Klinisk manifestation av en onormal ökning av mängden koldioxid i artärblod.

En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.

Total brist på syre (anoxi). Används ibland synonymt med hypoxi i meningen bristande försörjning av syre till kroppsvävnaderna.

Celler specialiserade på att upptäcka kemiska ämnen och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Kemoreceptorer kan kontrollera yttre stimuli, som vid smak och lukt, eller interna stimuli, som halterna av syre och koldioxid i blodet.

"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."

Tillstånd till följd av försämrad utvädring av kolsyra via lungorna.

Klinisk manifestation bestående av underskott av koldioxid i artärblodet.

Den totala volymen gas som andas in eller ut, mätt i liter per minut.

I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.

"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.

Blodcirkulationen i hjärnans kärl.

Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.

Mätning av syre och koldioxid i blodet.

Apn´e. Avbrott i eller upphörande av andningen.

Sjukligt tillstånd orsakat av syraöverskott i blod och kroppsvävnader. Typiskt är en ökad koncentration av vätejoner (sänkt pH).

I en enkel mening kan 'andetagsvolym' (engelska: 'tidal volume') definieras som den volym luft som andas in och ut vid varje naturligt andetag under vila. Det är normalt mellan 4-8 milliliter per kilo kroppsvikt, men kan variera beroende på personens ålder, storlek och hälsotillstånd. Andetagsvolymen är en viktig parameter inom andningsfysiologin och används ofta som ett mått för andningsfunktionen hos en individ.

Ett tillstånd i vilket kroppens nettoproduktion av syror eller alkalier uppvägs av nettoförbrukningen, vilket medför en stabil halt a v vätejoner i kroppsvätskorna.

En liten grupp kemoreceptor- och stödceller belägen nära den inre halsartärens förgrening. Karotiskörteln, med rikligt med fönsterförsedda kapillärer, känner av pH, koldioxid och syrehalt i blodet och spelar en viktig roll i den homeostatiska kontrollen av dessa.

Onormal ökning av mängden syre i vävnader och organ.

Den inre av de tre hinnorna som täcker hjärnan och ryggmärgen. Den är det tunna, kärlrika membran som ligger under spindelvävshinnan och den hårda hjärnhinnan.

Snabbare lungventilering än vad som är metaboliskt nödvändig för utbyte av gaser. Hyperventileringen beror på ökad andningsfrekvens, ökad luftflödesvolym eller båda. Hyperventilering leder till överskott av syre och för snabb avgivning av koldioxid.

Asfyxi. Ett tillstånd av andnöd till följd av bristande tillförsel av syre.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Minskat luftflöde in i lungblåsorna.

Mätning av gasvolymen i lungorna, inklusive mer eller mindre avskilda luftfickor. Tekniken är särskilt användbar vid kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem.

Mellangärdets motornerv. Diafragmanervtrådarna utgår från halskotpelaren (i huvudsak C4) och passerar plexus cervicalis på sin väg till mellangärdet.

Den mellanvägg av fibrös muskulatur som skiljer brösthålan från bukhålan. Sammandragning av mellangärdet ökar bröstkorgens volym och underlättar inandning.

Andningsfysiologi är läran om strukturer och funktioner som är involverade i respirationsprocessen hos människor, inklusive mekanismer för luftflöde in och ut av lungorna, gastransport i blodet och syre-/kolmonoxidutbyte.

'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.

De artärer som förser hjärnbarken med blod.

"Andningsmuskulaturen" refererer til de muskler, der kontrollerer vejrtrækningen og består af to hovedgrupper: inspiratoriske muskler, der hjælper med at trække luft ind i lungerne, og ekspiratoriske muskler, der hjælper med at puste luft ud.

Andningssvikt definieras som en plötslig eller progressiv nedsättning av andningen, orsakad av förvärrat obstruktivt luftflöde, muskulär utmattning eller skada på andningsmusklerna, eller påverkan på andningscentrum i hjärnan, vilket kan leda till hypoxi, hyperkapni och akut respiratorisk insufficiens.

Andningsmuskler som sitter mellan revbenen, från underkanten av ett till ovansidan av nästa, och som drar sig samman vid andning.

En kolsyreanhydrashämmare som ibland är verksam mot epileptisk absens. Den är ibland även användbar vid behandling av tonisk-kloniska, myokloniska och atoniska anfall, isynnerhet hos kvinnor vars anfa ll inträffar eller förvärras vid specifika tidpunkter under menstruationscykeln. Verkan är dock ofta övergående, pga snabb toleransutveckling. Den antiepileptiska effekten kan bero på dess hämmande ef fekt på kolsyreanhydras i hjärnan, vilket leder till ökad transneuronal kloridgradient, ökad kloridström och ökad hämning.

Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.

"Ett andningscenter är ett neurologiskt struktur i hjärnstammen som reglerar andningen genom att koordinera muskelaktiviteten i bröstkorgen och luftvägarna, för att upprätthålla syrgasmättnaden och koldioxidhalten i blodet."

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Att tillföra pulver, ånga eller gas till någon kroppshåla i experimentellt, diagnostiskt eller behandlingssyfte genom blåsning.

Oorganiska salter som innehåller -HCO3-radikalen. De är av betydelse för bestämmande av blodets pH. Halten av bikarbonatjoner regleras av njurarna, och nivåerna i blodet utgör en indikator på alkalire serven och buffringskapaciteten.

Ett medel med kortvarig, central, andningsstimulerande verkan.

Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).

Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.

"En 'djur, nyfödd' definieras som en individ inom djurriket som nyligen har fötts eller kläckts och fortfarande befinner sig i den tidiga utvecklingsfasen av sitt liv."

"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."

Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.

En grupp föreningar som reducerar utsöndringen av H+-joner från de proximala njurkanalerna genom att blockera karbanhydras. Syn. karbanhydrashämmare.

Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.

Natriumcyanid, även känt som natriumblandad blodgift eller natriumcyanid, är en vit, kristallin saltform av vätecyanid (HCN). Det används inom flera industrier, till exempel för gulddesorption i gruvdrift och som ett starkt bekämpningsmedel mot skadedjur. Natriumcyanid är mycket giftigt och kan orsaka dödliga effekter på centrala nervsystemet, hjärtat och andningen vid exponering.

Fetma med alveolær hypoventilation, også kendt som Pickwick-syndrom, er en sjælden respiratorisk størrelse, der karakteriseres ved kronisk hypoventilation (for lav ilt og for højt CO2 i blodet) under søvn og til dels også i vågen tilstand som følge af en nedsat respons hos de respiratoriske centre i hjernen, ofte i forbindelse med fedme.

"Sträckreceptorer i lungorna, också kända som pulmonala stretchreceptorer, är speciella sensoriska nervceller belägna i luftvägarnas väggar som reagerar på lungans expansion och kompression. De spelar en viktig roll i andningsregleringen genom att överföra information om lungvolymen till hjärnan, vilket hjälper till att matcha andningstakten och djupet med aktiviteten och behovet av syre."

"Syrgasmätning, även känd som kontinuerlig positiv luftvägstryckmätning, är en medicinsk undersökningsmetod där lufttrycket i lungorna mäts kontinuerligt under andningen för att utvärdera lungfunktionen och det thorakala kompartmentets volym och tryckförhållanden."

'Vakenhet' definieras inom medicinen som ett medvetet tillstånd där individen är fullt medveten och reagerar på sin omgivning.

Inandning.

"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungvolymer, flöden och gasutbyte för att bedöma lungfunktionen hos en individ.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.