'Grönsaker' är en gemensam beteckning inom närings- och jordbruksvetenskap för odlade växter som primärt konsumeras för sin ätbar del utan att ha genomgått någon omfattande industriell bearbetning. Detta inkluderar blad, stjälkar, skott, rötter, knölar, bulbor och frukter från såväl ensamstående växter som delar av växtsammanhang, exempelvis blad från salat eller kål. Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber i människors diet.

Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.

Systematiska sammanställningar av uppgifter om kost och kostvanor i en population inom ett givet geografiskt område.

Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.

Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.

Vegetabiliska protein är proteiner som härstammar från växter, såsom bönor, nötter, frön, grönsaker och pseudogrönsaker.

En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.

Ett släkte liljeartade örtväxter omfattande lök (Allium cepa), vitlök (A. sativum), gräslök (A. schoenoprasum), purjolök (A. porrum), prydnadsväxten jättelök (A. giganteum) m fl. Många arter producera r skarpt smakande, både bakteriostatiska och fysiologiskt aktiva ämnen. De används i matlagning och inom den traditionella medicinen.

Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).

Organiska föreningar med den generella formeln R-NCS.

"Trädgårdsskötsel" kan definieras som den aktiva omhändertagandet, underhåll och planeringen av växter och uterum i en trädgård, för att uppnå estetisk prydnad, odling av grönsaker eller skapande av ett levande miljö.

"Livsmedelsförsörjning" kan definieras som den process eller system genom vilket en individ, grupp eller samhälle säkerställer tillgången till tillräckliga, sunda och näringsriktiga livsmedel för att uppfylla sina kostrelaterade behov och underlätta hälsa och välbefinnande.

"Phytohormones are plant-derived hormones that regulate various physiological processes, including growth, development, and stress responses."

Näringspolitik (eng. Nutrition policy) är ett samlingsbegrepp för regeringars strategier, program och lagstiftning som syftar till att främja folkhälsa och minska sjukdomar genom att stödja hälsosam näringsintag och matvanor. Det kan innefatta åtgärder som skattefördelning, etiketteringskrav, livsmedelskontroll, undervisning och forskningsstöd.

Recommended Dietary Allowances (RDAs) är de dagliga näringsintagsmängder som rekommenderas för att uppfylla behoven hos nästan alla friska personer inom en viss ålders- och könsgrupp, baserat på en livslång kosthållning. Dessa riktvärden etablerades av Institute of Medicine (IoM) i USA och täcker behov av energikälla, protein, kostfiber, vitaminer och mineraler. RDA:n är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen och används som en riktlinj för att hjälpa människor att uppnå en hälsosam och näringsrik kosthållning. Det är värt att notera att RDA:n inte täcker behovet av alla näringsämnen, till exempel antioxidanter och andra bioaktiva ämnen som också kan ha en betydande roll för hälsan.

Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.

De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.

"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.

De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.

Morot. Nyttoväxt och rotfrukt, Daucus carota sativa, med ett knippe starkt flikiga blad, platta grupper av små, vita blommor och en långsmal, konisk och gulröd rot, som äts som grönsak.

En karotenoid som är en vitamin A-prekursor. Det ges för att minska ljuskänslighetsreaktioner hos patienter med erytropoetisk protoporfyri.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.

Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.

Vätskor som kan drickas.

I en medicinsk kontext kan "cooking" (dvs. tillredning av mat) referera till en process där råvaror genom termisk behandling förändras på ett sätt som kan reducera antalet patogena mikroorganismer och minska risken för matburna sjukdomar. Exempel på sådana termiska behandlingsmetoder inkluderar kokning, stekning, grillning och bakning vid tillräckligt höga temperaturer och under tillräckligt lång tid. Det är värt att notera att olika matvaror kan kräva olika behandlingsmetoder och tider för att säkerställa en effektiv reduktion av mikroorganismer utan att skada näringsinnehållet eller kvaliteten på maten.

'Näringsvärde' refererar till den totala mängden näringsämnen, såsom kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, som en viss mat eller dryck innehåller och som kan bidra till en persons dagliga behov av näring.

"Child Nutritional Physiological Phenomena" refers to the various physical and biological processes and outcomes related to nutrition in children, including growth, development, metabolism, and the functioning of body systems. It involves understanding how factors such as diet, genetics, and environment influence a child's nutritional status and health, and how this in turn affects their overall well-being and susceptibility to disease. Examples of specific phenomena studied within this field include the impact of malnutrition on physical and cognitive development, the role of nutrition in immune function, and the effects of obesity on cardiovascular health.

Hela kedjan av processer, utrustning och inrättningar förknippade med beredning och distribution av färdigmat.

Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.

Medel som minskar uppkomstfrekvensen av spontana eller framkallade tumörer oberoende av mekanism. De skiljer sig från cellgifter på så vis att de hindrar tumörer från att bildas.

Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

"Näringsbedömning" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till processen att uppskatta och stödja en individuals näringsbehov, vilket kan omfatta bedömning av deras kostvanor, näringsstatus, eventuella näringsrisker och behandlingsbehövda förändringar i kosten.

Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.

I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.

Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.

"Livsmedelskonservering är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker använda för att förlänga hållbarhetstiden och minska risken för födoämnesförgiftning i livsmedel, genom att reducera eller stoppa nedbrytningen av näringsämnen, färg, lukt och smak orsakade av mikroorganismer, enzymer eller kemiska reaktioner."

Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.

Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.

De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.

Levnadssätt eller livsbeteende typiska för en individ eller grupp.

Rå eller behandlad mjölk och mjölkprodukter. Vanligtvis avses komjölk, men även mjölk och mjölkprodukter från get, får, ren och vattenbuffel hör hit.

'Edible plants' refer to types of vegetation that are safe and beneficial to consume as food, providing essential nutrients and health benefits.

Som medicinskt begrepp kan "snacks" i en mening syfta på små, näringsrika mellanmål som äts mellan huvudmålen under dagen. Dessa snacks är vanligtvis kalorimässigt begränsade och innehåller en balans av macronäringar (protein, kolhydrater och fett) samt viktiga mikronäringsämnen som vitaminer och mineraler. Syftet med medicinska snacks är ofta att hjälpa till att upprätthålla en jämn energi- och näringsbalans, förhindra undernäring eller övernäring, och möjligen understödja vissa hälsomål som viktminskning eller diabetesförvaltning.

Allmän, icke-medicinsk benämning på livsmedel som helt, eller nästan helt, saknar konserveringsmedel, som berikats och förädlats minimalt, och som odlas giftfritt. Hälsokost anses kunna förhindra uppkomst av sjukdom, bromsa åldringsprocessen och förlänga livet.

''Djupfrystade livsmedel är matvaror som har behandlats och snabbt frysts till mycket låga temperaturer, vanligtvis under -18°C, för att bevara kvaliteten och näringsinnehållet genom att hämma mikroorganismernas tillväxt och enzymsamverkan.''

En förening med sex kol besläktad med glukos. Den förekommer naturligt i citrusfrukter och många grönsaker och är en väsentlig beståndsdel i människans föda. C-vitamin (askorbinsyra) är nödvändigt för att hålla bind- och benvävnad intakt. Dess biologiskt aktiva form verkar som reduktionsmedel och koenzym i flera metaboliska processer och anses vara en antioxidant. Syn. askorbinsyra.

Substituerade tioglukosider. De finns i produkter av raps (Brassica campestris) och likartade växter. De metaboliseras till en rad toxiska ämnen, som kan orsaka levercellsnekros hos människor och djur.

Väsentliga näringsämnen eller organiska föreningar som behövs i endast små mängder för att normala fysiologiska processer skall äga rum.

En näringsundersökning är en metod inom hälsovården och forskningen för att bedöma och dokumentera en individuals kostvanor och näringsstatus, vilket kan inbegripa intag av energikällor, näringsdelar, näringsämnen och vätska, samt eventuella näringsrelaterade problem eller behov.

Näring i tonåren.

En karotenoidalkohol som är utbredd i naturen. Den finns i äggula, alger och i gula blommors kronblad, bl a.

Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.

Diet typisk för medelhavsområdet, kännetecknad av stort inslag av frukt och grönsaker, sädesslag och bröd, potatis, fjäderfä, bönor, nötter, olivolja och fisk, men lite rött kött och mejeriprodukter och måttlig alkoholkonsumtion.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.

"Barnnutrition" refererar till näringsintag och näringsförsörjning hos barn, inklusive tillgång till tillräckliga mängder av näringsriktig mat för att uppfylla deras energibehov och stödja tillväxt, utveckling och hälsa. Det innefattar också förebyggande och behandlande insatser för barn som lider av undernäring, övervikt eller näringsrelaterade sjukdomar. Barnnutrition omfattar ofta ett brett perspektiv som även inkluderar sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer som påverkar barns möjligheter till god näring.

"Näringsvetenskap är en multidisciplinär forsknings- och läroområde som studerar näringsintagets inverkan på individers hälsa, välbefinnande och livskvalitet, genom att integrera kunskaper från biologi, kemi, nutrition, beteendevetenskap, epidemiologi och sociala vetenskaper."

'Vitamin' är en organisk substans som är nödvändig för ett normalt funktionellt och tillväxt hos levande organismer, inklusive människor. Vitaminer kan inte syntetiseras i tillräckliga kvantiteter av kroppen själv och måste därför tas in via kosten. De är essentiella komponenter i olika metaboliska processer, såsom näringsomsättning, celltillväxt och -reparation, blodbildning, immunförsvar och skydd mot skada från fria radikaler. Människor behöver 13 olika vitaminer, som kan delas in i två kategorier: lipolysabla (A, D, E och K) och vattenlösliga (8 B-vitaminer och vitamin C). Brist på någon av dessa vitaminer kan leda till defekter och sjukdomar.

'Cynara scolymus' är den botaniska termen för artischock, en vegetabilisk mat- och medicinalväxt känd för sina smakarika blomkorgar.

Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.

Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som studerar hur kroppen tar upp, metaboliserar och använder näringsämnen för att underhålla livsfunktioner, underlätta tillväxt, reproduktion och aktivitet, samt hur olika näringsämnen påverkar hälsa och sjukdom.

Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.

Den industribransch som sysslar med beredning, tillagning, distribution och tillhandahållande av livsmedel och drycker.

Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.

'Bekämpningsmedelsrester' refererar till de aktiva ingredienser eller biprodukter som kvarstår i eller på livsmedel, djurfoder, miljömedia eller utrustning efter användning av bekämpningsmedel, vilka kan vara potentiellt skadliga för människors, djurs och ekosystems hälsa.

Functional food är en term som används för att beskriva livsmedel som har en positiv effekt på vår hälsa bortom deras basnutritiva funktion. Dessa livsmedel är vanligtvis standardgranslevsmedel som har blivit uppgraderade med tillägg av värdefulla näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber, eller med substanser som kan minska risken för sjukdomar, såsom omega-3 fettsyror och antioxidanter.

En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.

Rökning är inhalering och exhalering av rök från bränd tobacco, vanligtvis genom cigaretter, cigarrer eller pipor.

Tillägg av väte till ett ämne, särskilt till omättade fetter eller fettsyror.

'Vegetarianism' kan definieras som en diet där individen väljer att inte äta kött, fisk eller fågel, och i vissa fall även undviker produkter som innehåller animaliska ingredienser såsom gelatin och djurfett. Det finns olika typer av vegetarianism, men en gemensam nämnare är att de alla innebär en avsaknad av konsumtion av kött. En definition i en enda mening kan vara: "Vegetarianism är en diet som utesluter eller begränsar konsumtionen av kött, fisk och fågel, och ibland även andra animaliska produkter."

"Näringsstatus är ett mått på individens intag och användning av näring, inklusive energibalans, näringsämnen och vitaminer, jämfört med deras behov för att upprätthålla god hälsa och homeostas."

Xantofyller är en typ av pigmentmolekyler som tillhör gruppen karotenoider och förekommer naturligt i vissa växter, djur och alger. De har vanligtvis en gul eller orange färg och fungerar ofta som antioxidanter i levande organismers celler.