Herpesvirus 1 hos svin
En art av Varicellovirus som ger luftvägsinfektion (pseudorabies; Aujeszkys sjukdom) hos svin, det enda naturliga värddjuret. Nyfödda grisar drabbas av CNS-symtom med hög dödlighet. Viruset kan även orsaka vanligtvis dödlig hjärn- och ryggmärgsinflammation hos nötkreatur, får, hundar, katter, rävar och minkar.
Pseudorabies
Pseudorabies, även känt som Aujeszky's sjukdom, är en virussjukdom som främst drabbar svin, men kan också påverka andra djurarter inklusive människor i mycket sällsynta fall. Sjukdomen orsakas av pseudorabiesvirus (PRV) och är mycket smittsam. Hos svin kan sjukdomen leda till neurologiska symtom, andningssvårigheter och död. Människor som utsätts för viruset kan utveckla en mild hudirritation eller influensaliknande symtom, men det förekommer mycket sällan. Pseudorabies är ett betydande problem inom svinproduktionen och har kontrollerats effektivt i många länder genom vaccination och bättre biosecurity.
Herpesvirus 8, humant
En art inom släktet Rhadinovirus och underfamiljen Gammaherpesvirinae som isolerats från patienter med AIDS-associerat och klassiskt Kaposis sarkom.
Herpesvirus 6, humant
Typarten av Roseolovirus, isolerad från patienter med AIDS och andra lymfoproliferativa sjukdomar. Viruset infekterar och replikerar i färska stammar av hematopoetiska celler och celler från nervsystemet. Det tycks även ändra aktiviteten hos naturliga mördarceller. Halten av antikroppar mot HHV-6 är stegrad hos patienter med AIDS, Sjögrens syndrom, sarkoidos, kroniskt trötthetssyndrom och vissa tumörsjukdomar. HHV-6 ger upphov till exanthema subitum (plötsligt hudutslag) och kan vara förknippat med hjärninflammation.
Herpesvirus 2, saimiri
Typarten till släktet Rhadinovirus i underfamiljen Gammaherpesvirinae, isolerad från dödskalleapor. Viruset ger upphov till elakartade lymfom hos silkesapor eller nattapor som inokulerats.
Herpesvirus 1 hos häst
Herpesviridae
En familj höljeförsedda, raka, dubbelsträngade DNA-virus, som infekterar en rad olika djurarter. Tll underfamiljer räknas, utifrån biologiska kännetecken, Alphaherpesvirinae, Betaherpesvirinae och Gammaherpesvirinae.
Herpesvirus 1, bovint
En art av Varicellovirus som ger upphov till smittsam bovin rinotrakeit och andra närbesläktade syndrom hos nötkreatur.
Herpesviridaeinfektioner
Virussjukdomar orsakade av Herpesviridae.
Herpesvirus 7, humant
En art inom släktet Roseolovirus, familjen Herpesviridae. Det har isolerats från aktiverade, CD4-positiva T-lymfocyter, tagna från blod hos en frisk människa.
Herpesvirus 4, bovint
Sarkom, Kaposis
Kaposi's sarkom (KS) är en blodkärlsrelaterad cancer som orsakas av ett virus kallat humant herpesvirus 8 (HHV-8). KS kan manifestera sig som röda, lila eller bruna fläckar, knutor eller sår på huden, slemhinnor eller inre organ. Det finns fyra olika typer av KS: klassisk, endemisk, epidemisk och immunsuppressivt relaterad. Den epidemiska formen är den som oftast ses i samband med HIV/AIDS.
Herpesvirus 1 hos hund
En art av Varicellovirus som orsakar sjukdom hos hundvalpar.
Herpesvirus 2 hos hönsfåglar
Typarten till släktet Marekvirus (hönsförlamningsvirus) i familjen Herpesviridae. Viruset ger upphov till Mareks sjukdom (hönsförlamning) hos såväl tamfjäderfä som vildfågel.
Herpesvirus 5, bovint
En art av Varicellovirus som orsakar dödlig meningoencefalit hos kalvar.
Herpesvirus 4 hos häst
Roseolovirusinfektioner
Roseolovirusinfektioner är en sammanfattande benämning på infektioner orsakade av humana herpesvirus 6 (HHV-6) och humant herpesvirus 7 (HHV-7), två virus som tillhör familjen Herpesviridae. De flesta infektionerna ger upphov till en mild, självläkande sjukdom med feber och hudutslag, känd som exanthem subitum eller roséola infantum, som främst drabbar barn under två års ålder. Symptomen tenderar att vara mildare än vid andra typiska barnsjukdomar, såsom röda hund och mässling. I sällsynta fall kan dessa virus också orsaka allvarligare komplikationer, särskilt hos immunbräckliga individer.
Herpesvirus 1 hos Cercopithecus
En art av Simplexvirus som ger upphov till munsår hos apor. Om viruset överförs till människa orsakar det akut hjärninflammation eller hjärn- och ryggmärgsinflammation, som nästan alltid är dödlig.
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Alphaherpesvirinae
En underfamilj av Herpesviridae med kort replikationscykel. Den har två släkten: Simplexvirus och Varicellovirus.
Gammaherpesvirinae
En underfamilj till Herpesviridae med olika reproduktionscykler. Den omfattar släktena Lymphocryptovirus och Rhadinovirus.
Herpesvirus 4, humant
Typarten till Lymphocryptovirus, underfamiljen Gammaherpesvirinae, som infekterar B-celler hos människan. Viruset tros vara orsaken bakom infektiös mononukleos och förknippas starkt med hårig leukoplaki, Burkitts lymfom och andra tumörsjukdomar.
Herpesvirus 1, humant
Typarten av Simplexvirus som orsakar de flesta former av icke-genital herpes simplex hos människor. Primär infektion förekommer huvudsakligen hos små barn, varefter viruset blir latent i dorsalrotsnervknutan. Viruset kan därefter från och till under livet aktiveras och ger då för det mesta godartade åkommor.
Viral latens
"Viral latency" refers to a state of viral infection where the virus becomes dormant within the host cell, often integrating its genetic material into the host's DNA, without producing new viruses or causing immediate harm to the host. The virus can remain in this latent state for an extended period, sometimes for the lifetime of the host, and may reactivate later under certain conditions, leading to the production of new viruses and potential illness. A common example of a virally latent infection is varicella-zoster virus (VZV), which causes chickenpox in children and can reactivate later in life as shingles.
Varicellovirus
Varicellovirus är ett släkte inom familjen Herpesviridae och består av virus som kan orsaka infektionssjukdomar hos människor och djur. Det mest kända varicelloviruset hos människor är variollavirus, eller det virus som orsakar smittkoppor. Andra exempel på varicellovirus inkluderar feline herpesvirus 1 (FHV-1), canine herpesvirus 1 (CHV-1) och equine herpesvirus 1 och 4 (EHV-1 och EHV-4).
Herpesvirus 3 hos häst
Reglering av genuttryck, virus
Virusaktivering
Betaherpesvirinae
En underfamilj av Herpesviridae med förhållandevis lång replikationscykel. Det finns två släkten: Cytomegalovirus och Muromegalovirus.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Open Reading Frames
I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.
Herpesvirus 1 hos kalkon
En art av släktet hönsförlamningsvirus (Marekvirus) i familjen Herpesviridae som infekterar kalkoner.
Molekylsekvensdata
Virusförökning
Virusantikroppar
Virusgener
Aotus trivirgatus
Bassekvens
IE-proteiner
Proteiner som kodas av IE-gener, då de novo-proteinsyntes inte föreligger. Termen användes ursprungligen för reglerproteiner som syntetiserades hos virus omedelbart efter virusupptagning i värdcellen. Begreppet används även för cellulära proteiner som syntetiseras omedelbart efter att en vilande cell stimulerats av extracellulära signaler.
Herpesvirus 1 hos hönsfåglar
Herpesvirus 3, humant
Typarten till släktet Varicellovirus som ger upphov till vattkoppor (varicella) och bältros (herpes zoster) hos människor.
Tredagarsfeber
En akut, kortvarig virusinfektion hos barn och ungdomar som kännetecknas av hög feber vid insjuknandet, vilken sjunker till normal temperatur efter 3-4 dagar, med samtidigt uppträdande av röda prickar och blämmor, först på bålen, sedan med spridning till andra kroppsdelar. Det är den sjätte av exantemsjukdomarna, och den orskas av HHV-6 (humant herpesvirus 6). Syn. exanthema subitum.
Herpesvirus 1 hos grodor
En art av familjen Herpesviridae vars släkte ännu inte fastställts. Viruset orsakar sannolikt adenom eller adenokarcinom i njurarna hos vissa grodor.
Virushöljets proteiner
Mareks sjukdom
Smittsam bovin rinotrakeit
En herpesvirusinfektion hos nötkreatur som kännetecknas av inflammation och nekros i de övre luftvägarnas slemhinnor.
Receptors, Tumor Necrosis Factor, Member 14
TNF Receptor Superfamily Member 14, also known as TNFRSF14 or HVEM (Hernpesvirus Entry Mediator), is a cell surface receptor that plays a role in the regulation of immune responses and inflammation. It binds to various ligands, including LIGHT and BTLA, to initiate intracellular signaling pathways that can lead to either costimulatory or coinhibitory effects on T cell activation and survival. Dysregulation of this receptor has been implicated in the development of certain autoimmune diseases and cancer.
Simplexvirus
Simplexvirus är ett släkte inom herpesvirussläktet, som orsakar humana herpes simplexinfektioner (HHS). Det finns två typer av humant simplexvirus: HSV-1 och HSV-2. HSV-1 tenderar att orsaka små sår i ansiktet, medan HSV-2 oftare orsakar genitala sår. Båda typerna kan dock orsaka infektioner på vilken kroppsdel som helst. Simplexvirus är ett DNA- virus och efter första smittotillfället etablerar sig viruset i nervceller där det kan ligga latent och ge upphov till återfall av infektionen under resten av individens liv.
Aminosyrasekvens
Hästar
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.
Callitrichinae
Polymeraskedjereaktion
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Malign katarr
En herpesvirusinfektion hos nötkreatur kännetecknad av katarral inflammation i övre luftvägarna och matsmältningsorganens epitel, keratokonjunktivit, hjärninflammation och förstoring av lymfkörtlarna. Sjukdomen kallas även bovin epitelios.
Herpesvirus 2, humant
En art av Simplexvirus som är förknippad med könsinfektioner (genital herpes). Viruset överförs vid sexuellt umgänge och kroppskontakt.
Nötkreatur
Jättelymfkörtelhyperplasi
Cytomegalovirus
Ett släkte i familjen Herpesviridae, underfamiljen Betaherpesvirinae, som infekterar spottkörtlarna, levern, mjälten, lungorna, ögonen och andra organ, där de ger upphov till förstorade celler med kärninneslutningar. Cytomegalovirusinfektion uppträder också som en opportunistisk infektion i AIDS.
Nötkreatursjukdomar
Virion
Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.
Aotidae
Transaktivatorer
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Virala strukturella proteiner
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.