Sjukdomstillstånd i den tolfte hjärnnerven eller dess nervkärnor. Kärnorna och nervknippena är belägna i den förlängda märgen, och nerven har sin utgång ur skallen genom canalis hypoglossi i skallbasen och leder nervimpulser till tungans muskler. Hjärnstamssjukdomar, som t ex ischemi och motornervsjukdomar, kan påverka nervkärnorna och nervknippena. Nerven kan även ta skada av sjukdomar i den bakre skallgropen eller skallbasen. Till de kliniska symtomen hör enkelsidig försvagning av tungmusklerna och artikulationsrubbningar, då tungan vid rörelse framåt vill vika åt den försvagade sidan.

Den tolfte hjärnnerven (nervus hypoglossus) utgår från hypoglossuskärnan i den förlängda märgen och leder nervimpulser till tungans alla muskler utom palatoglossus, som försörjs av vagusnerven (den 10:e hjärnnerven). Nerven leder även proprioceptiva signaler från tungans muskler.

The hypoglossal nerve, also known as the twelfth cranial nerve (CN XII), is primarily responsible for controlling tongue movements. Hypoglossal nerve injuries can result in various symptoms, depending on the severity and location of the damage. Here's a concise medical definition:

I medicinsk kontext, refererar "tunga" till ett parastitärt insekt av arten *Pediculus humanus capitis*, som orsakar hudsjukdomen pedikulosis kapitis, mer känd som huvudlöss. Tungor är små, platta, utplattade insekter som lever och lägger ägg (nitar) i människors hårstrån, vanligtvis nära skallen. De suger blod från varmhudaden och orsakar ofta klåda och irritation. Tungor sprider sig genom direkt kontakt med infekterade personer eller delad användning av saker som hattar, hårborstar och sängkläder.

'Synnervssjukdomar' är en övergripande benämning på olika medfödda eller aquireda tillstånd som drabbar nervtrådarna i ögat och stör synfunktionen, inklusive grava former av neuropati som exempelvis optisk neurit (inflammation av optisk nerven) och retinitispigmentosa (progressiv degeneration av näthinnan).

Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.

Sjukdomar i den första kranialnerven, vilka vanligtvis yttrar sig som förlorat luktsinne (anosmi) eller andra förändringar i lukt- och smaksinnet. Anosmi kan vara förenad med tumörförekomst, CNS-infektioner, skallskador, medfödda störningar, toxisk påverkan, ämnesomsättningssjukdomar, tobaksnyttjande och andra tillstånd.

Vagusnerve disorders refer to conditions that affect the function of the vagus nerve, which is a crucial part of the autonomic nervous system responsible for regulating involuntary bodily functions such as heart rate, digestion, and respiratory rate. These disorders may include damage or dysfunction of the vagus nerve due to various causes, such as inflammation, compression, trauma, or degenerative diseases, and can result in a range of symptoms including difficulty swallowing, voice changes, abnormal heart rate, nausea, vomiting, and abdominal pain.

"Svalgmuskler" refererar till en grupp muskler i halsen som kontrollerar sväljningen och formas av två separata muskelgrupper: den övre svalgmuskeln (musculus suprahyoideus) och den nedre svalgmuskeln (musculus infrahyoideus). Den övre svalgmuskeln består av tre individuella muskler som hjälper till att höja käken och skapa ett stort sväljhål, medan den nedre svalgmuskeln består av fem muskler som hjälper till att dra ner struphuvudet och öka trycket i matstrupen för att underlätta transporten av föda till magsäcken.

Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.

Godartade eller elakartade tumörer som uppstår i en eller flera av de tolv hjärnnerverna.

En sensorisk förgrening på underkäksnerven, som utgör en del av den femte hjärnnerven. Tungnerven består av allmänna, afferenta nervtrådar från de främre två tredjedelarna av tungan, munbotten och underkäkens tandkött.

Tungans sjukdomar, även kända som oralisjukdomar eller orofaciala infektioner, är en grupp av medicinska tillstånd som drabbar tungan och angränsande strukturer i munhålan.

Sjukdomar i den 8:e hjärnnerven. Vestibularnervinflammation, hörselnervsinflammation och akustikusneurinom ingår. Beroende på vilken nerv som drabbas, kan de kliniska manifestationerna yttra sig som d övhet, yrsel eller tinnitus.

Grenar av vagusnerven. De övre laryngealnerverna utgår från det nodösa gangliets närhet och delar sig i yttre grenar som försörjer krikoidalmusklerna med motorfibrer, och inre grenar som bär känselledare. Recurrensnerven utgår längre bakifrån och leder efferenta trådar till alla struphuvudets muskler utom cricothyroideus. Laryngealnerverna och deras förgreningar leder, förutom till struphuvudområdet, även känseltrådar och autonoma trådar till svalget och områdena kring luftröret och hjärtat.

Sjukdomar i den nionde kranialnerven (nervus glossopharyngeus) eller dess kärnor i den förlängda märgen. Nerven kan ta skada av sjukdom som berör den nedre hjärnstammen, bakre skallgropens botten, foramen jugulare, eller den del av nerven som är utanför skallen. Kliniska kännetecken är känselbortfall i svalget, minskad salivproduktion och synkope. Glossofarynxneuralgi avser ett tillstånd med återkommande ensidig, häftig smärta i tungan, käkvinkeln, yttre hörselgången och halsen, och som kan hänga samman med synkope. Anfallen kan utlösas av hosta, nysning, sväljning eller tryck mot tragus.

Störningar i artikulationen orsakade av bristfällig koordination mellan musklerna i svalget, struphuvudet, tungan eller ansiktet, vilken i sin tur kan bero på hjärnnervsjukdomar, neuromuskulära sjukdomar, sjukdomar i lillhjärnan, i de basala ganglierna, i hjärnstammen, eller i de kortikobulbära områdena. Hjärnbarkens språkcentra är intakta vid detta tillstånd. Syn. dysartri.

Den medicinska termen "nackben" (latin: os axis) refererar till det andra segmentet i halsryggens (cervical) vertebrala kolumn, direkt under atlas (den första cervikala vertebra). Nackbenet är unikt eftersom det har en smal, vertikal protrusion som sträcker sig uppåt och kallas dens axis eller "dens axISeus", vilket bildar en led med atlas och tillsammans utgör de den övre cervikala regionen där kraniet vilar ovanpå.

Onchocerciasis ocular, även känt som flodblindhet, är en parasitär infektion orsakad av den nämnvärda filarial masken Onchocerca volvulus, som främst angriper ögonen och kan leda till progressiv synförlust eller blindhet.

Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.

Nervceller som aktiverar muskelceller.

Trigeminusnervsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på skada eller irritation av den femte kraniella nerven, även känd som trigeminusnerven, vilket kan orsaka smärta, känselbortfall och muskulära försvagningar i ansiktet.

Sjukdomar i den 11. kranialnerven. Skador på denna nerv kan orsaka försvagning eller förlamning av musculus sternocleidomastoideus och musculus trapezius. Motorneuronsjukdom brukar också omfatta den 1 1. hjärnnerven.

En implanterbar neurostimulator är en aktiv medicinsk enhet som består av en elektrodledare och en impulsgenerator, som placeras kirurgiskt under huden. Den stimulerar nervceller elektriskt för att behandla olika medicinska tillstånd, som smärta, rörelse- eller funktionsrubbningar orsakade av neurologiska sjukdomar eller skador.

Förlamning är en total eller delvis kraftlöshet i muskler eller en grupp av muskler, ofta orsakad av skada på nerverna eller centrala nervsystemet.

Mellangärdets motornerv. Diafragmanervtrådarna utgår från halskotpelaren (i huvudsak C4) och passerar plexus cervicalis på sin väg till mellangärdet.

Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.

Brottning är en kontaktidrott där två motståndare tävlar om att få varandra ned på mattan eller få dem att ge upp, antingen genom att få dem att tappa balansen och falla, ta tag i dem i ett grepp som inte går att komma loss från eller genom att få dem att tappta andan eller ger upp. Tävlingarna kan ske både stående och liggande och innehåller ofta olika former av grep, tag, kast, blockeringar och undvikanden.

Sjukdomar i den 6. kranialnerven (abducens) eller dess kärna i hjärnbryggan (pons). Defekter hos nerven orsakar svaghet i ögats sidomuskel (musculus rectus lateralis), vilken leder till horisontellt d ubbelseende och skelning (esotropi). Vanliga orsaker till nervskada är högt intrakraniellt blodtryck, skallskador, ischemi eller infratentoriella tumörer.

Det hål genom vilket ryggmärgen står i förbindelse med hjärnan.

Bristande funktion hos en eller flera hjärnnerver till följd av traumatisk skada, såsom genomträngande eller icke genomträngande skallskador, nackskador eller ansiktsskador.

Ofrivilliga, motoriska småryckningar i enstaka muskler eller muskeltrådar som kan kännas pirriga och som kan ses som darrningar eller vibrationer under huden. De kan vara godartade eller bero på motorisk nervsjukdom eller sjukdom i det perifera nervsystemet.

En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).

Fourth cranial nerve (trochlear nerve) disorders refer to conditions that affect the function of the fourth cranial nerve, which controls the movement of the eye in an upward and outward direction. These disorders can cause symptoms such as double vision (diplopia), especially when looking downwards or to the side, and difficulty with depth perception. The causes of fourth cranial nerve disorders can vary, including trauma, tumors, aneurysms, or other conditions that put pressure on or damage the nerve. Treatment for fourth cranial nerve disorders may include surgery, glasses with prism lenses, or exercises to help strengthen the eye muscles.

Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).

Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.

Laryngeal nerve injuries refer to damages or injuries that affect the recurrent laryngeal nerves, which are responsible for controlling the vocal cord movements in the larynx (voice box). These nerves can be damaged due to various reasons such as surgical procedures, tumors, trauma, or inflammation. The injury may result in voice changes, breathing difficulties, and/or swallowing problems. In severe cases, it can cause vocal cord paralysis, leading to significant impairment in communication and quality of life.

Den nionde kranialnerven, nervus glossopharyngeus. Denna nerv är såväl motorisk som sensorisk. Den leder ut somatiska och autonoma signaler, och leder in allmänna och speciella impulser, samt signaler från inre organ. Bland ledarna finns motornerver till stylopharyngeusmuskeln, parasympatiska nervfibrer till öronspottkörtlarna, generella och smaknerver från den bakre tredjedelen av tungan, nasofarynx och gommen, samt nerver från tryck- och kemoreceptorer i karotissinus.

The oculomotor nerve, also known as the third cranial nerve, controls many of the muscles that move the eye and enable fine-focus adjustments. Oculomotor nerve diseases refer to conditions that affect the function of this nerve, leading to various symptoms such as drooping of the eyelid (ptosis), double vision (diplopia), and difficulty with eye movement. These diseases can be caused by a variety of factors, including nerve damage due to trauma, compression from tumors or aneurysms, inflammation, or degenerative conditions. Treatment for oculomotor nerve diseases varies depending on the underlying cause and may include medication, surgery, or observation.

Syn. deglutition.

Sure, I'd be happy to provide a medical definition for "optic neuritis" in one sentence:

Inandning.

En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.

Spinal tuberculosis, also known as Pott's disease, is a form of extrapulmonary tuberculosis that affects the spine, specifically the vertebral bodies and intervertebral discs. It is characterized by destruction of the spinal bones, formation of granulomas, and potential compression of the spinal cord or nerves, leading to various neurological symptoms. Early diagnosis and treatment are crucial to prevent long-term disability.

Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.