Medel som kan framkalla totalt eller partiellt känselbortfall, speciellt förlust av smärtförnimmelse. Vid total anestesi (narkos) nås ett tillstånd av medvetslöshet.

Gaser eller flyktiga vätskor som framkallar olika grader av bedövning eller narkos, beroende på styrka, cirkulation, andning och neuromuskulära effekter. Inhalationsmedlen har den fördel framför de in travenösa att narkosdjupet snabbt kan ändras genom snabb ändring i koncentrationen av det inhalerade preparatet.

Medel som vid lokal applicering i lämpliga mängder blockerar nervledningsförmågan. De har verkan på alla delar av nervsystemet och på alla typer av nervtrådar. I kontakt med ett nervknippe kan medlen ge både sensorisk och motorisk förlamning i det bedövade området. Verkan är fullständigt reversibel.

Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.

Exponering för potentiellt skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska ämnen genom inandning.

Narkosmedel. Medel som framkallar olika grader av narkos: sänkt medvetande, minskad cirkulation och andning; muskelavslappning; minskade reflexer; amnesi. Två typer finns, inhalationspreparat och intr avenösa preparat.

Lungskador efter inandning av giftig rök från brinnande material, som t ex plast, syntetmaterial, byggnadsmaterial osv. Sådana skador utgör den vanligaste dödsorsaken hos brännskadepatienter.

Snabbverkande narkosmedel för induktion. Medvetslösheten kommer snabbt och behagligt, men utan muskelavslappning och utan avsevärd minskning av reflexerna. Upprepad tillförsel leder till ackumulering av medlet och förlängd återhämtningstid. Den smärtlindrande effekten är obetydlig.

Brännskador i andningsvägarana orsakade av hetta eller inandade kemiska ämnen.

Ett stabilt och icke-explosivt narkosmedel med förhållandevis lindriga biverkningar.

Ett icke brännbart, halogenerat kolväte som används som narkosmedel med relativt snabb induktion och obetydlig retning. Smärtlindringen kan ibland vara otillräcklig. Ofta ges kväveoxid samtidigt. Eftersom halotan inte ger tillräcklig muskelavslappning, kan annan neuromuskulär blockad vara nödvändig.

Inandning.

Bruk av två eller flera preparat samtidigt eller i följd för att framkalla anestesi. Preparaten kan administreras på olika sätt.

Ett ytterst stabilt inhalationsnarkosmedel som medger snabba justeringar av bedövningsgraden med små förändringar i puls och andningsfrekvens.

Bedövning (narkos) genom inandning av narkosgaser eller ångor.

Ett medel för lokalbedövning och som även har lugnade verkan på hjärtat och används mot arytmier. Det har kraftigare och mer långvarig verkan än prokain, men verkningstiden är kortare än för bupivakain eller prilokain.

En grupp föreningar med den generella formeln R-OCH3.

Förlust av känsel. Dämpning av känselnervfunktionen åstadkoms vanligtvis på farmakologisk väg i smärtstillande syfte.

Propofol är ett starkt intravenöst anestetiskt medel som primärt används för att inducera och underhålla generalanestesi under operationer, samt för sedering av patienter under kortvariga medicinska procedurer. Det verkar genom att binda till och aktivera GABA-A-receptorer i centrala nervsystemet, vilket resulterar i ett snabbt insättande med medelstark depresion av andnings- och cirkulationsfunktioner. Propofol karakteriseras också av en kort eliminationshalvtid och ett relativt litet påverkan på hjärt-kärlsystemet jämfört med andra anestetiska läkemedel, vilket gör det till ett populärt val bland anestesiologer.

Ett narkosmedel för inhalation. Nuförtiden används preparatet sällan för operations-, obstetrisk eller dental narkos. Vid användning bör det ges tillsammans med kväveoxid för erhållande av en relativt lätt narkos, och med någon nerv-muskelblockerare för önskad muskelavslappningsnivå.

Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.

Intravenösa bedövningsmedel som framkallar dåsighet, orörlighet, amnesi och förlust av smärtförnimmelse.

Bedövning begränsad till en del av kroppen genom anbringande av ett lokalt bedövningsmedel som genom infiltration verkar på angränsande nervslut.

Narkos.

Kväveoxid (N2O), en färglös och luktfri gas som används för narkos och smärtlindring. Höga halter har en bedövningseffekt och kan ersätta syre, vilket leder till död genom syrebrist. Gasen används även i livsmedelsindustrin som aerosol vid framställning av vispgrädde.

Ett mycket använt lokalbedövningsmedel.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.

Ett cyklohexanonderivat som används som narkosmedel. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men ketamin har förmåga att blockera NMDA-receptorer och kan interagera med sigmareceptorer.

Lokalbedövningsmedel som blockerar signalöverföring i nervtrådar och vid nervslut. Medlet används för lokalbedövning av hud och slemhinnor.

Tetracaine är ett lokalanestetiskt läkemedel som används för att orsaka bedövning och smärtlindring vid ytlig kirurgi, injektioner eller ögonundersökningar. Det verkar genom att blockera nervimpulser i det aktiverade området, reducerande således sannolikheten för smärta som upplevs under proceduren. Tetracaine tillhandahålls vanligtvis som en 0,5%-lösning och bör användas enbart under läkares övervakning.

Ether, in a medical context, refers to a group of volatile, flammable, and highly reversible general anesthetics used for induction and maintenance of unconsciousness during surgical procedures. Diethyl ether was the first agent of this class to be discovered and is the ether most commonly referred to in historical discussions of anesthesia. However, due to its explosive nature and pungent odor, its use has been largely replaced by safer and less irritating agents, such as sevoflurane and desflurane.

Tiopental är ett kortverkande, intravenöst anestetiskt medel som tillhör gruppen barbiturater. Det används primärt inom medicinen för att inducera och underhålla allmänbedövning (generalanestesi) under kirurgiska ingrepp. Tiopental verkar genom att dämpa hjärnaktiviteten och ge patienten en trygg, sedativ effekt. Preparatet är numera förknippat med viss kontrovers på grund av biverkningar och möjliga komplikationer under användning.

En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum injiceras nära en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta orsakar en temporär eller permanent förlust av känsel och/eller rörelse i den berörda kroppsdelen.

Prilocaine är ett lokalbedövningsmedel som används för att orsaka smärtstillning under kortvariga medicinska procedurer, till exempel injektioner eller lätt kirurgiska ingrepp. Prilocaine verkar genom att blockera nervimpulser i det aktuella området, vilket resulterar i en temporär förlust av känsel och smärta. Det är vanligtvis tillgängligt som en cream eller gel som appliceras på huden, men kan också ges som en injektion.

Imidazolderivat som används som bedövnings- och narkosmedel med liten effekt på blodgaser, ventilering eller hjärt-kärlsystemet. Det har kommit ifråga som narkosinduktionspreparat.

Prokain är ett lokalbedövningsmedel som används för att temporarily numba pain and discomfort in certain medical procedures, such as injections or minor surgeries. It works by blocking the nerve signals in the area where it is administered, causing a localized loss of sensation. The effects of prokain typically last for a short period of time, making it suitable for brief, painful procedures.

Narkos via intravenös injektion eller dropp.

Läran om bedövningsmetoder. En medicinsk specialitet inriktad på narkos och andra bedövningsmetoder.

Pentobarbital är ett barbiturat-preparat som används som lugnande, sömngivande och kortverkande narkosmedel. Det verkar genom att dämpa nervsystemet och orsaka sedering, muskelavslappning och medvetandegrundstötning. Pentobarbital kan också användas som behandling för epilepsi och i vissa fall av status epilepticus (en livshotande form av epileptisk attack). Liksom andra barbiturater är pentobarbital beroendeframkallande och kan orsaka fysiskt beroende vid långvarig användning.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Ett vanligt lösningsmedel för laboratoriebruk. Det användes tidigare som narkosmedel, men har förbjudits för detta ändamål i USA, pga misstänkta cancerframkallande egenskaper.

I en enkel medicinsk definition kan 'puder' definieras som ett torrt, finmaskigt preparat av en substans som används för att behandla huden eller inre ytor i kroppen. Puder kan innehålla en aktiv substans med läkemedelsverkan eller användas som en barriär mot fukt, irriterande ämnen eller bakterier. Exempel på medicinska puder är those som innehåller kalciumkarbonat för att behandla hudirritationer eller zinkoxidpuder som används för att behandla och förebygga nystan i barn.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

Dibucaine är ett lokalbedövningsmedel som används för att orsaka temporär smärtlindring och muskelrelaxering. Det fungerar genom att blockera sodiumkanaler i nervcellerna, vilket förhindrar att smärtsignaler transporteras till hjärnan. Dibucain kan användas före injektioner eller andra medicinska procedurer som kan orsaka obehag eller smärta.

Ett lokalt bedövningsmedel som är kemiskt besläktat med bupivakain, men farmakologiskt mer likt lidokain. Det används vid

Xenon är ett ädla gasförening som används inom medicinen, särskilt inom anestesi, på grund av dess goda anestetiska egenskaper. Xenongas är i huvudsak kemiskt inert, har en låg blod-gas-partitionskoefficient och ger snabba induktion och återväckningstider vid användning som anestetikum. Dessutom verkar xenon neuroprotektivt och har potential att reducera hjärnskador vid oxygensionsbrist.

I medicinsk kontext, refererar "etrar" till de små hål eller öppningar som finns i bukhinnan (peritoneum) genom vilka tarmlösa strukturer som tarmar och bloodvessels passerar in och ut från bukhålan. Dessa öppningar kallas också för mesenteriala foramen eller peritoneala förbindelser. Det är viktigt att notera att begreppet "etrar" kan ha andra betydelser inom andra medicinska specialiteter.

Ett lokalbedövnngsmedel med snabb och långvarig verkan, likt bupivakain.

I medicinsk kontext, betyder "avdunstning" ofta nedsänkning av svettningar eller uttorkning av huden som orsakas av sjukdom, läkemedel eller andra faktorer. Det kan också referera till processen där kroppen förlorar vatten genom andning och andras vätskor.

Tiden för uppvaknande ur narkos, under vilken medvetandet gradvis återkommer.

Ett lokalbedövningsmedel med tiofen som farmakologiskt liknar mepivakain.

Tester som innebär inandning av allergen (i form av dimma eller damm), farmakologiskt aktiva lösningar i sprejform (t ex histamin eller metakolin) eller kontrollpreparat, och därpå följande lungfunkti onsanalys. Sådana tester används för diagnos av astma.

Xylazin är ett centralt aktiverat alfa-2 agonistisk läkemedel som används som sedativ, muskelrelaxans och smärtstillande medel inom veterinärmedicinen. Det verkar genom att binda till adrenoreceptorer i hjärnan och centrala nervsystemet, vilket orsakar en reducerad sympatisk aktivitet och en ökad parasympatisk aktivitet. Detta leder till sänkt hjärtrytm, lägre blodtryck, sedering och smärtlindring. Xylazin används ofta i kombination med ketamin för att inducerar djup narkos hos djur under operationer.

"Hypnos som bedövning är ett tillstånd av medvetandet där personen upplever nedsatt sensorisk perception och reaktionsförmåga, ofta inducerad under medicinska eller kirurgiska procedurer för att minska smärta och ångest."

Ett kraftigt verkande narkotiskt smärtstillande medel, som vid missbruk är beroendeframkallande. Det är främst en my-opioidagonist. Fentanyl används även som tillsats till generella narkosmedel och för narkosinduktion och underhållsnarkos.

'Bedövning vid förlossning', även känd som epiduralbedövning eller periduralbedövning, är en typ av smärtlindring där lokalbedövningsmedel injiceras nära ryggmärgen i ryggraden för att reducera smärtan under förlossningen.

Ledningsanestesi är en form av lokal anestesi där en fin nål används för att injicera lokalbedövningsmedel direkt intill en nerv, vilket leder till ett snabbt och effektivt bedövningseffekt i det specifika området av kroppen som nerven innerverar.

Anestesi genom insprutning av bedövningsmedel i epiduralrummet.

Medel som ges tillsammans med narkosmedel för ökad effekt, förbättrad tillförsel eller för att reducera den nödvändiga doseringen.

En rad kolväten innehållande såväl klor som fluor. Dessa har använts som kylmedia, drivgas, skumbildare, lösningsmedel och brandsläckningsmedel. Då de visat sig reducera ozonlagret i stratosfären har de förbjudits inom många tidigare användningsområden. Välkända varianter är de s k freonerna. Syn. CFC.

Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.

Behållare för tryckreglering. Trycket i kammaren kan höjas med flera atmosfärer. Tryckkammare används ofta i samband med dykningsaktiviteter och olycksfall i samband med dykning.

I en enskild mening kan "pregnant" i medicinsk kontext definieras som: "A woman who is carrying a developing fetus in her womb, typically during the period of time between conception and birth." Detta vanligtvis motsvarar ungefär de första 40 veckorna efter den sista menstruationen före graviditeten.

Medel som får luftrören att utvidga sig.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Injektion av bedövningsmedel i subaraknoidal- eller epiduralrummet via lumbalpunktion.

Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.

"Etyletrar" är ett samlingsnamn för alkoholer med två etylgruppier (-CH2-CH3) som substituenter på sitt kolatomcentrum. De är strukturellt relaterade till etanol (etylalkohol), men har två etylgrupper i stället för en. Etyletrar är starkt lipofila och kan orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive lever skador och koma, vid intag. De är också extremt brand- och explosionsfarliga.

Luftföroreningar specifika för en arbetsplats.

Trikloretaner är en grupp organiska föreningar som innehåller kol, väte och tre kloratomer. De är klorderivat av etan (C2H6), där tre av väteatomerna har ersatts av kloratomer, vilket ger uppkomsten av C2H3Cl3. Trikloretaner används inom olika industriella tillämpningar, men är också kända för sin skada på stratospärrens ozonlagret.

"Premedication before surgical anesthesia refers to the administration of medication prior to a planned surgery, with the aim to prevent complications, reduce anxiety, and improve patient comfort. These medications may include sedatives, analgesics, or anticholinergics, and are tailored to each patient's individual needs and medical history."

Läkemedel som används för att framkalla sömnighet eller sömn, eller för att minska psykisk stress eller ångest.

"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."

En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.

"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.

Kontinuerlig övervakning av en patients tillstånd (livsfunktioner) under en pågående operation.

Kirurgisk behandling av öppenvårdspatienter.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

"Dry powder inhalers (DPIs) are medical devices used to administer medication in the form of dry powder to the lungs of a patient, typically for the treatment of respiratory diseases such as asthma and COPD."

En agonist för adrenerga alfa-2-receptorer som används inom veterinärmedicin för sina smärtstillande och lugnande egenskaper. Den är en racemat av dexmedetomidin.

Xenonradioisotoper refererar till varianter av grundämnet xenon som har olika antal neutroner i sina kärnor, vilket gör dem radioaktiva, detta innebär att de saknar stabilitet och sönderfaller naturligt genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, exempelvis inom diagnostiska procedurer som SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography), där de injiceras i kroppen och avger gammastrålning som kan detekteras och generera bilder av olika organ och vävnader för att undersöka deras funktion och struktur.

Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.

I en enkel medicinsk definition, är oktanol (2-etylhexanol) ett alifatisk alkohol som används som ett standardmedium för att mäta den relativa oljepumpningseffekten eller relativa otillgängligheten hos läkemedel i hjärnan, känt som dess blodhjärnbarriär-permeabilitet. Det används också som en komponent i vissa preparat av lokalbedövningsmedel och som en referensstandard för att jämföra lipofilin (fettlösligheten) hos andra kemikalier.

En rad olika behållare att användas tillsammans med inhalationsdoserare. Deras uppgift är att hålla inhalationspreparatet och underlätta för patienten att andas in den bestämda dosen.

Motståndet mot luftflöde i luftstrupen och lungorna.

Organiska föreningar med en -CO-NH2-radikal. Amider erhålls från syror genom ersättning av -OH med -NH2 och från ammoniak genom ersättning av H med en acylgrupp.

Sjukhusfunktion eller resurs med speciell inriktning på bedövningsmetoder, särskilt i samband med intensivvård och kirurgi.

F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.

Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.

Minskning av luftrörens diameter på fysiologisk väg eller genom farmakologisk verkan.

Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.

Ett kvartärt, parasympatomimetiskt ammoniummedel med muskarin verkan som hos acetylkolin. Det hydrolyseras betydligt långsammare än acetylkolin av acetylkolinesteras och är motståndskraftigare mot hydrolys genom ospecifika kolinesteraser, så att det får längre verkan. Det används som parasympatomimetisk luftrörssammandragande medel, och som diagnostiskt hjälpmedel vid bronkialastma.

Intratracheal intubation är ett medicinskt ingrepp där en slang (tube) sätts in i luftvägen (trachean) via munnen eller näsan, för att underhålla och stödja andningen. Det används ofta under allmänbedövning, intensivvård och akut sjukvård när patienten har svårigheter att andas på egen hand. Intuberingen görs med hjälp av laryngoskopi och ska placeras under styring ned i trachean, för att undvika skada på stämbanden och att säkerställa en korrekt placering. Ett ballongslutstycke sitter fast på slangen och infleras med luft för att skapa ett tätt utrymme runt tuben och förhindra luftläckage.

Syn. karboxihemoglobin.

De större luftvägarna till lungorna som förgrenas från änden av luftstrupen (trakea).

Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.

Ett korttidsverkande, lugnande medel med ångest- och minnesdämpande egenskaper. Det används inom tandläkeri, hjärtkirurgi, endoskopiska rutiner, för medicinering före narkos och som tillägg vid lokalbedövning. Den kortvariga verkan och den kardiorespiratoriska stabiliteten gör medlet användbart för riskpatienter, äldre och hjärtsjuka. Det är vattenlösligt vid pH under 4 och fettlösligt vid fysiologiskt pH.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Vävnadsskador orsakade av kontakt med hetta, ånga, kemikalier (kemiska brännskador), elektricitet (elektriska brännskador) eller liknande.

"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.

Cellyteproteiner som binder gammaaminosmörsyra och styr en egen membrankloridkanal. GABA-A-receptorer är de vanligaste nervsignalblockerande receptorerna i hjärnan. Flera isoformer har klonats, tillhörande en superfamilj som omfattar nikotinreceptorer, glycinreceptorer och 5HT-3-receptorer. De flesta GABA-A-receptorer har separata modulationsställen som är känsliga för bensodiazepiner och barbiturat.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts med halogenatomer.

En gren av trigeminalnerven (den femte kranialnerven). Underkäksnerven leder motoriska nerver till tuggmusklerna och känselnerver till tänderna och tandköttet, till nedre delen av ansiktet och till delar av den hårda hjärnhinnan.

"Luftförorenande ämnen" refererar till föroreningar som består av luftburna partiklar eller gaser som har negativ inverkan på människors hälsa och/eller miljön, vilka ofta produceras av mänsklig aktivitet såsom industriell produktion, transporter och energiproduktion.

'Andningssystemet' refererar till de anatomiska strukturerna och fysiologiska processerna som gör det möjligt för oss att andas, inhalera syre och exhalera koldioxid. Detta inkluderar näsa, svalg, luftrör, lungor och de muskler som används under andningen. Andningssystemet är involverat i gasutbyte, syre- och näringsabsorption, samt tal- och luftvägsförsvar mekanismer.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungvolymer, flöden och gasutbyte för att bedöma lungfunktionen hos en individ.

Medicinska anordningar för dosering av mediciner i rätt mängd för inandning. De består vanligtvis av små aerosoltuber i plastbehållare. När man trycker på ventilen frigörs en kalibrerad mängd medicin.

Ett derivat av kloralhydrat som tidigare använts som sömnmedel, men som ersatts av säkrare och effektivare preparat. Det vanligaste användningsområdet är som allmänt narkosmedel vid djurexperiment.

"Yrkesmässig exponering" refererar till den repetitiva eller långvariga kontakten med ett ämne eller en aktivitet i en arbetsmiljö, som kan öka risken för skada eller sjukdom hos en individ.

'Rök' kan definieras som den luftburna blandningen av partiklar och gaser som produceras när tobak eller andra ämnen förbränns.

En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller fler väteatomer ersatts av fluor. Hit hör t ex freoner (klor-fluorkarboner; "CFC").

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Kraftigare sammandragning av den glatta luftrörsmuskulaturen vid en given retning än vad som är normalt. Detta tillstånd ses hos praktiskt taget alla symtomatiska astmapatienter. Den påtagligaste mani festationen av muskelsammandragningen är minskade luftvägsdimensioner, vilka enkelt kan mätas i samband med lungfunktionstester.

Ett fentiazin som används vid behandling av psykoser.

Organiska föreningar som innehåller -NCO-radikalen.

'Andningsvård' (ventilatorbehandling) refererar till den mekaniska ventilation som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en patient med nedsatt lungfunktion, ofta orsakad av sjukdom, skada eller narkos. Den innebär att luft och syre levereras till lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett maskineri som reglerar trycket, volymen och frekvensen på andningen.

"Syrgasbehandling" är en medicinsk term som refererar till terapi med administrering av ökat syreinnehåll i andningsluften, vanligen som syrgasgenomströmning eller syrgasmask, för att förbättra syresättningen i blodet hos patienter med syrebrist, såsom vid lungemboli, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hypoxemi orsakad av andra sjukdomstillstånd.

I medicinsk kontext, refererar "damm" till den hala eller filmen av död cellmaterial, torkad sekret och smuts som kan samlas upp i hörnen av munnen, särskilt hos personer som har svårt att svälja eller har nedsatt andning. Det är inte att förväxla med perinealdamm, som är den naturliga skyddande barriären av celler och slem som täcker kvinnans underliv före förlossningen.

En grupp derivat av barbitursyra eller tiobarbitursyra. Många av dessa har medicinsk betydelse som lugnande medel eller hypnotika, som narkosmedel eller som kramplösande medel.

I en enskild mening kan 'uretan' definieras som ett syntetiskt, plastiskt material som används inom medicinen, särskilt inom urologin. Uretan används ofta för att skapa katetrar eller slangar som kan användas för att kateterisera, det vill säga införa en slang i urinvägen för att dränera urinen.

Alternativ till narkos hos patienter, för vilka narkos förvägras eller anses otillrådlig. Behandlingen innebär medicinering med ångestdämpande preparat i kombination med smärtstillande medel eller lokalbedövningsmedel. På så vis befrias patienten från ångestkänslor och smärta, samtidigt som han eller hon kan kommunicera med läkaren eller tandläkaren.

Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.

Inhalationsanestesi där patientens utandningsluft återcirkuleras sedan koldioxid avlägsnats och narkosgas och syre tillförts. Ett slutet system används för att förhindra utsläpp av explosiva narkosgas er, som kan antändas av elektriska urladdningar och därmed utgöra en brandrisk.

Ett kromoglicinsyrasalt som verkar genom att hämma utsöndring av kemiska mediatorer (bl a histamin) från aktiverade mastceller. Medlet används för förebyggande behandling av såväl allergisk som ansträngningsutlöst astma, men har ingen effekt vid redan utlöst astmaanfall.

Syrgasradioisotoper refererar till isotoper av syre och väte som förekommer naturligt eller skapas syntetiskt, och som sänder ut strålning på grund av radioaktivt sönderfall. I syrgas-väte-blandningen, även känd som vatten (H2O), är syrgasen ofta bundet till två väteatomer och bildar en molekyl.

Medel som får luftrör eller bronkioler att smalna.

Små, polyedriska utbuktningar längs alveolarsäckarnas, alveolarkanalernas och de yttersta luftrörsförgreningarnas ytor, genom vars väggar det sker ett gasutbyte mellan alveolarluft och blodet i lungkapillärerna.

Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.

Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.

Plutonium är ett transurant radionuklid, betyder det är ett grundämne som ligger över uran i periodiska systemet och som inte finns naturligt på jorden. Plutonium-239 används som bränsle i vissa typer av kärnreaktorer och kan även användas i kärnvapen.

Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.

Tilidatin är ett kortverkande, starkt smärtstillande medel som används vid kortare operationer och andra ingrepp. Det verkar genom att blockera smärtnerveimpulser i centrala nervsystemet. Tilidatin ger en snabb och effektiv smärtlindring, men har också en sedativ (slumberframkallande) effekt. Preparatet används ofta tillsammans med andra läkemedel, till exempel lugnande medel eller muskelavslappnande medel, för att uppnå bättre smärtlindring och ökad patientkomfort under operationer.

Zolazepam är ett centralt aktiverat muskelrelaxerande läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner. Det används ofta tillsammans med andra läkemedel, såsom ketamin, för att skapa ett dissociativt sedativt tillstånd vid djursjukvård och forskning. Zolazepam fungerar genom att öka effekten av den naturliga signalsubstansen gamma-aminobutyrisyra (GABA) i hjärnan, vilket leder till en dämpad nervös systemaktivitet och en beruhigande effekt.

En medicinsk definition av 'injektioner' är när en fluid eller en gas införs direkt in i ett kroppsdel eller ett intravenöst system med hjälp av en nål och en spruta.

En färglös, något viskös vätska som används som skumdämpande eller vätmedel. Det används även som lösningsmedel i ytskyddspreparat, vaxer och oljor, och som råmaterial till mjukgörare.

Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.

Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.

En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.

Varje hinder av luftens passage till och från lungorna.

I couldn't find a medical definition for "Consciousness Monitors" as a single term in neuroscience or psychology. However, the individual terms can be defined as follows:

En muskarinantagonist som är strukturellt besläktad med atropin, men som anses säkrare och mer effektiv vid inandning. Medlet används mot olika luftrörssjukdomar, rinit, och som antiarytmikum.

Ett tillstånd som innebär uppmärksamhet på jaget och omgivningen.

En glukokortikoid för behandling av astma, vissa hudåkommor och allergisk rinit.

Blodcirkulationen i hjärnans kärl.

Krampaktig sammandragning av luftrörens glatta muskulatur.

Olika former av halogenerat metan, med en eller flera klor- och fluoratomer i molekylen. De vanligaste är Freon 11, Freon 12 och Freon 22.

Narkotiska eller opioida preparat, samt syntetiska eller halvsyntetiska medel som framkallar omfattande smärtlindring, dåsighet och svängningar i humöret. Den ändrade sinnesstämningen kan upplevas som behaglig, varför risk för missbruk kan föreligga. Prototypen för alla dessa preparat är morfin.

Avgaser från förbränningsmotorer i fordon.

I medicine, partial pressure refererar sig till koncentrationen av ett specifikt gasmolekyll i en blandning av gaser, uttryckt i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) eller kilopascal (kPa). Det är särskilt relevant när man diskuterer gasers beteende i kroppen, som syre och kolmonoxid, i olika kompartment såsom blod. Till exempel, partialtrycket av syre (pO2) mäts ofta för att bedöma hur väl syret diffunderar över alveol-kapillärgränsen in i blodomloppet.

Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.

Organiska salter av cyansyra med radikalen -OCN.

Mätning av syre och koldioxid i blodet.

En blandning av 3-hydroxypregnan-11,20-dion med 21-(acetyloxy)-3-hydroxypregnan-11,20-dion (3:1). En 3:1-blandning av alfaxalon och alfadolonacetat som tidigare använts som narkosmedel.

Snabb stegring av kroppstemperaturen i förening med muskelstelhet efter allmän narkos.

Plötslig och ljudlig utdrivning av luft ur lungorna genom en delvis stängd struphuvudöppning, efter inandning. Hostan är en reaktion på retningar i luftstrupe och luftrör och en skyddsmekanism för att rensa luftvägarna från främmande föremål och sekret.

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Trikloretylen är ett organisk halogenkomposto och ett klorerat kolväte, som används som ett allmänt anestetikum inom medicinen för att underhålla och inducerar medvetslöshet under kirurgiska ingrepp.

Det stora nätverk av nervtrådar som försörjer armen med nerver. Armplexus sträcker sig från nacken till armhålan. Hos människa utgår plexusnerverna vanligen från de nedersta cervikalsegmenten och det övre bröstsegmentet av ryggmärgen (C5-C8 och T1), men variationer kan förekomma.

Den totala mängden kemiska substanser, metaller eller radioaktiva ämnen vid någon tidpunkt efter upptag i kroppen hos människa eller djur.

Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.

Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.

Kemiska föreningar i vilka endast kol och väte ingår (Nationalencyklopedin).

En akut bakterieinfektion orsakad av Bacillus anthracis. Rovdjur kan smittas genom att äta infekterade byten eller kadaver. Människor smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom förorenade djurprodukter. Den vanligaste formen hos människa är kutan antrax.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

"Chemical suppressing" refers to the use of medication to reduce or inhibit the activity of a particular biological process or symptom in the body. This term is often used in the context of medical treatment where drugs are used to decrease the production or effect of certain chemicals or hormones that contribute to a disease state. An example of this is the use of chemotherapy to suppress the growth and multiplication of cancer cells by targeting their unique chemical processes and inhibiting their ability to divide and proliferate.

Drivgaser. Komprimerade gaser eller ångor i en behållare, vilka för med sig andra ämnen ur behållaren när de under tryck passerar öppen ventil. De används för kosmetika, rengöringsmedel, färgspray osv . De kan bestå av t ex butan, koldioxid, kväve och propan.

Terbutaline är ett kortverkande bronkiolidatoriskt medel som används för att lindra andningssvårigheter orsakade av astma, hjertluffbesvär och annan obstruktiv lungsjukdom. Terbutalin verkar genom att relaxera musklerna i luftrörens väggar, vilket ökar luftflödet till lungorna och underlättar andningen.

En operationssal är ett sterilt rum inom ett sjukhus eller en klinisk facilitet, specialdesignat för att utföras kirurgiska ingrepp på patienter under största möjliga säkerhet och hygien.

En tandpulpatest, även känd som pulpavitalitetstest, är ett sätt att utvärdera om pulpan (det levande vävnadsmaterialet inuti tanden) har blödning eller inte i respons på en stimulus. Det görs genom att applicera termisk, elektrisk eller kemisk stimuli på tanden och mäta patientens smärreaktioner eller avsaknaden därav. Denna information kan hjälpa odontologer att diagnosticera dentala problem som inflammation, infektion eller nekros i pulpan.

"Smärtlindring är användandet av farmakologiska eller icke-farmakologiska metoder för att reducera eller eliminera erfarenheten av smärta, med målet att förbättra funktion, välbefinnande och kvalitet på livet för den drabbade individen."

Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.

Inflammation i lungorna.

Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.

En näshåla (nasal cavity) är ett tunneltunnelformat hålrum inne i huvudet, skilt från munhålan av näsan, som fungerar primärt för andning, doftsinne och filtrering av luften som andas in.

Smärtlindring utan förlust av medvetandet genom tillförsel av smärtstillande medel i epiduralutrymmet i ryggradskanalen.

Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.

Upptagning av ett ämne i huden.

'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.

Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.

Sufentanil är ett syntetiskt opioid-analgetikum som används intraoperativt för att underhålla balanserad och djup narkos, för behandling av stark smärta efter operationer samt vid mekanisk ventilation på intensivvårdsavdelningar. Det är mycket potentare än morfin och fentanyl och ger snabb och kraftfull smärtlindring. Sufentanil ges vanligtvis som en intravenös injektion eller kontinuerlig infusion.

Intratracheal anesthesia refers to the administration of anesthetic agents directly into the trachea, which is a procedure usually performed in specialized medical settings such as operating rooms or intensive care units. This technique is typically used to provide rapid and reliable airway control, ensuring adequate ventilation and oxygenation during medical procedures. Intratracheal anesthesia may be employed when conventional methods of airway management, such as endotracheal intubation or the use of a laryngeal mask airway, are not feasible or successful. It is essential to note that this technique should only be performed by trained medical professionals with appropriate expertise and equipment to ensure patient safety.

I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.

"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.

'Natriumkanaler' är inom fysiologi och farmakologi benämningen på proteinkomplex som bildar ionkanaler, vilka regulerar flödet av natriumjoner (Na+) över cellemembranet i exciterbara celler, såsom nerv- och muskelceller. Dessa kanaler är viktiga för celldefibrillation, återupplivning efter hjärtstopp samt för signalering inom nervsystemet. Natriumkanalerna består av en poreformad alfa-subenhet som bildar själva jonkanalen och accessoriska subenheter (beta, gamma och delta) som modulerar kanalens funktion. Natriumkanaler aktiveras vid depolarisering av cellemembranet och inaktiveras snabbt för att begränsa flödet av natriumjoner in i cellen. Funktionella störningar i natriumkanalerna kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom kramper och hjärt

En grupp cykliska, alifatiska kolväten som ingår i bl a vissa antitumörpreparat.

Apparatur för avlägsnande av utsläppta narkosgaser eller andra flyktiga medel, så att operationspersonal får minskad exponering för sådana ämnen, och så att risken för ansamling av explosiva gasblandningar i lokalerna elimineras.

Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.

Tillstånd där inhalation av organiskt damm leder till överkänslighetsreaktioner på alveolnivå tillsammans med produktion av precipitiner.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.

Antigena ämnen som kan framkalla en omedelbar överkänslighetsreaktion.

Ett butyrofenon med allmänna egenskaper liknande dem hos haloperidol. Det används tillsammans med smärtstillande opioider som t ex fentanyl för att hålla patienten i ett lugnt tillstånd av nervbedövning som avskärmar från omgivningen, men ändå gör samarbete med kirurgen möjligt. Preparatet används också för premedicinering, mot kräkningar, och för att bemästra agitation vid akuta psykoser.

Blodets cirkulation genom lungorna.

Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.

Enskilda preparat som innehåller ett eller flera aktiva medel för samtidig administrering som fast dosblandning. Begreppet skall särskiljas från kombinationsterapi, som innebär att två eller flera läkemedel ges var för sig för att en kombinerad effekt skall erhållas.

Jordens atmosfär, bestående huvudsakligen av syre (ca 1/5), kväve (ca 4/5) och mindre mängder koldioxid, andra gaser och partiklar.

En selektiv hämmare av adrenerga alfa-2-receptorer med smärtstillande och lugnande egenskaper. Medetomidin är den andra racemiska formen.

Syntetisk analog till lypressin, med starkare kärlsammandragande effekt än antidiuretisk. Den används som blodstillande medel.

I en enkel mening kan siloxaner definieras som organiska föreningar som innehåller en repetitiv struktur av silicium- och syreatomer, vanligen i formen av -Si-O-Si-, kopplade till kolvätekedjor eller ringstrukturer. De är kända för sin termisk stabilitet, hydrofoba egenskaper och används ofta inom industrin, till exempel som smörjmedel, releaseagenter, kosmetiska ingredienser och i vissa medicinska produkter.

En icke-specifik skyddsmekanism som innebär att slem och andra ämnen transporteras från lungorna genom flimmerhårs- och sekretionsverkan hos luftrörens slemkörtlar. Den mäts in vivo som slemförflyttning, flimmerhårsfrekvens och eliminering av radioaktiva markörer.

"Perioperativt omhändertagande" refererar till den samordnade och kontinuerliga vården som en patient erhåller från förberedelsen inför en operation till återhämtningen efter den, inklusive anestesi, surgery, och postoperativ vård. Den perioperativa fasen kan delas in i tre delar: förberedelsefasen (inkluderande preoperativ bedömning och optimering), operationsfasen, och återhämtningsfasen (postoperativ vård och rehabilitering). Målet med perioperativt omhändertagande är att säkerställa en optimal utgång för patienten genom att minska riskerna och komplikationerna som är kopplade till surgery.