Fysiologi
Fysiologi, jämförande
'Fysiologi, jämförande' refererar till ett forskningsområde inom biologisk vetenskap där man undersöker, jämför och analyserar strukturer, funktioner och processer hos olika levande organismer, däribland djur och människor, med syfte att identifiera likheter och skillnader som kan förklara evolutionära samband och adaptationer.
Nobelpris
Ett Nobelpris är ett prestigefyllt internationellt pris inom olika vetenskapliga och litterära kategorier, instiftat genom den svenske industrielle magnaten Alfred Nobels testamente efter hans död 1895. Prisen delas ut årligen i följande kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred, samt ett ekonomipris tillägnat Alfred Nobel. Priset innebär en stor heder och erkännande för de mottagares insatser som bidragit till mänsklighetens välfärd och framsteg inom sina respektive områden.
Undervisning
I en enkel mening kan 'undervisning' inom ett medicinskt sammanhang definieras som den process där medicinsk kunskap, färdigheter och värderingar överförs från en läkare, legitimerad sjukgymnast eller annan medicinsk specialist till en elev, student eller yrkesverksam personal inom hälso- och sjukvården. Undervisningen kan ske genom olika metoder såsom föreläsningar, praktiska övningar, fallstudier, seminarier och klinisk undervisning med patientkontakt. Syftet är att stärka kompetensen hos den som läser och förbättra deras förmåga att tillhandahålla vården på ett säkert, effektivt och kompassionellt sätt.
APACHE-skala
Hjärt-kärlfysiologi
Funktioner och aktiviteter i hjärt-kärlsystemet som helhet eller i någon del av det.
Modeller, biologiska
Andningsfysiologi
Dygnsrytm
Matsmältningsfysiologi
Funktionerna i matsmältningssystemet i dess helhet eller i någon av dess delar.
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Fysiologiska fenomen
Problembaserad inlärning
Endokrinologi
En underavdelning av internmedicinen med inriktning på det endokrina systemets metabolism, fysiologi och sjukdomar.
Anpassning, fysiologisk
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Molekylsekvensdata
Stress, fysiologisk
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Homeostas
Ett tillstånd av balans och stabilitet i en organisms inre miljö.
Energiomsättning
Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).
Circadian Clocks
"Circadian clocks are biological mechanisms present in many organisms, including humans, that regulate the daily rhythm of various physiological processes in alignment with the 24-hour day-night cycle. These internal timekeeping systems consist of a complex network of genes and proteins that oscillate with a period of approximately one day. Circadian clocks help coordinate essential functions such as sleep-wake cycles, hormone release, metabolism, and body temperature regulation."
Undervisningsmodeller
Teoretiska modeller som anger metoder för lärande eller undervisning som en bas för attityd- eller beteendeförändringar. Dessa undervisningsinsatser tillämpas vanligen inom hälso- och patientundervisning, men är inte begränsade till patientvård.
Undervisningsmateriel
"Undervisningsmateriale" er et neutralt terminologisk begreb, som ikke har en specifik medicinsk definition. Det henviser generelt til enhver form for ressource, der anvendes til undervisningsformål, herunder bøger, artikler, videoer, diagrammer, modeler, simulationer og andre lignende materialer, der kan hjælpe med at forklare eller illustrere et emne i en undervisningskontekst. I en medicinsk kontekst kan undervisningsmateriale omfatte specifikke ressourcer, der er relateret til læring om sundhed og sygdom, anatomi, fysiologi, patofysiologi, farmakologi, klinisk praksis og andre medicinske emner.
Reglering av genuttryck
Fenotyp
Mag-tarmsystemet
Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Intensivvårdsavdelningar
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Nervceller
Fotoperiod
Den tid, under vilken en organism dagligen utsätts för solljus (dagsljus) eller artificiellt ljus. Reaktionen på denna exponering anses kunna påverka energibalans och värmereglering.
Mutation
Endokrina systemet
Bakteriefysiologi
Fysiologisk aktivitet hos bakterier.
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Kunskapsprov
Djurmodeller
Djur, utvalda pga specifika särdrag, som används i experimentellt syfte och för undervisning och tester.
Genuttrycksmönster
Neurofysiologi
Neurofysiologi är ett medicinskt specialområde som studerar de elektriska och fysiska processerna i nervsystemet. Det inkluderar studiet av neuroners funktion, signalsubväxling och interaktion, samt deras roll i kontrollen av kroppens funktioner och sinnesintryck. Neurofysiologi använder sig ofta av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och neurostimulering för att mäta och påverka nervsystemet på olika sätt.
Inlärning
Datorstödd undervisning
Vetenskapliga sällskap
Biologiska klockor
De fysiologiska mekanismer som styr de regelbundna variationerna av vissa biokemiska och fysiologiska fenomen hos växter och djur.
Fysiologiska processer
Fysiologiska processer refererar till de normalt fungerande, naturliga biokemiska och fysiska funktioner och aktiviteter som sker inom levande organismer, celler och system för att underhålla liv och homeostas.
Fortplantningsfysiologi
"Fortplantningsfysiologi" refererar till den vetenskapliga studien av de fysiologiska processerna och mekanismerna som är involverade i reproduktionen hos levande organismer, inklusive människan. Detta omfattar ofta studiet av könsceller, fortplantningsorganens struktur och funktion, hormonella regleringar, befruktning, embryonal utveckling och förlossning.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Aminosyrasekvens
Möss, knockout
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Syra-bas-jämvikt
RNA, budbärar
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Aging
Feeding Behavior
Reglering av genuttryck, bakterier
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Celler, odlade
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Graviditet
Biological Evolution
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Nervsystemets fysiologi
Den fysiologiska nervsystemet är ett komplext nätverk av nervceller och signaler som kontrollerar och koordinerar kroppens funktioner. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier utanför hjärnan och ryggmärgen). Nervcellerna, eller neuronerna, kommunicerar med varandra genom att skicka elektriska impulser längs sina axoner. Dessa signaler kan sedan tolkas och leda till en fysisk respons, som muskelrörelse eller hormonutsöndring. Det fysiologiska nervsystemet styr allt ifrån sensoriska upplevelser, kognition, rörelse, andning, hjärtslag, till digestion och reproduktion.
Biomedicinsk teknik
Tillämpning av ingenjörs- och teknikvetenskap inom biomedicinsk forskning och hälso- och sjukvård.
Fontanoperation
Suprachiasmatisk kärna
Elektrofysiologi
Elektrofysiologi är ett medicinskt fält som studerar elektriska signaler och deras funktion i levande vävnader, särskilt i hjärtat och nervsystemet. Det inkluderar undersökning av hur elektriska impulser genereras, propagerar och påverkar cellers och organens funktion. Elektrofysiologiska studier kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar som relaterar till hjärt- och nervfunktion.
Biologisk transport
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Glukos
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Koldioxid
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Ljus
Melatonin
En biogen amin som finns hos djur och växter. Hos däggdjur produceras melatonin i tallkottkörteln. Utsöndringen ökar i mörker och minskar vid exponering för ljus. Melatonin medverkar i regleringen av sömn, humör och fortplantning. Det är även en effektiv antioxidant.
Peniserektion
En peniserektion inträffar när det maskulina könsorganet, penis, fylls av blod och stellemmar upp som svar på sexuell stimuli eller annan form av excitering. Denna process orsakas av att blodkärlen i penisans vävnad expanderar och tillåter blod att flöda in, medan de samtidigt kontraherar och förhindrar utflödet av blod, vilket leder till en stel, upprätt ställning. När exciteringen avtar, slappnar musklerna av och blodet flyter ut, penisen återgår då till sin vanliga, slappa form.
Syrgasförbrukning
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Andningsfysiologiska processer
Andningsfysiologiska processer refererar till den serie av mekanismer och funktioner som involveras i respirationen, inklusive ventilation (luftutbyte mellan lungorna och atmosfären), diffusion (transport av syre och kolmonoxid mellan alveoler och blodet), perfusion (blodflöde genom lungorna) och kontroll av andningen (hjärnans reglering av andningsfrekvensen och djupet).
Sjukdomsmodeller, djur
Genuttryck
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Larv
Hjärt-kärlfysiologiska förlopp
Sexuellt beteende hos djur
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Universitet
Ett universitet är en högre läroanstalt som erbjuder undervisning och forskarutbildning inom ett brett spektrum av akademiska discipliner, ofta med möjlighet till att deltaga i forskningsprojekt och doktorandstudier. Universitet är vanligtvis autonoma institutioner som tilldelar akademiska grader och är kända för sitt engagemang i grundläggande forskning samt för sin roll i att främja intellektuellt ledarskap och livslångt lärande.
Fysik
I en enkel mening kan fysik inom medicinen definieras som studiet av de mekaniska, fysiska och kemiska principerna bakom livets processer samt sjukdomars orsaker och behandlingsmetoder. Detta inkluderar bland annat studiet av cellers och organers funktion, läkemedelsverkningar på molekylär nivå, strålningens effekter på kroppen och hur olika medicinska behandlingar påverkar kroppens mekaniska egenskaper.
Vätske- och elektrolytbalans
"Vätske- och elektrolytbalansen är ett medicinskt begrepp som beskriver jämvikten mellan kroppens vattenvolymer och koncentrationen av olika elektrolyter, såsom natrium, kalium, klorid och bikarbonat, för att upprätthålla homeostas i kroppen och stödja viktiga fysiologiska funktioner som nervsignaler, muskelkontraktioner och vätskebalans."
Miljö
ARNTL Transcription Factors
ARNTL (Aryl Hydrocarbon Receptor Nuclear Translocator Like) transcription factors, also known as BMAL1 (Brain and Muscle ARNT-like 1), are crucial components of the circadian clock mechanism in mammals. They form heterodimers with CLOCK proteins and bind to E-box elements in the promoter regions of target genes to regulate their transcription. This rhythmic gene expression controls various physiological processes, including sleep-wake cycles, hormone release, and metabolism, which are synchronized to the 24-hour day-night cycle.
Variansanalys
Metabolism
CLOCK Proteins
CLOCK proteins are a crucial component of the molecular circadian clock mechanism, a complex cellular system that regulates various physiological and behavioral processes in living organisms according to the time of day. The term "CLOCK" is an acronym for "Circadian Locomotor Output Cycles Kaput," which highlights its essential role in the generation and maintenance of circadian rhythms.
Endokrina körtlar
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Datorsimulering
Matsmältningssystemet
En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Systembiologi
"Systembiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar systemteknik, datavetenskap och biologi för att studera och förstå komplexa biologiska system som celler, vävnader och organismer på en systemnivå. Det innebär att man ser på interaktionerna mellan olika delar av ett system, såsom gener, proteiner och metaboliter, för att få en helhetlig förståelse av systemets funktion och beteende."
Premedicinsk utbildning
Premedsical education refers to the course of study typically completed by students prior to applying to medical school, which often includes a Bachelor's degree with a major in a science-related field such as biology, chemistry, or physics, along with required premedical courses and relevant extracurricular activities.
Däggdjur
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Bassekvens
Möss, genetiskt förändrade
Molekylärbiologi
Hjärt-kärlmodeller
Metabola nätverk och banor
Ekosystem
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Skelettmuskulatur
Proteom
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
Bakterier
DNA-sekvensanalys
Symbios
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Djurhållning
Kol
DNA-mikromatrisanalys
Rymdfärd
En rymdfärd är en resa utanför jordens atmosfär, vanligtvis till omloppsbana runt jorden eller till andra himlakroppar som månen eller Mars, med hjälp av en rymdfarkost som rymdfärja, rymdraket eller en annan typ av rymdfartyg.
Seasons
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Synaptisk överföring
"Synaptisk överföring är den process där en nervcell, eller neuron, skickar signaler i form av neurotransmittorer till en annan nervcell över ett smalt spår, kallat synapser, vilket möjliggör kommunikation och integration av information i centrala nervsystemet."
Mitokondrier
Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.
Kväve
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Fiskar
Könskarakteristika
De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.
Intensivvård
Avancerad och starkt specialiserad vård åt medicin- eller operationspatienter, vars tillstånd är livshotande och kräver omfattande vårdinsatser och kontinuerlig övervakning. Intensivvård är oftast förlagd till specialutrustade sjukhusenheter.
Kroppstemperaturreglering
Period Circadian Proteins
Period Circadian Proteins (PERIOD proteins) refer to a group of proteins that play a crucial role in the regulation of circadian rhythms, which are physical, mental, and behavioral changes that follow a daily cycle. In humans, circadian rhythms regulate sleep-wake cycles, feeding times, hormonal release, and other important bodily functions.
Forskning
Växtfysiologi
"Växtfysiologi" är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av de fysiologiska processerna hos växter, inklusive deras näringsupptagande, vattenförluster, fotosyntes, andning, tillväxt och utveckling, hormonella regleringar och responsen på miljöfaktorer som ljus, temperatur och mekaniska stimuli.
Cellmembran
Transkription, genetisk
Drosophila melanogaster
En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.
Proteomik
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Växtrötter
Jonkanaler
Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.
Ovary
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
Transcriptome
Transcriptom är det samlade mängden RNA-molekyler som produceras från allt aktivt genuttryck i en viss celltyp, vävnad eller organism vid en given tidpunkt. Det inkluderar både protein kodande RNA (mRNA) och icke-kodande RNA, såsom rRNA, tRNA och snRNA. Transkriptomet ger information om vilka gener som är aktiva, hur aktiva de är och på vilket sätt deras uttryck förändras under olika förhållanden eller vid sjukdomar. Studier av transkriptom kan hjälpa forskare att förstå biologiska processer och identifiera potentiala terapeutiska mål.
Kalciumsignalering
Signalöverföringsmekanismer med mobilisering av kalcium (utifrån eller från intracellulära depåer) i cytoplasman till följd av yttre stimulans. Calciumsignalerna fortplantar sig som vågor, svängningar , spikar eller små stötar. Kalcium fungerar som intracellulär budbärare genom att aktivera kalciummottagliga proteiner.
Neurosekretoriska system
Receptors, G-Protein-Coupled
G-protein-kopplade receptorer (GPCR) är en typ av proteiner som spänner över cellytan och fungerar som sensorers för olika signalmolekyler, såsom hormoner, neurotransmittorer och luktämnen. När en signalmolekyl binder till GPCR aktiveras den och startar en signalkaskad inne i cellen genom att interagera med ett G-protein, som består av tre underenheter: α, β och γ.
Saltvatten
'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.
Allergi och immunologi
Lunga
Studerande
Djurskydd
Omsorg om djur i laboratorier och andra specifika miljöer, speciellt vad avser hälsa, föda och utrymmen. Regler och riktlinjer utfärdas av Jordbruksverket.
Kolhydratmetabolism
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som glukos, stärkelse och cellulosa, baksedes, omvandlas och lagras eller oxideras för att frigöra energi i levande organismer. Denna process inkluderar nedbrytning av komplexa kolhydrater till enklare sockermolekyler, glukos, som kan tas upp av cellerna och användas som energikälla eller lagras som glykogen i levern och musklerna. Kolhydratmetabolismen innefattar också syntesen av ny kolhydrater från enklare byggstenar, såsom glukos, för att producera bland annat polysackarider som cellulosa och stärkelse i växter.
Processer inom cellfysiologi
I cellfysiologi refererar processer till de funktionella aktiviteterna som sker inne i eller mellan celler. Dessa processer kan vara mekaniska, elektriska eller kemiska och är nödvändiga för cellens överlevnad, tillväxt och förmåga att kommunicera med andra celler. Exempel på processer inom cellfysiologi inkluderar celldelning, signaltransduktion, transport av molekyler över cellytan, metabolism och homeostas.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Växttranspiration
Växttranspiration definieras som den vattenmängd som en växt avdunstar genom bladen under normala förhållanden. Det är en naturlig process där växter absorberar vatten från jorden via rötterna och transporterar det upp till bladen, där en del av vattnet avdunstar som fukt i luften. Denna process hjälper växten att kyla ner sig, transportera näringsämnen och upprätthålla struktur.
Telemetri
Telemetri är inom medicinen en metod för att kontinuerligt och av distans övervaka och mäta kroppsliga funktioner, såsom hjärtverksamhet, andning, neurologiska funktioner och rörelser. Detta görs genom användning av elektroniska sensorer eller andra utrustningar som är kopplade till en patients kropp, vilka sedan skickar informationen via radiovågor eller ledningar till ett centralt övervakningssystem. Denna metod möjliggör kontinuerlig övervakning av patientens hälsotillstånd och kan vara användbar inom sjukvården för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer eller försämringar.
Hjärtfel, medfödda
Membranproteiner
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Konfokal mikroskopi
Tarmar
Resultats reproducerbarhet
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Synapser
I neurovetenskapen, är en synaps den punkt där två nervceller (eller en nervcell och en muskelcell) möts, så att signaler kan överföras från den ena cellen till den andra. Denna överföring sker med hjälp av speciella strukturer som kallas för synapser. En synaps består av tre huvuddelar: presynaptisk terminal, synaptisk spricka och postsynaptisk membran. Presynaptiska terminalen är den del av nervcellen som innehåller vesiklerna fyllda med signalsubstanser (neurotransmittorer). När en nervimpuls når presynaptiska terminalen, ledde det till att vesiklerna fusioneras med cellmembranet och neurotransmittorerna frisätts in i synaptisk spricka. Därefter diffunderar neurotransmittorna över synaptisk spricka och binder till receptorer på postsynaptiska membranet, vilket orsakar en elektrokemisk signal som påverkar den efterföl
Andning
Ben och benvävnad
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Tumörer
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Fattningsförmåga
Andning, konstgjord
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Fotosyntes
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Biomassa
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
Djur, nyfödda
Hemodynamik
Biomechanical Phenomena
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
Doktorandutbildning
Grupprocesser
Kroppstemperatur
Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.
Transkriptionsfaktorer
Läroböcker, principer
'Läroböcker, principer' refererar till de grundläggande regler och riktlinjer som beskrivs i undervisningsmaterial, såsom läroböcker, som används för att instruera och informera om olika aspekter av medicinska ämnen. Dessa principer utgör en grundläggande vägledning för att förstå, tillämpa och forska inom respektive område.
Sjukdomsgradsmått
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Genetik
Hypotalamus
Neuropeptider
Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.