Tillstånd av varaktigt, oåterkalleligt uppehåll av all hjärnaktivitet, inklusive nedre hjärnstamsfunktioner, med fullständig frånvaro av viljestyrda rörelser, svar på retningar, hjärnstamsreflexer och spontana andetag. Reversibla förhållanden som liknar detta kliniska tillstånd (t ex sömnmedelsöverdosering, hypotermi m fl) skall uteslutas innan hjärndöd fastställs. [Se SOSFS 1987:32; 1993:6; 1996: 5]
Oåterkalleligt upphörande av alla kroppsfunktioner, manifesterat av avsaknad av andhämtning och total förlust av hjärt-kärl- och hjärnfunktioner.
Organpåläggare (eng. organ graft) är en medicinsk term som refererar till en transplantation av en del eller helhet av en organkomponent från en donator till en annan mottagare. Detta kan innebära en transplantation av en enda funktionell enhet, till exempel en hjärtklaff, eller en komplex struktur som en lever, lunga eller njure. Organpålägg kan vara antingen levande donationer, där en del av organet tas från en levande donator, eller död donationer, där organet tas från en avliden donator.
"Vävnads- och organtransplantation är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt fungerande eller icke-fungerande vävnad eller organ i dennes kropp."
Upphörande av cellens förmåga att upprätthålla sådana livsnödvändiga funktioner som metabolism, tillväxt, förökning, reaktioner på stimuli och anpassning.
Faktorer som leder till att kroppens alla livsfunktioner upphör. De kan vara underlag för epidemiologisk analys.
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
"Hjärnkemi" är ett informellt och icke-medicinskt begrepp som inte har någon officiell medicinsk definition. Termen används ibland inom populärvetenskapliga sammanhang för att beskriva studiet av kemiska processer i hjärnan, såsom neurotransmission och signalsubstanser som påverkar minne, perception, humör och kognition. Emellertid är det inte en etablerad term inom den medicinska fältet och bör undvikas i formella medicinska sammanhang.
"Vävnads- och organtagning, även känt som transplantation, är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt eller funktionslöst vävnad eller organ."
Apn´e. Avbrott i eller upphörande av andningen.
Ett tillstånd av djup medvetslöshet med nedsatt hjärnaktivitet, ur vilken personen inte kan väckas. Koma inträffar vanligen när båda hjärnhalvorna eller hjärnstammens retikulära system drabbas av skada eller funktionsstörningar. Orsaker till koma kan vara syrebrist i hjärnan, skallskada, slaganfall, metabolisk sjukdom, infektioner i centrala nervsystemet, förgiftning, hypotermi, förhöjt intrakraniellt tryck eller andra förhållanden.
'Personhood' är ett begrepp inom filosofi, etik och juridik som diskuterar vilka kvaliteter eller egenskaper som ger upphov till att en individ betraktas som en "person" med fullständiga moraliska och juridiska rättigheter. Det saknas dock en allmänt accepterad definition av begreppet, men här följer en medicinsk definition:
Ett vegetativt tillstånd är ett patologiskt tillstånd där hjärnstammens vegetativa funktioner som andning, puls, blodtryck, kroppstemperatur och sömn-vakenhetskretslopp är bevarade, medan medvetandet och högre kognitiva funktioner är påverkade eller saknas.
Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.
Organtransplantation är en medicinsk proceduren där ett organ tas bort från en donator, levande eller död, och placeras i en mottagare som saknar ett fungerande organ eller har organsvikt. Detta process sker vanligtvis för att ersätta ett slitet, skadat eller sjukdomsdrabbat organ med ett friskt och fungerande. Organtransplantation kan rädda livet för mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Några exempel på vanliga organtransplantationer inkluderar lever, hjärta, lungor, njurar, bukspjälsta och benmärg.
Det tillstånd som skiljer organismer från oorganisk materia, kännetecknat av tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning och anpassning. Det omfattar tillvarons förlopp, samlade erfarenheter, livs- och levnadsform, eller varandet i sig. Genom århundraden har frågor om livet varit föremål för engagemang inom filosofi, biologi, rättsmedicin, antropologi osv, i den skapande så väl som den vetenskapliga litteraturen.
Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
En persons uppfattning om olika aspekter av döden, baserade på psykosocialt och kulturellt inflytande.
Vetenskapen eller filosofin om lag och rätt; även tillämpningen av lag och rättsordning inom hälso- och sjukvård och medicin.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.
Vård som kräver särskilda behandlingsinsatser för att uppehålla eller förlänga livet.
Framkallande av rotatorisk nystagmus genom stimulering av den yttre hörselgången med vatten eller luft som är över eller under kroppstemperatur. Med varm stimulering uppstår nystagmus mot det stimuler ade örat, medan kyla ger nystagmus bort från den stimulerade sidan. Utebliven nystagmus tyder på störning i labyrintfunktionen.
Medicinskt sett definieras "livets början" vanligtvis som den punkt då ett foster kan överleva utanför moderns kropp, vilket inträffar runt 24-25 veckors graviditet. Denna gräns är dock inte absolut och livsförmågan kan variera beroende på olika faktorer som fostrets hälsa och tillgängligheten till intensivvård. Det är värt att notera att det finns också etiska, filosofiska och religiösa diskussioner om vad som kan räknas som livets början, men från ett medicinskt perspektiv fokuserar man främst på fostrets överlevnadsförmåga.
"Upphävande av behandling" refererar till att aktivt avsluta eller stoppa en pågående medicinsk behandling, vanligtvis efter att ha bedömt att fördelarna inte längre överväger riskerna eller att patientens preferenser och önskemål har ändrats.
Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.
"Tredje parts samtycke" är en term inom medicinen som refererar till den process där en person ges tillstånd att få tillgång till och handla på annandes vägnar, ofta när denne är en patient som saknar fullt kapacitetsförmåga. Det innebär att en tredje part, såsom en familjemedlem eller en vårdgivare, får ta medicinska beslut och ge samtycke till behandling på patientens vägnar, efter att ha bedömt vad som är i patientens bästa intresse.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
'Fördröjd transplantatfunktion' refererar till en situation där ett transplanterat organ, såsom en lever eller en nier, inte omedelbart fungerar som det ska efter transplantationen. Det kan orsakas av flera faktorer, inklusive immunologiska responsen mot det nya organet, ischemisk skada under transplantationsprocessen eller komplikationer relaterade till medicinsk behandling. Den fördröjda funktionen kan leda till allvarliga konsekvenser som akut misslyckande av organet eller ökad risk för kronisk skada, och kräver därför tätt övervakning och behandling.
En oximer är en organisk förening som innehåller både en imin-grupp (-C=N-) och en hydroxylgrupp (-OH) i samma molekyl, vanligtvis kopplade till samma kolatom. Oximerer är viktiga intermediater inom organisk syntes och har också visat sig ha potential som läkemedel, exempelvis som muskelrelaxerande medel.
Ett kolinesterashämmande organofosfat som används för insektsbekämpning.
Hjärnödem är ett medicinskt tillstånd där det ansamlas överskottligt vätska i hjärnbarken, orsakat av olika patologiska processer som kan innefatta trauma, tumörer, infektioner eller störningar i blodflödet till hjärnan.
Medical philosophy kan definieras som ett studieområde där filosofiska principer och metoder appliceras på medicin och hälsa. Det inkluderar analyser av begrepp som sjukdom, dödlighet, autonomi, värdighet och rättvisa i en medicinsk kontext. Medical philosophy undersöker också etiska frågor relaterade till medicinska behandlingar, forskning och policyer. Det kan hjälpa till att klargöra grundläggande antaganden och värderingar som ligger till grund för medicinsk praktik och beslutsfattande.
"Organförvaring är den process där organ, som har tas bort från en donator, lagras och transporteras under kontrollerade förhållanden med syfte att bevara deras funktionella integritet och vitalitet till dess de används för transplantation eller forskning."
Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
In the context of medicine, "foreign bodies" refer to any objects or substances that are not naturally found in or produced by the body and have been introduced into it, often through accidental or surgical means. These can range from small objects like splinters or ingested items, to larger devices such as pacemakers or joint replacements. Foreign bodies can cause a variety of health issues, including infection, inflammation, and tissue damage, depending on their size, location, and composition.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
'Våldtäkt' är en form av sexuellt vållande till skada, definierat som penetration av en persons könsorgan, anus eller mun utan deras samtycke, ofta under hot eller through användning av tvång.
"Läsning, inom medicinsk kontext, avser vanligen tolkningen och utvärderingen av diagnostiska tester eller undersökningsresultat, såsom laboratorievärden, röntgenbilder eller andra bildstudier, för att ställa en medicinsk diagnos eller övervaka en behandlingsrespons."
En form av retningskänslig myoklon epilepsi, ett ärftligt, autosomalt recessivt sjukdomstillstånd. Det vanligaste debuttecknet är ett enda anfall under det andra årtiondet av livet, vilket följs av tilltagande myokloni, myoklona kramper, tonisk-klonisk kramp, fokala, occipitala anfall, intellektuell försämring, och svåra motoriska och koordinationsstörningar. De flesta drabbade blir inte äldre än 25 år. Koncentriska amyloidkroppar (Laforakroppar) påträffas i nervceller, lever, hud, ben- och muskelvävnad.
Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.
I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Protein Tyrosine Phosphatases, Non-Receptor (PTPN) är en grupp intracellulära enzymer som katalyserar avlägsnandet av fosfatgrupper från tyrosylresidyer på proteinmolekyler. De spelar därmed en viktig roll i regulationen av cellsignalering och homeostas. Genom att kontrollera aktiviteten hos olika proteiner kan PTPN-enzymen modulera cellulära processer som celldelning, differentiering, apoptos och metabolism. Dysfunktion i dessa enzymer har visats vara involverade i patologiska tillstånd såsom cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar.
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.
De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
Olika sorters mat som framställts av någon del av djurkroppar som används för föda (t ex sylta, korv, lapskojs).