Användning av fästanordningar av metall för att hålla fast brutna skelettben i rätt läge för läkning.

Användning av invändigt anbringade stödanordningar (metallplattor, spikar, stavar osv) för att hålla ett benbrott i rätt läge.

Intramedullär frakturfixering är en metod för att stabilisera och hålla ihop benfragmenten efter en intraartikulär längsgående skada på en lårbensfraktur, där en metallstav (nagel) införs genom skaran i mitten av benet (intramedullärt), för att fästa och hålla samman de två ändarna av benet under healingprocessen.

En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.

Det fysiologiska återställandet av benvävnad och funktion efter ett benbrott, vari ingår kallusbildning och normal återbildning av benvävnad.

Brott på lårbenet.

Frakturer i lårbenshuvudet, lårbenshalsen, benutskotten (trokanterna) eller i de intertrokantära eller subtrokantära områdena. Hit hör inte frakturer i höftledsskålen eller lårbensfrakturer nedanför benutskotten.

Implanterbara fixeringsanordningar som fästs vid benfragment med skruvar för att hålla ihop fraktursprickor och avlasta brottstället under tiden för benläkningen.

En benskruv är en metallstav som används inom ortopedisk kirurgi för att stabilisera och foga ihop två benfrakturer, vilket underlättar benens naturliga healingprocess genom att hålla de skadade benbitarna i rätt position. Benskruvarna finns i olika former, storlekar och material, men de flesta är gjorda av titan eller rostfritt stål, som är material som inte orsakar större reaktioner i kroppen. De kan vara permanenta eller tillfälliga, beroende på typen av skada och patientens individuella behov.

Stickor eller stavar av ben, metall eller annat material för fixering av fragment eller ändar av brutna ben.

Brott på den korta, sammandragna delen av lårbenet mellan lårbenets huvud och trokanter (benutsprång). Hit räknas inte intertrokantära brott, som hör till höftfrakturer.

Ryggradsfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att någon eller flera av de 33 benen i ryggraden, även kallade vertebrala kotor, är brutna eller skadade. Frakturer kan orsakas av olika faktorer såsom trafikolyckor, falls, våldsam behandling eller sjukdomar som försvagar benen, till exempel cancer eller osteoporos. Symptomen på en ryggradsfaktur kan inkludera smärta, stelhet, svullnad, skador på nerver och i allvarliga fall kan det orsaka problem med andning och blodtryck. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av frakturen, men den kan omfatta vila, smärtstillande läkemedel, behandling för att hålla ryggraden i rätt position, operation eller rehabilitering.

Ståltrådar, som ofta träds genom hud, mjuk vävnad och ben, för fixering av brutna ben. Kirschnertrådar eller Kirschnerapparat kan dessutom användas för anslutning till trådsträck.

Ett benbrott med splittrad eller krossad benvävnad.

Invändiga anordningar för att vid läkning av benbrott hålla brottytorna/brottdelarna i rätt läge. Genom att tillämpa principer för biomedicinsk teknik kan kirurgen sätta in metallplåtar, spikar, skenor osv för att korrigera skelettdefekter.

Strålbensfraktur är en benfraktur som uppstår när kroppen utsätts för akut högdoserad radiation, vilket orsakar skada på cellerna i benvävnaden och kan leda till att benet blir svagt och bräckligt.

Osteoporotic fractures refer to broken bones that occur as a result of weakened bone strength and fragility, which is a common complication of osteoporosis. This condition is characterized by low bone mass and deterioration of the bone structure, leading to an increased risk of fractures, particularly in the hips, wrists, and spine. Osteoporotic fractures can be debilitating and have serious consequences for a person's quality of life, mobility, and overall health. They are often caused by minor falls or injuries that would not normally result in a fracture in healthy bones. Prevention strategies include maintaining a healthy lifestyle, engaging in regular exercise, ensuring adequate calcium and vitamin D intake, and taking prescribed medications to manage osteoporosis.

Kronisk inflammation och granulombildning kring irriterande främmande föremål.

Skador på fotleden, oftast orsakade av yttre våld eller onormal belastning.

Benbrott till följd av någon skelettsjukdom eller annan, okänd orsak, och icke trauma.

Det smalaste av de två benpiporna i underbenet, beläget bredvid skenbenet (tibia). Det är, i förhållande till sin längd, det slankaste av kroppens långa skelettben. Syn. fibula.

Benbrott orsakade av upprepad (över)belastning. Dessa frakturer tros uppkomma till följd av en kombination av muskelutmattning och skelettsvikt, när formförändringarna i benen överväger över läkningstakten. Ett klassiskt exempel är marscheringsfrakturer hos soldater, hos vilka mellanfoten (metatarsus) ständigt utsätts för påfrestning under marsch. De vanligaste ställena för utmattningsbenbrott är mellanfoten, vadbenet, skenbenet och lårbenshalsen.

Leden mellan över- och underarmen.

"Proteaser und implantat är två olika typer av medically inserted or surgically placed devices, where proteaser är en grupp enzymer som bryter ner proteiner i kroppen, medan ett implantat är en främmande substans eller enhet som placeras kirurgiskt in i kroppen för att ersätta eller stödja en struktur eller funktion."

Ulnafraktur är en benfraktur som drabbar strålbenet (ulnan), ett av underarmens två ben, och kan vara öppen eller sluten beroende på om brottet skär igenom huden eller inte. Frakturen kan vara transversell, spiralfraktur, commotio fraktur eller avancerad med flera fragment som orsakats av olika mekanismer såsom direkt trauma eller indirekt tryck. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och funktionsnedsättning i det drabbade området. Diagnos ställs vanligtvis genom röntgenundersökning och behandlingen kan bestå av immobilisering med till exempel en gips eller kirurgisk behandling beroende på typen och svårighetsgraden av frakturen.

En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.

Revbensfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att minst ett par av revbenen brutits eller skadats, ofta orsakat av trauma eller olyckor som trafik- eller arbetsskador. Det kan även inträffa vid våldsam behandling, fall eller sportrelaterade skador. Revbensfrakturer kan vara smärtsamma och kan i vissa fall leda till komplikationer såsom lunginflammation eller sårbarhet för lungkollaps. Behandlingen kan bestå av smärtlindring, andningstekniker och ibland även operationssätt som kirurgiskt stabiliserande av revbenen.

Frakturer i underkäken.

En skallfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns en brytning eller spricka i ett eller flera ben i skallbenen, ofta orsakat av trauma eller olyckshändelser.

Riktning av blicken och inställning av ögonen så att objektbilden hamnar i fovea centralis (centralgropen) i båda ögonen.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Tandfraktur refererar till ett trauma eller skada som orsakar att tanden splittras, spricker eller bryts sönder delvis eller helt. Det kan vara smärtsamt och påverka tandsmidet (dentin), tandpulpan (livet i tanden) eller käkbenet beroende på graden av frakturen.

Intra-articular fractures are breaks or cracks that occur within a joint space and extend into the articular surface of the bone, which is the smooth, weight-bearing surface that allows for smooth movement between bones. These types of fractures can involve one or more pieces of bone and can be caused by high-energy trauma such as car accidents or falls from significant heights, or low-energy trauma in patients with weakened bones due to conditions like osteoporosis.

"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Splittring av benvävnad av krafter som verkar parallellt med benets längdriktning. Begreppet är särskilt tillämpligt i samband med ryggradsfrakturer.

Yttre anordningar för att hålla trådar eller stift som satts in i en eller båda benytor vid fixering av en fraktur i rätt läge. Dessa anordningar tillåter lätt åtkomst till läkningsstället och justering under läkningens gång.

Benskörhet som beror på att mängden av benvävnad minskar. Skelettetblir poröst och bräckligt och risken för frakturer ökar. Två typer förekommer: benskörhet efter menopaus (postmenopausal osteoporos) och åldersrelaterad benskörhet.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

"Vävnadsfixering" är en patologisk term som refererar till processen där ett objekt, ofta en medicinsk preparat eller en främmande substans, fixeras kemiskt till ett biologiskt vävnadsmaterial, vanligtvis under histologiska undersökningar. Detta görs för att stabilisera och konservera vävnaden så att den kan klart ses under mikroskopi.

Brott på yttre delen av armens strålben (radius), varvid den nedre delen förskjuts bakåt.

Serologiska test baserade på inaktivering av komplement med antigen-antikroppkomplex (steg 1). Bindning av fritt komplement kan synliggöras genom tillförsel av ett andra antigen-antikroppsystem, såsom röda blodkroppar och någon lämplig erytrocytantikropp (hemolysin), som kräver komplement för att kunna bildas (steg 2). Om de röda cellerna inte lyseras (löses upp) tyder detta på att en specifik antigen-antikroppsreaktion har skett i steg 1. Om, däremot, de röda blodkropparna löses upp, så betyder det att det finns fritt komplement, vilket visar att ingen antigen-antikroppsreaktion ägt rum i steg 1.

Orbital fractures refer to breaks in the bones that make up the eye socket, also known as the orbit. These fractures can occur as a result of trauma or injury to the face, and may involve one or more of the bones that form the orbit, including the maxilla, zygoma, frontal bone, sphenoid bone, and lacrimal bone. Orbital fractures can cause various symptoms, such as bruising and swelling around the eye, double vision, numbness in the cheek or upper lip, and difficulty moving the eye. In some cases, these fractures may also lead to complications such as infection, bleeding, or damage to the eye itself. Treatment for orbital fractures typically involves surgery to repair the broken bones and restore proper function and appearance to the eye and face.

Den hårda substans som bildas mellan och runt brottändarna av ett brutet ben under den normala läkningsprocessen.

Inre eller yttre skador på handleden.

Periprosthetic fracturer är en benfraktur som sker nära eller direkt i kontakt med ett artificiellt ledimplantat, såsom en protes. Denna typ av fraktur kan inträffa till följd av trauma, men kan också orsakas av svaghet i benstrukturen som är relaterad till sjukdom eller ålder. Periprostetiska fracturer är vanliga hos äldre patienter med lågbenproteser och kräver ofta komplext kirurgiskt management för att uppnå goda kliniska resultat.

Täckande stödförband av glasfiber, plast eller gipsbandage för skydd och immobilisering av olika kroppsdelar vid frakturer, dislokationer och infekterade sår. Förband av glasfiber eller plast är lätta re, mer strålningsgenomsläppliga, motståndskraftigare mot fukt och flexiblare än gipsförband. Syn. gipsförband.

Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.

Ortopediska fixationsanordningar är medicinska produkter eller konstruktioner som används för att stabilisera, foga eller hålla samman ben-, led- eller skelettdelar i rätt position under läkande och rehabilitering av skador, sjukdomar eller deformiteter. Detta kan innefatta exempelvis skruvar, plattor, band, spikar, nitar, stänger, klamrar och andra typer av implantat eller ortoser som används i ortopedisk kirurgi och behandling.

'Nyckelben', på latin 'humerus', är ett ben i överarmsregionen som förbinder axeln med överarmen och är placerat mellan skulderbladet och underarmen.

"Bäckenbenet, även kallat os coxae, är en del av bäckenet och består av tre benstycken: ilium, ischium och pubis, som fusionerats till ett ben som artikulerar med lårbenet via höftleden."

En okbensfraktur är en fraktur eller ett skador i käkbenet, det är den del av ansiktsskelettet som utgör underkäken. Okbensfrakturer kan orsakas av trauma som till exempel slag, fall eller trafikolyckor. Symptomen på en okbensfraktur kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken, sänkt käkmobilitet och eventuellt dubbel syn. Behandlingen av en okbensfraktur kan vara konservativ med hjälp av stillasittande, smärtstillande läkemedel och en mjuk diet, eller kirurgisk med hjälp av skruvar, plattor eller bandage för att stabilisera benet. Prognosen för en okbensfraktur beror på hur allvarlig skadan är och om det finns några komplikationer så som infektion eller skada på tänderna eller nerverna.

Allmän benämning på fellägen.

"Bröstkotor, eller mjölkkörtlar, är en del av det kvinnliga reproduktiva systemet som producerar och sekreterar moderkaka under graviditeten och modersmjölk efter förlossningen."

"Rörelseomfång i led (ROM) refererar till den totala rörelsen, uttryckt i grader, som en led kan utföra inom sitt normale funktionella intervall, från full extension till maximal flexion, samt eventuell rotation och lateral flexion, beroende på ledens anatomiska och funktionella beskaffenhet."

Frakturer i överkäksbenet.

Fall på grund av halka eller snubblande som leder till skada.

"Benskörhet efter menopaus" refererar till den lägre benmassan och sämre benkvaliteten som kan uppstå hos kvinnor efter menopaus, orsakad av hormonell förändring och åldrande, vilket ökar risken för benfrakturer, särskilt i lårbenet och höftbenet.

I en enstaka medicinsk mening kan 'Längdkotor' (eller "Longitudinal ligaments" på engelska) definieras som en typ av bindvävsband som löper parallellt med ryggkotornas längdaxel i ryggraden. Dessa ligament är viktiga för att stödja och stabilisera ryggraden genom att hålla ryggkotorna på plats och begränsa deras rörelse. Det finns två huvudtyper av längdkotor i ryggraden: anterior (främre) och posterior (bakre) längdkotor. De anteriora längdkotorna hjälper till att stabilisera intervertebrala skivor, medan de posteriora längdkotorna stödjer baksidan av varje ryggkota.

Skador på den del av armen som är mellan armbågen och handleden.

Medel som hämmar benvävnadsresorption och/eller gynnar benmineralisering och benbildning. De används för läkning av frakturer och för att behandla metaboliska benvävssjukdomar.

Multitrauma, också känt som polytrauma, är en medicinsk term som används för att beskriva en individ som har lidit av skador på två eller fler delar av kroppen, vilket kan inkludera flera brustna ben, inre blödningar och/eller traumatisk hjärnskada. Oftast orsakas multitrauma av allvarliga olyckor, såsom bil- eller industriolyckor, fall från hög höjd eller våldsam aggression. Det är vanligt att patienter med multitrauma behöver intensivvårdsbehandling och kan ha långvariga konsekvenser av sina skador.

Medel som används vid preparering av vävnadsprov m m för att bibehålla form och struktur hos provets alla beståndsdelar. Det finns ett stort antal sådana medel, även kalklösande och härdande. De måste snabbt döda och få den levande vävnaden att stelna.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Rörbenens mellersta del (skaft).

"Odontoid process, also known as the dens, is a tooth-like upward projection from the vertebral body of the axis (C2), which serves as an attachment site for the ligaments that help stabilize the neck and allows for articulation with the atlas (C1) in the formation of the atlantoaxial joint."

Det längsta och största benet i skelettet. Det sitter mellan höften och knät.

"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.

En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer främre delen av hjärnan, ögat och dess tillbehör, pannan och näsan med blod.

Syn. karpalbenen.

Partiell eller fullständig återhämtning till normal eller egentlig fysiologisk aktivitet i ett organ eller en kroppsdel efter sjukdom eller skada.

"Sträckbehandling, eller stretching, är en aktiv rörelseövning där muskeln sträcks till dess maximala längd för att förbättra flexibiliteten, minska risken för skada och lindra spänningar i musklerna."

En ortopedisk tekniker är en person som under övervakning av en legitimerad läkare, vanligtvis en ortoped, utför praktiska procedurer och använder speciella instrument och apparater för att hjälpa till med diagnostisering, prevention, korrection och rehabilitering av patienter med muskuloskeletala problem, såsom ben- och ledskador eller sjukdomar.

Det ben i handleden som är ytterst i den inre raden av karpalben.

Det största av vristbenen (tarsalbenen). Det sitter i den lägre och bakre häldelen av foten.

I en enkel medicinsk definition, betyder "proteslossning" (engelska: prosthesis evacuation) att ta bort en protes, som är en konstgjord ersättning för en kroppsdel eller -funktion. Detta kan till exempel ske om en protes blir infekterad, inte fungerar korrekt eller orsakar obehag.

Bindemedel som används för att fästa proteser till ben eller limma ben till ben vid svåra frakturer. Syntetiska hartser är vanliga. En blandning av monokalciumfosfat, monohydrat, alfatrikalciumfosfat, kalciumkarbonat och natriumfosfatlösning är också ett användbart lim.

En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.

De sju ben som bildar fotvristen (tarsus), nämligen hälbenet, språngbenet, tärningsbenet, båtbenet, samt inre, mellersta och yttre kilbenen.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Enligt Stedds Medicinskt Lexikon:

Osteotomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedur där man skär eller delar benet i ett specifikt segment, för att korrigera en deformitet eller avvika benets axel. Detta kan användas för att rätta till exempelvis knä- eller höftledsdysfunktioner, skulptera benens form eller behandla ledsmärtor orsakade av abnorma belastningar på leden. Osteotomi kan också användas i kombination med andra operationer, såsom för att fästa en ledprotes.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

En medicinsk specialitet med inriktning på diagnos och behandling av de inre organsystemen hos vuxna.

Operationsmetoder för undvikande av invasiv kirurgi till förmån för sluten eller lokal kirurgi. De innebär bruk av laparoskopiska instrument och fjärrkontrollerade instrument med direktobservation av operationsområdet genom ett endoskop eller liknande anordning. Tack vare minskad skadeomfattning med minimalt invasiv kirurgi kan långa sjukhusvistelser undvikas.

En anatomisk skadegraderingsskala som bygger på den förkortade skadeskalan AIS (Abbreviated Injury Scale) och som utvecklats speciellt för gradering av multipla skador. Den har även använts som mortalitetsprediktor.

Den andra halskotan.

Ryggradsskador, eller ryggmärgsskador, är skador på ryggmärgen som orsakas av olika typer av trauma, till exempel trafikolyckor, fall, våld och idrottsunfall. Skadan kan vara ofullständig eller total, beroende på om nervbanorna i ryggmärgen skadas delvis eller fullständigt. Skador på ryggmärgen kan leda till sensoriska och motoriska förluster, såsom känselbortfall, muskelsvaghet, spasticitet, smärta och sängliggande. Behandlingen av ryggradsskador kan innefatta kirurgi, mediciner, rehabilitering och assistiva enheter för att hjälpa den skadade personen att återhämta sig och leva så autonomt som möjligt.

Den humerale benet (os humeri) är ett av överarmsbenen och är beläget mellan skulderbladet och underarmen. Humerus är det längsta benet i övre extremiteten och articular med både skulderbladet och underarmen, vilket gör den viktig för rörelser som ska kunna utföras av armen.

Vertebroplastik är en minimal-invasiv medicinsk procedur där en speciell sorts cement injiceras in i en frakturerad eller krossad vertebra (ryggradskota) för att stabilisera benet och lindra smärta. Detta görs vanligtvis när den skadade vertebran inte har svarat på konservativ behandling, såsom smärtstillande medel och vilolegan. Vertebroplastik är en etablerad metod för att hantera smärtsamma komplikationer av osteoporos, tumörer eller trauma i ryggraden.

I prosthetics, a "prosthetic construction" typically refers to the artificial limb or body part that is created to replace a missing or damaged one. This construction is designed to replicate the function and, in some cases, the appearance of the original body part as closely as possible. It is usually composed of various materials such as plastics, carbon fiber, and metal, and is custom-made to fit the individual's specific needs and anatomy. The prosthetic construction may include components like joints, hinges, or motors to help restore mobility and independence for the person.

Spinal fusion är en neurokirurgisk procedur där två eller flera vertebrala segment kirurgiskt förenas till ett kontinuerligt segment för att korrigera en deformitet, stabilisera en instabil region av ryggraden eller eliminera smärta orsakad av oartikulerade rörelser mellan vertebrala segment. Detta åstadkommes vanligen genom att placera bengraftmaterial och/eller hårdvara (skruvar, stänger, plattor) mellan de två segmenten för att främja benbildning och skapa en fast struktur.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Den övre, korta, inåtvända delen av lårbenet. Syn. collum femoris.

Icke-invasiv metod for mätning av benmineralinnehåll. Metoden används huvudsakligen för diagnos av benskörhet, men också för mätning av benmineralisering hos spädbarn.

'Viktbärande' är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala belastningen eller påfrestningen på kroppen orsakad av att bära vikt, vanligtvis i form av kroppsfett och muskler. Detta inkluderar också faktorer som relaterar till hur vikten fördelas över kroppen, såsom central eller perifer, då detta kan ha en betydande effekt på hälsa och sjukdom.

Organiska föreningar med P-C-P-bindningar, där P står för fosfonater eller fosfonsyror. Dessa föreningar påverkar kalciumomsättningen. De hindrar ektopisk förkalkning och fördröjer benresorption och omsättning av benvävnad. Technetium-bifosfonatkomplex utnyttjas med framgång för benvävnadsskanning.

Utbyte av höftleden.

En medicinsk definition av "skenben" är ett röntgenbild av benet, vanligtvis tas det med hjälp av en speciell röntgenapparat som fokuserar på benet. Det används ofta för att diagnostisera brusten, artrit, frakturer och andra skador eller sjukdomar i benet.

En död kropp, vanligtvis en människokropp.

Mellanhandens fem cylindriska ben, som är hopledade inåt med handlovsbenen och utåt med fingrarnas falangben.

"Skadegradsmått" är ett mått på svårighetsgraden eller omfattningen av skada eller funktionsnedsättning som en individ upplever eller mäts ha, ofta använd inom områdena medicin och folkhälsa för att bedöma behandlingsbehov, funktionsnivå och prognos.

En strålben är en tunn, rörlig benartad struktur som består av hyalint kostnansvävnad och hos människan finns två strålben belägna i varje hand, ett i varje fingrar utom tummen. Deras funktion är att underlätta flexion och extension av fingerarticulationerna samt ger kraft och styvhet till de rörliga fingrarna.

Polymethylmethacrylate (PMMA) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som används inom olika områden inom medicinen, såsom ortopedisk kirurgi och tandvård. I en mening kan PMMA definieras som:

Höftledsersättning.

Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.

Ortopedi är en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnosis och treatment av skelett- och muskuloskeletala sjukdomar och skador. Detta inkluderar ben, ledband, muskler, senor och annan relaterad mjuk vävnad. Ortopediska specialister behandlar ofta patienter med till exempel artriter, skolios, frakturer, bindvävsinflammationer och födelsedefekter. De använder sig av både konservativa behandlingsmetoder som mediciner, fysioterapi och träning, samt kirurgiska ingrepp när det är nödvändigt.

Ett icke-hormonellt läkemedel för behandling av postmenopausbenskörhet hos kvinnor. Medlet främjar benbyggnad och återställer delvis förlorad benvävnad.

Frakturer på över- eller underkäken.

"Blygdben" (latin: Pudendum feminale) är den yttre, omgivande genitalregionen hos kvinnan, inklusive vulvan, klitoris och blygdläpparna.

Olyckor på gator, vägar, motorvägar, torg, cykelleder för allmän trafik, samt gång- eller ridbana invid dessa, som inbegriper förare, passagerare, fotgängare och fordon. Vägtrafikolyckor kan hänföras till bilar (personbilar, bussar och lastbilar), cyklar, motorcyklar och annan anordning på hjul, band eller medar för färd på marken.

Upphörande av rörelse i hela eller delar av kroppen genom fysisk vilja eller på kemisk väg genom analgesi, genom bruk av lugnande medel eller neuromuskulära icke-depolariserande medel. Hit räknas även experimentella förlopp, genomförda för bedömning av de fysiologiska effekterna av immobilisering.

Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.

En skallbasfraktur är en fraktur (en broken bone) i tinningbenet (os temporale), som är ett av de tre benen i skallen (cranium). Skallbasfrakturer kan vara öppna eller slutna, beroende på om det finns en kontinuerlig anslutning mellan det yttre miljön och det inre hålrummet i huvudet. Dessa frakturer kan orsaka komplikationer såsom infektion, hjärnskada eller läckage av cerebrospinalvätska (CSF), beroende på allvarligheten och platsen på frakturen.

Skenbensfraktur är en benfractur (benbrott) som sker i den tredje av de tre rörliga benen i foten, även känt som skelettets mellersta fotben. Fracturen kan vara either transversell, spiral, komplex eller comminuted beroende på hur benet brustit. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad och blåmärken i området, och ibland kan det vara svårt att gå eller stå på foten. Behandlingen kan bestå av immobilisering med ett gypsat bandage eller en sko för att hjälpa benet att läka rätt. I vissa fall kan kirurgi behövas om fracturen är instabilt eller om det finns andra komplikationer.

I en enkel medicinsk definition, är "sackader" cystor (lilla säckar fyllda med vätska) som kan bildas på olika ställen i kroppen, vanligtvis i hjärnan eller ryggmärgen. De kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom trauma, infektion, inflammation eller genetiska faktorer. Sackader kan variera i storlek och antal och kan leda till olika symtom beroende på deras plats och storlek. I vissa fall kan de behöva behandlas med kirurgi eller mediciner för att förebygga komplikationer som neurologiska skador eller smärta.

Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.

Ospecificerade skador på foten.

Frivilliga eller reflexmässiga ögonrörelser.

"Volar plate" er en betegnelse for en type af knogleplade i hånden. Det er en del af sesamoidbenet, som findes under fingerneglejointene (distale interfalangeale joint). Den volare plade hjælper med at absorbere stød og beskytter ledkapslen og andre bløde væv i området. Den er også involveret i bevægelserne af fingeren, såsom fleksion og extension.

Bristande funktionalitet hos en utrustning, antingen pga fel i utrustningen eller pga felaktigt handhavande.

Benbrott där ändarna inte vill förenas, utan blir avrundade och bildar falska leder.

Felaktig ställning hos ben i förhållande till leder, så att de ligger ur linje. Felet kan vara medfött eller ha uppstått till följd av skada.

'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.

Skador i allmänhet, eller ospecificerade skador, på benet.

'Stödskenor' är en medicinsk term som refererar till speciella anordningar, vanligtvis gjorda av metall eller plast, som används under operationer för att ge strukturellt stöd och stabilitet till skador eller sår på mjuka vävnader, såsom blodkärl, muskler eller nerver.

"En ryggrad, även känd som ryggmärgs canalen eller vertebral column, är en stapel av benartade strukturer (vertebrala kotor) som ger mekanisk stöd, skyddar ryggmärgen och faciliterar rörelser i kroppen."

Höftledspanna, eller coxaflexion, är den flexion (böjning) av höftleden som sker när benet dras närmare kroppen i knäets riktning.

Skador som uppkommer under utövande av idrott.

Språngben, eller tibia, är den främre och längsta benbenet i underbenet som artikulerar med skenbenet (fibula) lateralt och vadbenet (talus) medialt, och spelar en viktig roll i stödjande av kroppsvikten och genererandet av rörelseenergi under gång och löpning.

En broskfraktur är en skada på skelettet där kontinuiteten i ett broskben bruts, ofta orsakad av trauma eller olyckor som ledar till att benet bryts eller knäcks.

I den medicinska kontexten är "Titan" inte en etablerad term med en specificerad och konsistens definition. Det kan vara en förkortning eller ett varumärke för ett specifikt medicinskt instrument, produkt eller teknik, men utan ytterligare kontextualiserande information är det inte möjligt att ge en medicinsk definition av "Titan" i en enda mening.

Ospecificerade skador på armen/armarna.

Kyphoplasty är en medicinsk procedur som används för att behandla frakturer i ryggradens bakre del (korpora) orsakade av osteoporos eller bencancer. Proceduren innebär att en tunn tub kirurgiskt införs genom huden och mellanvävnaderna till de skadade vertebrala kropparna. Därefter expanderas en liten ballong inne i ryggradskroppen för att återställa höjden och formen på den skadade vertebran. Ballongen tas sedan bort och bencement fylls in i utrymmet för att stabilisera och stödja ryggraden. Kyphoplasty kan hjälpa till att lindra smärta, korrigera kyfos (abnorm formförändring) och förbättra patientens funktionalitet.

I en mening kan "Cervical Atlas" definieras som den första cervikalbensken (cervical vertebra) i halsregionen hos människan. Den kallas även C1 eller atlas efter titanen Atlas inom grekisk mytologi, som var tvungen att bära upp himlen på sina skuldror. På samma sätt har cervical atlas en unik struktur som tillåter den att bära upp huvudet och möjliggöra rörelser i alla riktningar.

"Höftbenet, eller acetabulum, är den bäckenbotten som utgör ledhuvudsfacket för höftleden och tar emot huvudet på lårbenet."

"Skulderblad, även känt som scapula, är ett flat, triangulärt ben i människans översta extremitet som bildar en del av axelleden och fungerar som en fästpunkt för muskler som används till rörelser i arm, skuldra och rygg."

Skador på andra vävnader än ben. Begreppet har vanligtvis en generell innebörd och brukar inte avse skador på inre organ. Det har betydelse när det gäller kroppsdelar eller organ där mjuk vävnad (muskler, fett, hud) behöver särskiljas från ben eller benvävnad, som t ex "mjukdelsskador på handen".

Benbrott som inte åtföljs av yttre sår.

Humeral fractures refer to breaks in the humerus bone, which is the long bone in the upper arm that runs from the shoulder to the elbow. These fractures can occur anywhere along the length of the humerus and may vary in severity, from small hairline cracks to complete breaks that split the bone into several pieces. Humeral fractures can be caused by a variety of factors, including trauma, falls, sports injuries, and degenerative conditions like osteoporosis. Symptoms of humeral fractures may include pain, swelling, bruising, difficulty moving the arm, and deformity or shortening of the arm. Treatment for humeral fractures typically involves immobilization with a sling or brace, followed by rehabilitation exercises to restore strength and mobility to the affected arm. In some cases, surgery may be required to realign and stabilize the bone fragments.

Syn. cervikalkotor; C1-C7.

Leden bestående av den översta (atlas) och näst översta (axis) halskotan.

Tillstånd där det ena av de båda benen inte växer till samma längd som det andra, vilket kan bero på skada eller vara resultatet av kirurgiskt ingrepp

En onormalt ökad konvex form på bröstryggraden, sett från sidan.

Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.

En starkt reaktiv, gasformig aldehyd som bildas genom oxidation eller ofullständig förbränning av kolväten. I lösning har ämnet många användningsområden, t ex för framställning av plaster och syntettextilier, som desinfektionsmedel och som fixerings- och konserveringsmedel. Formaldehyd och dess lösningar är slemhinneretande och giftiga, och anses cancerframkallande.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

En benfixeringsteknik som använder sig av en extern fixeringsanording för förlängning av extremiteter, justering av pseudoartroser och andra missbildningar, samt för stöd för läkning av svåra traumatiska eller patologiska brott och infektioner, som t ex kronisk osteomyelit (benvävsinflammation).

Ett patologist tillstånd med nedbrytning av benvävnad i bärande benpipor, vilket leder till krökning och brottbildning och utebliven normal callusbildning, eller utebliven läkning efter benbrott. Därvid uppstår en "falsk led", vilken ger sjukdomstillståndet sitt namn. Syn. pseudoartros.

'Lårbenshuvud' (latin: capitulum femoris) är den knölig, sfäriska änden på lårbenet (femur) som artikulerar med höftledens ledpanna och bildar höftleden tillsammans med blygdbenet (os pubis) och situbenen (os ischii).

Supination är en term inom ortopedi och fysioterapi som refererar till rotationen av underarmen (radiohumerelleden) så att handflatan roteras uppåt (utåt). Det är den motsatta rörelsen till pronation, där handflatan roteras nedåt (inåt).

Hemiarthroplasty är en typ av ledersättning inom ortopedisk kirurgi, där endast en halva av ett artrosfört uset lederörelse ersätts med en konstgjord del. Detta görs vanligtvis i stora artikulationer som skulder- och höftleden. I en hemiarthroplasty för skuldra, till exempel, ersätts endast huvudet av överarmsbenet (humerus) med en konstgjord protes, medan ledpannan i axeln lämnas intakt. På samma sätt kan en hemiarthroplasty för höftleden involvera att ersätta bollen på höftbenet (femurhuvudet) med en konstgjord protes, men lämna skålen (acetabulum) i bäckenet intakt.

"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.

Sammanfogning av föremål med hjälp av viss typ av bindemedel (cement), t ex vid fixering av benbrott, som vid höftartroplastik, där höftledspannans del sätts ihop med lårbensdelen. Inom tandvården anv änds cement för att sammanfoga delar av en tand eller ersättningsmaterial med befintlig, naturlig tand eller för att fästa tandregleringsband vid tänderna.

I en enkel medicinsk kontext kan "nitrogenas" definieras som ett tillstånd där överskott av kväveoxider (som exempelvis stickoxyldioxid, NO2) eller ammoniak (NH3) ansamlas i kroppen. Dessa ämnen kan vara skadliga och orsaka andningssvårigheter, irritation av luftvägar och i vissa fall även skada lungor. Kväveoxider bildas ofta som en följd av exponering för luftföroreningar, medan ammoniak kan förekomma vid specifika medicinska tillstånd som exempelvis njursvikt eller leverfailure.

Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas för innan det brister.

Osseointegrering är ett medicinskt tillstånd där en konstgjord implantat, vanligtvis gjort av titan, direkt fästs till benvävnaden utan mjuka vävnader emellan. Detta uppnås genom en process där implantatet och benvävnaden växer ihop på cellnivå, vilket skapar en starkt hållfast förbindelse. Osseointegrering är viktigt inom områden som tandvården och prostetik, eftersom det möjliggör för proteser att fästas direkt till benen eller käken utan behov av skruvar, lim eller andra hjälpmedel.

Ett främmande föremåls vandring från ursprungsplatsen till annan plats i kroppen.

Ett korsbindningsreaktionsmedel för proteiner som används för desinfektion och sterilisering av värmekänslig utrustning och som reagens i laboratoriet, särskilt som fixativ.

I medicinen kan "handled" översättas till "managed" och refererar till att en sjukdom, ett symptom eller ett smittsam tillstånd kontrollerats eller behandlas på ett effektivt sätt. Exempel: "The patient's diabetes is well-managed with medication and lifestyle changes."

Kirurgisk återuppbyggnad av en led i syfte att lindra smärta eller återskapa rörlighet.

"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

En (datorbaserad) numerisk analysmetod för att lösa differentialekvationer. Metoden används bl a inom hållfasthetslära, strömningslära och elfältsanalys. Syn. finita element-analys; FE-analys; FEM.

Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.

Histologiska tekniker är metoder för att visualisera, preparera och analysera tunna skivor av biologisk vävnad på cellulär nivå med hjälp av mikroskopi.

I en enkel medicinsk definition refererar pronation till rotationen av underarmen (forearmen) så att handflatan vänds med palmen nedåt eller baksidan av handen vänds framåt. Detta sker vanligtvis när armen flexeras och roteras inåt, vilket är en normal rörelse som sker under vardagliga aktiviteter såväl som under vissa idrotter.

Ortopediska anordningar för att stödja, rikta eller hålla kroppsdelar i rätt läge. Sådana stöd är t ex korsetter eller tandställningar.

Ett mått på det högsta tryck ett material kan tåla utan att svikta.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Skador i allmänhet på fingrarna.

"Tarsaltendon är ett smalt, triangulärt band av bindväv som förbinder skelettet i foten med vristbenet (os calcis). Tarsaltendonen hjälper till att stabilisera fotens led och underlättar rörelser mellan foten och vaden."

Den medicinska definitonen av 'olekranon process' är det utskjutande, nästan triangulära benet ovanför den bakre delen av armbågsleden, där överarmsbenet (humerus) och underarmsbenet (ulna) möts. Det fungerar som en punkt för muskel- och ligamentanslutningar och ger stöd till muskler som rör armen.

Oförmåga eller otillräcklighet hos en tandlagning eller tandprotes att fungera som förväntat.

Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.

Kirurgisk fixering av en led på ett sätt som leder till sammanväxning av ledytorna.

I en enkel medicinsk kontext kan 'osmium' defineras som ett metalliskt grundämne som inte används direkt inom medicinen, men som kan vara associerat med vissa medicinska tillämpningar. Osmium är ett av de transåttade elementen och har det högsta atomviktsantalet och densiteten av alla grundämnen.

Brott på nedre delen av armbågsbenet, med urledvridning av strålbenshuvudet.

Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.

Rekonstruktivkirurgiska tekniker är metoder inom kirurgin som innebär att återställa, korrigera eller ersätta förlorade strukturer och funktioner i kroppen, ofta efter skada, sjukdom eller medfött missbildning, genom att använda sig av patientens egna vävnader eller konstruera implantat som efterliknar naturliga vävnader.

I medicinen refererar "rotation" vanligtvis till den process där en läkarstudent, praktikant eller annan medicinsk student flyttas från en klinisk placering eller avdelning till en annan under sin utbildning. Detta görs för att ge dem ett bredare perspektiv och mer omfattande kunskaper inom sitt fält. Rotationer kan vara obligatoriska eller valfria och kan sträcka sig över flera veckor eller månader beroende på lärosätet och specialiseringen.

Rehabiliteringsplan med kortare sjukhusvistelse eller sängliggande eller snabbare återgång i rörelse än vad som är normal praktik.

Ett difosfonat som påverkar kalciumomsättningen. Det hämmar ektopisk förkalkning och bromsar benresorption och benomsättning.

Fullständigt eller partiellt utbyte av en led.

Förskjutning av lårbenet ur dess normala läge i höftleden.

Stabilisering av kirurgiskt planerade frakturer i under- eller överkäken med hjälp av elastiska eller trådförband, bågar eller spikar. sådan teknik används ofta vid kosmetisk kirurgi för över- eller underbett.

Benbrott som leder till ett yttre, synligt sår.

Blandningar av olika metaller i varierande proportioner.

'Armbågsben' (radius) är ett långt, tunnare ben i framsidan av underarmen, som articulerar med överarmsbenet och handledsbensfästet för att möjliggöra rörelser som utböjning, inböjning och rotation i armbågen.

I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.

I medicinsk terminologi refererer "fingerfalanger" til de små ben, der udgør den distale del af hver finger, undtagen tumen som ikke har falange. Falangene er artikuleret (forbundet) med hinanden og med de nærmeste knogler i hånden via led. De er typisk slanke og cylindriske med en smal ende, der bærer naglen.

Noggrant planerad och genomförd manuell förflyttning av skelettsystemet, extremiteterna och ryggraden i syfte att åstadkomma förbättrad rörelse. Termen används ibland för att ange en exakt rörelseföljd i en led för att fastställa förekomst av sjukdom eller minska en dislokation. Vid frakturer kan ortopedisk manipulation förbättra lägesförhållandet mellan brottytorna.

Färglös gas som framställs genom reaktion mellan vatten och kalciumkarbid. Gasen är brännbar, explosiv och vattenlöslig och används som svetsgas.

The carbon cycle is a biogeochemical process describing the circulation of carbon throughout the Earth's systems, including the atmosphere, biosphere, hydrosphere, and geosphere. It involves the exchange of carbon between these reservoirs through various natural processes such as photosynthesis, respiration, decomposition, combustion, and weathering. This cycle is essential for maintaining the global carbon balance and supporting life on Earth.

Metaboliska skelettsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på störningar i kroppens benmetabolism, vilket leder till skada på benvävnad och struktur. Exempel på metaboliska skelettsjukdomar är osteoporos och hypofosfatemi. Osteoporos karaktäriseras av ett förlorat benmassa och försämrad benstyrka, vilket ökar risken för frakturer. Hypofosfatemi orsakas av låga nivåer fosfat i blodet och kan leda till svaghet i muskler och ben.

En non-vital tand är en tand där pulpan, det inre viktiga vävnadslager som innehåller blodkärl och nerver, har skadats eller dött till följd av karies, trauma eller andra orsaker. Denna skada kan resultera i att tanden blir obekväm, smärtsam eller förlorar sin vitalitet, vilket gör att den inte svarar på temperatur- eller beröringssimulatorer. I vissa fall behandlas en non-vital tand med en rotbehandling för att avlägsna infektionen och rädda tanden från extraktion.

Proteser avsedda att delvis eller helt ersätta leder hos människor eller djur.

"X-ray microtomography (micro-CT) is a non-destructive imaging technique that uses X-rays to create cross-sectional images of small objects, typically with dimensions ranging from a few millimeters to several centimeters. By reconstructing the series of 2D X-ray images, a 3D visualization of the object's internal structure can be generated, allowing for detailed analysis and measurement of various features at the microscopic level."

Höftskador i allmänhet.

Nervbana av vit substans, omgiven av kärnansamlingar, av både afferenta och efferenta nervtrådar som skjuter ut mellan hjärnbarken och hjärnstammen. Den består av tre distinkta delar: en främre gren, en bakre gren och böjen.

Preparering av mycket små bitar av exponerade ytstrukturer hos celler som spräckts efter nedfrysning, för elektronmikroskopering. Provet fryses och klyvs vid låg temperatur i vakuum. Den blottade ytan skuggläggs med kol och platina, och täcks med kol för att en kolavbildning skall erhållas.

'Kirurgiska fixationsanordningar' refererar till medicalapparater eller -instrument som används under kirurgiska ingrepp för att stabilisera, fästa eller hålla samman ben, led, skelettdelar eller vävnader i rätt position under healingprocessen. Detta kan innefatta skruvar, plattor, nitar, stänger, band, kablage och andra specialdesignade produkter som används för att hjälpa till att reparera skador, korrigera deformiteter eller underlätta återhämtning efter operationer.