygota) då de bildas från två skilda zigoter och har separata fostertobbar."

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Relaxin är ett hormon som utsöndras främst under graviditet, och produceras av moderkakan (placentan) och äggstocken (ovarium). Hormonet har en relaxerande effekt på muskler och bindväv i kvinnans kropp, särskilt i området runt livmodern och bäckenet. Det hjälper till att förbereda kroppen inför förlossningen genom att slappna av ligamenten och lederna i bäckenet, vilket underlättar passage av fostret under förlossningen. Relaxin har också visat sig ha en viss inverkan på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet och benvävnötn, men rollen i dessa sammanhang är inte fullständigt utredd.

Mycoplasma hominis är en typ av bakterie som saknar cellvägg och är mycket liten, vilket gör den svår att upptäcka med vanliga bakteriekulturer. Den förekommer normalt i underlivet hos många vuxna, men kan också orsaka infektioner som urinvägsinfektioner och lunginflammationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. M. hominis kan också vara associerad med vissa gynekologiska tillstånd som bland annat är inflammatorisk livmoderhalssjukdom (PID) och infektioner efter abort eller kejsarsnitt.

Det ihåliga, tjockväggiga, muskulösa organet i kvinnans bäcken. Det består av fundus uteri (livmoderbotten), där äggimplantationen och fosterutvecklingen äger rum. Nedanför livmoderförträngningen vid änden av fundus finns livmoderhalsen, som mynnar ut i slidan. Utanför förträngningarna vid övre änden av fundus finns äggledarna.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Bristning eller bråck i den försvagade, utbuktande kärlväggen vid ett aneurysm.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Tissue engineering methods refer to the scientific approaches that aim to repair or replace damaged tissues or organs by combining cells, biomaterials, and/or biologically active molecules to create functional substitutes. These techniques can involve a variety of strategies, such as scaffold-based tissue engineering, bioprinting, and regenerative medicine therapies, among others, with the goal of restoring tissue function and improving patient outcomes.

Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.

Infekterad abort, där det sker en spridning av mikroorganismer och deras produkter till moderns cirkulationssystem.

En kvinnas ålder vid graviditet.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

TIMP-1, eller Tissue Inhibitor of Metalloproteinases 1, är ett protein som hämmer ned verksamheten hos en grupp enzymer som kallas metalloproteinaser (MMP). Dessa enzymer bryter ner extracellulär matrix, och TIMP-1 hjälper till att reglera deras aktivitet för att underlätta homeostas i kroppen. TIMP-1 har också visat sig ha anti-inflammatoriska och cellcytoprotektiva egenskaper.

Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

"Havandeskapsförgiftning, även känd som ciguateraförgiftning, är en form av matförgiftning orsakad av toxiner producerade av encelliga marine alger som accumulerats i fiskar på högre trofiska nivåer i vattnen runt Koralltriangeln och andra tropiska områden."

Lipidlager med en tjocklek av två molekyler. Dubbellagersystem används ofta som modeller för biologiska membran.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Placentasjukdomar, eller placental disorders, är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar moderkakan under graviditeten. Dessa sjukdomar kan påverka moderkakans blodförsörjning och funktion, vilket i sin tur kan leda till komplikationer för både modern och fostret. Placentasjukdomar delas vanligen upp i två kategorier: placentainsufficiens (vilket innebär att moderkakan inte kan tillgodose fostrets behov) och placentala blödningar. Exempel på placentasjukdomar inkluderar preeklampsi, fetal growth restriction och abruptio placentae.

Vävnad som stödjer och förbinder andra vävnader. Den består av bindvävsceller, inbäddade i en stor mängd extracellulär grundmassa.

Bristning i magsäcken.

Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.

TIMP-3, eller Tissue Inhibitor of Metalloproteinases-3, är ett protein som reglerar nedbrytningen av extracellulär matrix (ECM) i kroppen genom att hämma metallproteinaser. Det är unikt bland TIMP-proteinerna eftersom det primärt binder till och inaktiverar membranbundna metalloproteinaser, såsom MT1-MMP, vilket gör att det spelar en viktig roll i kontrollen av cellytanens omvandling och cellernas rörelser. TIMP-3 har också visat sig ha anti-angiogenisk verkan och kan på så sätt hämma nybildning av blodkärl, vilket är viktigt för att förhindra tumörers tillväxt och spridning.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.