Fotolys
Kemisk eller organisk nedbrytning genom inverkan av ljus.
Fotokemi
En gren av kemin som är inriktad på studier av ljusets inverkan på kemiska processer eller reaktioner, eller kemiska reaktioner som alstrar ljus (kemiluminescens).
Etylendiaminer
Etilendiamin (EDA) är ett organisk förmolekyl med formeln H2N-CH2-CH2-NH2. Det är en klemt, färglös vätska med en stark ammoniakliknande lukt. EDA används som en building block inom kemi och polymerindustri för att producera produkter såsom små molekyler, till exempel läkemedel, och polymerer, till exempel epoxyhärdare.
Kolmonoxid
Diazoniumföreningar
Diazoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en diazoniumgrupp (–N+2=), vilket är en funktionell grupp bestående av en kväveatom bundet till två positiva värden (+) och en trielktriangulär koordinerad kolvätegrupp. Dessa föreningar är vanligen instabila under normala förhållanden och används ofta som intermediat i olika kemiska reaktioner, särskilt inom färg- och läkemedelsindustrin.
Laser
En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.
Fenoxiacetater
Fenoxiacetater är en grupp av organiska föreningar som används som läkemedel, specifikt som kärlvidgande medel (vasodilatatorer). De verkar genom att relxa musklerna i kärlväggarna, vilket ökar blodflödet och sänker blodtrycket. Fenoxiacetater är ofta reserverade för behandling av svårartad högt blodtryck som inte svarar på andra behandlingsformer. Exempel på fenoxiacetatderivat inkluderar diltiazem och verapamil.
Myoglobin
Myoglobin är ett protein som förekommer i skelettmuskler och hjärtmuskel, och har till uppgift att lagra syre för cellandningen. Det är det minsta proteinet i musklerna och innehåller en hemgrupp som ger musklerna deras röda färg. Myoglobin kan frisättas i blodbanan vid skada på muskler, vilket kan användas som markör för muskelskador eller sjukdomar som angriper musklerna, såsom exempelvis hjärtsjukdomar.
Affinitetsmarkörer
Kelatkomplexbildare
Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.
Spektrofotometri
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Valar
Ultraviolett strålning
"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Ljus
Spektralanalys
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
Acetater
Hem
Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.
Rodopsin
Rodopsin är ett ljuskänsligt protein i stavarna i näthinnan i ögat, som spelar en viktig roll i mörkerseendet. Det består av två delar: ett membranprotein vid namn opsin och ett kromofor, 11-cis-retinal, som är ljuskänsligt. När ljus absorberas av rodopsinet aktiveras det, vilket resulterar i en kaskad av händelser som slutligen leder till en nervimpuls som skickas till hjärnan och tolkas som syn. Rodopsin är ett exempel på ett G-proteinkopplat receptorprotein (GPCR).
EGTA
Näthinnepigment
"Näthinnepigment" refererar till den pigmentering (färgning) som förekommer i näthinnan, det delikata membranet som bildar baksidan av ögat och reflekterar ljuset för att skapa synsinnet. Det vanligaste näthinnepigmentet är melanin, som också förekommer i huden, håret och irisen (ögonens regnbågshinna). Variationer i mängden och fördelningen av näthinnepigment kan påverka ögats färg och synfunktion.
Fotokemiska processer
Biofysiska fenomen
"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom eller mellan levande organismer och deras omgivning. Detta kan inkludera interaktioner på cellulär nivå, såsom proteinkemiska reaktioner och genuttryck, samt större skalor som energiöverföring, elektrisk signalering och mekanisk deformation i vävnader och organ. Biofysikaliska fenomen kan också omfatta studiet av hur fysiska stimuli påverkar levande system, till exempel ljusabsorption, termoreglering och magnetoreception.
Inositol-1,4,5-trifosfat
En intracellulär budbärare som bildas genom verkan av fosfolipas C på fosfatidylinositol-4,5-bifosfat, en av de fosfolipider som bygger upp cellmembranet. Inositol-1,4,5-trifosfat frisätts i cytoplasman, där det frigör kalciumjoner som finns lagrade i cellens endoplasmatiska retikel. Dessa kalciumjoner stimulerar verkan av B-kinas eller kalmodulin.
Biofysik
Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.
Ländmuskler
Hemproteiner
Proteiner som innehåller en prostetisk grupp av järn-porfyrin, eller hem, liknande den hos hemoglobin.
Hemoglobin A
Octopodiformes
I en enkel mening kan Octopodiformes definieras som en infraklass inom blötdjuren (Mollusca) som inkluderar två ordningar: de åttaarmade bläckfiskarna (Octopoda) och vampyrbläckfiskena (Vampyroteuthis infernalis).
Elektrontransportkomplex IV
Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.
Spektralanalys, Raman
Raman-spektroskopi är en typ av vibrationsspektroskopi som ger information om vibrations- och roteringsenerginivåer hos molekyler i ett material. Tekniken bygger på Ramaneffekten, där en ljuskälla med en viss frekvens inkompagerar ett material och en mindre andel av den infallande ljusströmmen ändrar frekvens (skiftar) till lägre eller högre värden. Detta skift i frekvens, kallat Ramanskiftet, är specifikt för varje kemisk bindning och ger en unik fingeravtryckslik spektralanalys för det aktuella materialet. På så sätt kan Raman-spektroskopi användas för att identifiera och undersöka olika substanser, inklusive kemiska bindningar, struktur, faser, komposition och interaktioner mellan molekyler.
Oxidation-reduktion
Blodfärgämnen
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.