Interferoner
Proteiner som utsöndras av celler hos ryggradsdjur som svar på en rad olika stimulerande ämnen. De förmedlar resistens mot många olika virusarter, hämmar förökning av normala och maligna celler, hämmar förökning av intracellulära parasiter, förstärker fagocytos genom makrofager och granulocyter, förstärker NK-cellers verkan och uppvisar ett flertal immunmodulerande funktioner.
Interferon typ I
Interferon som utsöndras från leukocyter, fibroblaster eller lymfoblaster som svar på virus eller andra interferoninducerare än mitogener, antigener eller alloantigener. Typen omfattar alfa- och beta-interferoner.
Interferoninducerare
Medel som sätter igång produktion och frisättning av interferoner. Hit hör mitogener, lipopolysackarider och de syntetiska polymererna Poly A-U och Poly I-C.
Interferonreceptorer
Specifika molekylstrukturer på eller i celler, som interferoner reagerar med eller binder till så att cellens funktioner modifieras. Interferoner utövar sina pleiotropa effekter via två olika receptorer. Alfa- och beta-interferon korsreagerar med allmänna receptorer, medan gamma-interferon sätter igång sina biologiska effekter genom sitt eget, specifika receptorsystem.
Alfa-interferon
Ett av typ I-interferonerna som produceras av leukocyter i perifert blod eller lymfoblastoida celler som utsätts för levande eller inaktiverat virus, dubbelsträngat RNA eller bakterieprodukter. Det är det huvudsakliga interferonet som produceras av virusaktiverade leukocytkulturer och ger, förutom sin uttalade antivirusverkan, upphov till aktivering av NK-celler.
Interferon Type II
Interferon typ II, även känt som IFN-γ (Interferon gamma), är ett cytokin som produceras främst av naturliga killer-celler (NK-celler) och T-hjälpenda celler (Th1) i samband med immunförsvarets respons mot infektioner orsakade av intracellulära patogener, såsom virus och bakterier. IFN-γ har en central roll i cellmedierad immunitet och påverkar aktivt både innate (ospecificerad) och adaptiva (specifik) immunsvar. Det fungerar som en signalmolekyl mellan olika celltyper inom det immunförsvaret och har antivirala, antibakteriella och immunreglerande egenskaper. IFN-γ inducerar även uppeggning av major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass II-molekyler på olika celltyper, vilket underlättar presentationen av antigener till T-
beta-interferon
Ett typ I-interferon som produceras av fibroblaster som svar på stimulering från levande eller inaktiverat virus eller dubbelsträngat RNA. Det är en cytokin med antiviral, antiproliferativ och immunmodulerande verkan.
IRF-3-transkriptionsfaktor
IRF-1-transkriptionsfaktor
IRF-transkriptionsfaktorer
IRF (Interferon Regulatory Factor) transkriptionsfaktorer är en familj av transkriptionsfaktorer som deltar i reguleringen av genuttryck relaterat till immunförsvar och inflammation, inklusive interferon-inducerade gener.
Receptor, Interferon alpha-beta
Interferon alpha-beta receptor (IFNAR) refererer til det membranbundne kompleks bestående af to transmembrane proteiner, IFNAR1 og IFNAR2, som findes på overfladen på de fleste celler i kroppen. Dette receptorkompleks er involveret i den specifikke signaltransduktion, der udløses ved binding af interferon alpha og beta cytokiner (proteiner involveret i immunforsvaret) til receptoren. Når IFN-α/β binder sig til IFNAR, aktiveres en kaskade af intracellulære signalveje, der resulterer i øget udtryk af gener involveret i immuniteten, celledifferentiering, cellevækst og apoptose (programmeret celletod). IFNAR spiller dermed en vigtig rolle i modstanden mod infektioner, specielt virusinfektioner, samt i reguleringen af immunforsvarets respons til cancer og andre sy
IRF-7-transkriptionsfaktor
"IRF-7 (Interferon Regulatory Factor 7) är ett transkriptionsfaktorprotein som aktiverar uttrycket av interferoner och andra immunmodulerande gener, vilket spelar en central roll i reguleringen av immunförsvaret mot infektioner."
Antivirala medel
Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.
Poly I-C
Poly I-C är ett syntetiskt dubbelsträngat RNA-analog av viralt RNA som används som immun adjuvans och antiviralt medel inom forskning. Det stimulerar immunsystemet genom att aktivera toll-like receptor 3 (TLR3) och melanom differentiation associated gene 5 (MDA5), vilket leder till produktion av typer I och III interferoner och andra cytokiner, vilket i sin tur ger ett starkt immunologiskt svar. Poly I-C används ofta som modellsubstans för att studera antiviral respons och autoimmuna sjukdomar.
Rekombinanta proteiner
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
IRF-2-transkriptionsfaktor
"IRF-2 (Interferon Regulatory Factor 2) is a transcription factor that regulates gene expression in response to interferons and other stimuli, often functioning as a transcriptional repressor by binding to specific DNA sequences and inhibiting the recruitment of coactivators necessary for transcription."
Newcastlevirus
Newcastle disease virus (NDV) is a single-stranded, negative-sense RNA virus in the genus Avulavirus within the family Paramyxoviridae. It is the causative agent of Newcastle disease, a highly contagious and often fatal infection in birds, including domestic poultry. The virus can cause various clinical signs, ranging from mild respiratory symptoms to severe neurological disorders and high mortality rates, depending on the strain's virulence. NDV has been classified into different pathotypes based on their virulence: lentogenic (low virulent), mesogenic (moderately virulent), and velogenic (highly virulent).
Ribavirin
Ribavirin är ett antiviralt läkemedel som används för att behandla vissa virusinfektioner, till exempel hepatit C och respiratorisk syncytialvirus (RSV). Det fungerar genom att störa replikationen av viruset. Ribavirin kan ges i kombination med andra antivirala läkemedel beroende på typen av virusinfektion.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Vesikulär stomatit-Indianavirus
STAT1-transkriptionsfaktor
2`5`-oligoadenylatsyntetas
Hepatit C, kronisk
Polyetylenglykoler
Polyethylene glycols (PEG) are a group of synthetic, water-soluble polymers with a wide range of molecular weights and applications. They are commonly used as excipients in pharmaceutical, cosmetic, and food industries due to their ability to improve the solubility, bioavailability, and stability of drugs, as well as to reduce irritation and immune response. In medicine, PEGs are also used in bowel cleansing preparations, as a component of laxatives, and as a vehicle for drug delivery, such as in PEGylated proteins and nanoparticles.
Celler, odlade
Cytokiner
Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.
Virusförökning
"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."
Encefalomyokarditvirus
STAT2-transkriptionsfaktor
"STAT2 är ett transkriptionellt faktorprotein som aktiveras vid interferonstimulering och spelar en central roll i regleringen av genuttryck relaterat till immunförsvar och cellcykel hos däggdjur."
ISGF3-faktor
ISGF3-faktorn är ett transkriptionsfaktorproteinkomplex som aktiveras i respons på interferon gamma-stimulering och består av tre underenheter: STAT1, STAT2 och IRF9. Det binder till specifika DNA-sekvenser i promotorregioner för interferongenet stimulerade gener (ISG) och initierar transkriptionen av dessa gener, vilket leder till syntesen av proteiner involverade i antiviral respons.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Immunity, Natural
Natural immunity, also known as innate immunity, is the inherent ability of an individual’s immune system to resist or fight off infections naturally, without the need for external intervention such as vaccines. This type of immunity is present from birth and provides general protection against a wide range of pathogens. It involves various mechanisms such as physical barriers (e.g., skin and mucous membranes), chemical barriers (e.g., stomach acid and enzymes), and cellular responses (e.g., phagocytosis and inflammation). Natural immunity is non-specific, meaning it does not target particular pathogens but rather provides broad protection against various microorganisms.
Hepacivirus
Ett släkte inom Flaviviridae som ger upphov till parenteral smitta med hepatit C genom transfusioner eller drogmissbruk. Hepatit C-virus är typarten och dessutom den enda medlemmen i släktet.
ISGF3G-protein
ISGF3G är ett protein som är en del av den interferonstimulerade genreglerande komplexen ISGF3, som aktiveras vid exponering för interferongamma. När aktiverat binder ISGF3 till specifika DNA-sekvenser i promotorregioner och initierar transkription av interferonstimulerade gener, vilket leder till syntesen av proteiner som har en antiviral verkan. ISGF3G är därför en viktig del av den cellulära responsen på infektioner och tumörer.
Myxovirus Resistance Proteins
Myxovirus Resistance Proteins (Mx proteins) are a group of dynamically regulated large GTPases that play a crucial role in the innate immune response against various viral infections in higher vertebrates, including humans. They are induced by interferons (IFNs), particularly IFN-α and IFN-β, as part of the early defense mechanism against invading pathogens. Mx proteins function by inhibiting the primary steps of viral replication inside the host cell, thereby preventing the spread of the infection. There are two main types of Mx proteins in humans, MxA and MxB, which differ in their antiviral spectra and intracellular localization. MxA is primarily localized in the cytoplasm and has a broad antiviral activity against several RNA and DNA viruses, while MxB is predominantly found in the nucleus and shows specificity towards certain retroviruses, including HIV-1. Overall, Myxovirus Resistance Proteins are essential components of the innate immune system, providing cell-autonomous protection against a wide range of viral pathogens.
RNA, budbärar
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Möss, inavlade BALB C
Reglering av genuttryck
Makrofager
Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Parainfluensavirus 1, humant
Parainfluensavirus 1, humant, är ett virus som tillhör paramyxovirusfamiljen och är en vanlig orsak till respiratoriska sjukdomar hos människor, särskilt barn. Viruset infekterar ofta de övre luftvägarna och kan orsaka symptom som snuva, hosta, feber och irritation i halsen. I allvarligare fall kan viruset leda till lunginflammation eller bronkit. Parainfluensavirus 1 är ett av fyra serotyper av parainfluensavirus som infekterar människor (typ 1, 2, 3 och 4).
RNA, dubbelsträngat
Hepatit C
Fibroblaster
Virusinterferens
T-lymfocyter
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
Läkemedelsterapi, kombinerad
Molekylsekvensdata
Tumörnekrosfaktor-alfa
Tumor necrosis factor-alpha (TNF-α) är ett cytokin som produceras främst av aktiverade macrofager och spelar en central roll i inflammatoriska processer, immunförsvar och regulering av celltillväxt och apoptos.
Mördarceller, naturliga
Celler som har spontan cytotoxisk verkan mot en rad tumörceller utan föregående immunisering. De förekommer hos icke-immuna människor och försöksdjur och betraktas av somliga som mördarceller (med antikroppsberoende celltoxisk effekt), men de kan även döda utan närvaro av antikroppar.
RNA, viralt
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Virussjukdomar
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
DNA-bindande proteiner
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Möss, knockout
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Interleukin-12
Leukocyter, mononukleära
Mogna lymfocyter och monocyter som transporteras av blodet till områden utanför kroppens kärlsystem. Till formen kan de skiljas från mogna, kornförande leukocyter genom sina stora, loblösa kärnor och frånvaro av grova, kraftigt färgade cytoplasmakorn.
Sendaivirus
En medicinsk definition av 'Sendaivirus' är ett släkte av enkelsträngat RNA-virus som orsakar sjukdomar hos djur, inklusive människor. Dessa virus infekterar värdceller genom att binda till specifika receptorer på cellmembranet och använder sig av värdcellens mekanismer för att replikera sin egen genetiska information och syntetisera nya viruspartiklar. Sendaivirus orsakar ofta neurologiska symtom, såsom hjärninflammation (encefalit), och kan överföras till människor via vektorer som fästingar eller genom direktkontakt med infekterade djur. Exempel på sentaivirus inkluderar släktet Alphavirus, som omfattar virus som orsakar sjukdomar som chikungunyafeber och ockelsbenyra.
Vita blodkroppar
Vita blodceller, omfattande både granulära leukocyter (basofiler, eosinofiler och neutrofiler) och icke-granulära leukocyter (lymfocyter och monocyter).
Bassekvens
Interleukin-4
En löslig faktor som produceras av aktiverade T-lymfocyter och ger upphov till tillväxt och differentiering av B-celler. Interleukin-4 inducerar uttryck av klass II-MHC och Fc-receptorer på B-celler. Det har också verkan på T-lymfocyter, mastceller och flera andra hematopoetiska celler, inklusive granulocyt-, megakaryocyt- och erytroidförelöpare, samt makrofager.
Lymfocytaktivering
Morfologisk förändring av små lymfocyter i odling till stora, blast-liknande celler med förmåga att syntetisera DNA och RNA och till mitos. Aktivering säts igång av interleukiner, mitogener (som t ex fytohemagglutininer) och pecifika antigen. Aktivering kan även ske in vivo, så som vid vävnadsavstötning och kronisk myeloid leukemi.
Virala icke-strukturella proteiner
"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.
Dendritiska celler
Immunkompetenta celler i lymfsystemet och det blodbildande (hemopoietiska) systemet och i huden. De kallas även interdigiterande, retikulära eller beslöjade. Deras morfologiska och fenotypiska funktion består i att bearbeta antigen eller presentera dem för T-celler, och därmed stimulera den cellulära immuniteten.
DEAD-box RNA Helicases
DEAD-box protein helicases are a subfamily of RNA helicases that are characterized by the presence of the conserved “DEAD-box” motif, which is a sequence of amino acids (Asp-Glu-Ala-Asp) found in the catalytic core of these enzymes. These helicases use ATP hydrolysis to unwind double-stranded RNA molecules and remodel RNA-protein complexes, playing crucial roles in various aspects of RNA metabolism, such as pre-mRNA splicing, ribosome biogenesis, translation initiation, and RNA decay.
Transkription, genetisk
Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.
Lymfocyter
Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
CD4-positiva T-lymfocyter
En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, delaktiga i igångsättandet av de flesta immunologiska funktioner. HIV-viruset har selektiv tropism för den T4-cell som uttrycker CD4-fenotypmarkören, en HIV-receptor. Det är just utslagningen av denna subpopulation, innehållande såväl T-hjälparceller som T-suppressorceller, som är den främsta orsaken till den omfattande immunsuppression som ses vid H IV-infektion.
Cytopatogen effekt, viral
Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.
Tiloron
Tiloron är ett brett spektrum antiviralt läkemedel som verkar genom att hämma repliceringen av olika slags virus, inklusive flavivirus, bunyavirus och arenavirus. Det gör detta genom att störa virala RNA-syntesprocesser. Tiloron används inte som en behandling för någon specifik sjukdom hos människor, men det har studerats i kliniska prövningar för att se om det kan vara effektivt mot vissa virusinfektioner.
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
eIF-2-kinas
Ett dsRNA-aktiverat, cAMP-oberoende serin/treoninkinas som induceras av interferon. I närvaro av dsRNA och ATP autofosforylerar eIF-2-kinas på ett flertal serin- och treoninrester. Det fosforylerade enzymet katalyserar fosforyleringen av eIF-2's alfaunderenhet, vilket leder till att proteinsyntesen hämmas. EC 2.7.10.-.
Interleukiner
Interleukin-2
Ett lösligt ämne som framställs av antigen- eller mitogenstimulerade T-lymfocyter och som inducerar DNA-syntes i naiva lymfocyter.
CXCL10-kemokin
CXCL10, även känt som IP-10 (Interferon gamma-inducerad protein 10), är ett litet signalsubstanser som tillhör gruppen cytokiner och kemokiner. Det produceras av flera olika celltyper, inklusive fibroblaster, endotelceller och leukocyter, i respons på interferon gamma-signaler. CXCL10 fungerar som en kemotaxisk faktor för att attrahera och aktivera specifika vita blodkroppar, särskilt T-lymfocyty och natural killer-celler, till områden av inflammation eller skada. Detta hjälper till att koordinera immunförsvarets respons mot infektioner och cancer.
Mengovirus
En stam av encefalomyokarditvirus, en art av Cardiovirus, som isolerats från gnagare och hardjur och som då och då ger upphov till febersjukdom hos människor.
Daktinomycin
Ett antibiotikum med anticancereffekt från Streptomyces parvullus. Det binder till DNA och hämmar RNA-syntes (transkription), där förlängning av kedjan är känsligare än början, slut eller frisläppande. Till följd av nedsatt mRNA-produktion avtar också proteinsyntesen efter dactinomycinbehandling.
Th1-celler
Th1-celler, eller T-hjälparceller 1, är en typ av adaptiva immunceller som spelar en central roll i cellmedierad immunitet, särskilt mot intracellulära patogener såsom virus och intracellulära bakterier. De producerar proinflammatoriska cytokiner, till exempel IFN-γ och TNF-α, som aktiverar andra immunceller och styr deras differentiering och funktion. Th1-celler stimulerar också fagocytosande celler såsom makrofager att öka sin förmåga att eliminera intracellulära patogener.
Interleukin-10
Transaktivatorer
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Odlingsmetoder
Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
Vero-celler
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
Genuttryck
Virus
En medicinsk definiering av 'virus' är: "Ett smittagent som består av genetisk material, DNA eller RNA, inneslutet i ett proteinhölje och är beroende av värdcellens mekanismer för att kunna reproducera sig."
CD8-positiva T-lymfocyter
En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, inblandade i MHC klass-I funktioner. De omfattar både cytotoxiska T-lymfocyter och T-suppressorceller.
Transkriptionsfaktorer
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
Promotorregioner, genetik
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
Monocyter
Behandlingsresultat
Makrofagaktivering
Den process som ändrar makrofagers morfologi och funktionsverkan så att de blir aktivt fagocytiska. Processen utlöses av lymfokiner, som t ex makrofagaktiveringsfaktor (MAF), makrofagmigreringshämmande faktor (MMIF), immunkomplex, C3b, samt olika peptider, polysackarider och immunologiska adjuvanter.
Virusbelastning
Lipopolysackarider
Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.
Toll-liknadne receptor 3
Toll-like receptor 3 (TLR3) is a type of protein known as a pattern recognition receptor, which plays a crucial role in the innate immune system's response to pathogens. TLR3 is expressed on the surface of various cells, including immune cells such as dendritic cells and macrophages. It recognizes double-stranded RNA (dsRNA), a genetic material found in some viruses, and activates signaling pathways that lead to the production of inflammatory cytokines and interferons, which help to coordinate an immune response against the virus. TLR3 also plays a role in the development of adaptive immunity by promoting the maturation and activation of dendritic cells, which present viral antigens to T-cells.
Immune Evasion
'Immune Evasion' refererer til mekanismer som patogener (som bakterier, virus eller parasitter) har udviklet for at undgå eller undergrave den immunforsvar, der findes hos deres vært. Dette kan ske på mange forskellige måder, herunder:
TYK2-kinas
TYK2-kinase är ett enzym som spelar en viktig roll inom signalsystemet för cytokiner och tillhör familjen tyrosinkinaser. Det aktiveras vid binding av cytokiner till sina respektive receptorer, vilket leder till en kaskad av intracellulära händelser som reglerar immunresponsen, inflammation och celldifferentiering.
Immunitet, cellulär
De immunreaktioner som förmedlas av antigenaktiverade T-lymfocyter via lymfokiner eller direkt celltoxicitet. Detta sker utan förekomst av cirkulerande antikroppar eller i fall där antikroppar spelar en underordnad roll.
Cercopithecus aethiops
En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.
Cykloheximid
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Viral Plaque Assay
En "Viral Plaque Assay" är en laboratoriemetod för att bestämma koncentrationen av infektiösa viruspartiklar i ett prov, uttryckt som plaqueformingenheter per ml (PFU/ml). Metoden bygger på att viruset infekterar celler i en monolayer av cellkulturer, vilka därefter dödas och bildar en "plaque" eller nekroszon runt varje infekterad cell. Genom att räkna antalet plakor kan man bestämma virustitern.
Immunmodulerande medel
Substanser som förstärker, stimulerar, aktiverar eller modulerar såväl det cellulära som humorala immunsvaret. De klassiska medlen (Freunds adjuvans, BCG, Corynebacterium parvum m fl) innehåller bakteriella antigener. Några är endogena (t ex histamin, interferon, transfer factor, interleukin-1). De kan vara antingen ospecifika eller antigenspecifika.
Hela-celler
Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.
Dos-responskurva, läkemedel
Flödescytometri
En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.
Cytotoxicitet, immunologisk
Nedbrytning av en målcell genom angrepp från immunologiskt aktiva effektorceller. Nedbrytningen kan ske genom direktkontakt med aktiverade T-lymfocyter, lymfoida eller myeloida mördarceller, eller förmedlas av cytotoxiska antikroppar, cytotoxiska lymfcellsfaktorer eller komplement.
Aminosyrasekvens
Injektioner, subkutana
Möss, inavlade C3H
Januskinas 1
Januskinase 1 (JAK1) är ett intracellulärt enzym som spelar en viktig roll i signaleringen för cytokiner och tillväxtfaktorer genom att fosforylera andrasignalproteiner inne i cellen. Detta leder till aktivering av signalkaskader, särskilt JAK-STAT-signalvägen, vilket resulterar i genuttryck och cellulära respons såsom celldelning, differentiering och apoptos. JAK1 är involverat i immunresponsen, hematopoesis, inflammation och embryonal utveckling. Mutationer i JAK1 kan leda till autoimmuna sjukdomar och cancer.
Carboxymethylcellulose Sodium
Carboxymethylcellulose natrium (CMC-Na) är ett artificiellt, vattenlösligt och icke-joniserat polymer som används som en thickener, stabilisator och binder i olika medicinska formuleringar. Det är en derivat av cellulosa där carboxymethylgruppen (-CH2-COOH) är kemiskt fogad till hydroxylgrupperna (-OH) på cellulosamolekylen med hjälp av natriumionsväteutbytning. CMC-Na har goda vattenskapsförmågor, pseudoplastisk viskositet och förmår att hålla sin konsistens över ett brett temperaturintervall. Det är vanligtvis tillgängligt som ett vitt till gulaktigt pulver eller en vätska med låg viskositet och används ofta i läkemedel för att förbättra deras doseringsform, palatabilitet och stabilitet.
Fosfoproteiner
Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper, ofta på serin-, treonin- eller tyrosinresidveni. Dessa fosfatgrupper kan spela en viktig roll i regleringen av proteinkunktioner, såsom enzymsaktivitet och signaltransduktion. Fosforylering och dephosphorylering av fosfoproteiner är centrala för cellulär reglering och styrs ofta av kinaser och fosfataser.
Värd-patogenförhållanden
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
Tumörceller, odlade
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Transfektion
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Lunga
Melanom
Elakartad tumörform med ursprung i celler som kan bilda melanin, vilken kan uppträda i huden varsomhelst på kroppen, i ögat eller, sällan, i slemhinnorna i könsorganen, ändtarmen, munhålan eller andra platser. Tumören förekommer mest hos vuxna och kan uppstå de novo eller ur ett födelsemärke eller elakartad pigmentfläck. Melanom metastaserar i stor omfattning, och lokala lymfkörtlar, lever, lungor och hjärna löper stor risk att drabbas. Incidensen av maligna hudmelanom ökar snabbt i hela världen.
Graviditetsproteiner
Proteiner som produceras av den gravida kvinnans organ eller moderkaka. Sådana proteiner kan vara graviditetsspecifika (dvs att de endast förekommer under graviditeten) eller graviditetsassocierade (kan förekomma antingen under graviditeten eller i samband med t ex hormonbehandling eller vissa tumörsjukdomar).
Läkemedelssamverkan
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Vacciniavirus
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Enzymkopplad immunadsorberande analys
En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.
Toll-liknande receptorer
Burkitts lymfom
En typ av odifferentierat, malignt lymfom, som förekommer framförallt i centrala Afrika, men också i andra delar av världen. Det visar sig oftast som en stor osteolytiskt svulst i käken eller i buken. B-cellsantigen uttrycks på de omogna celler som utgör tumörvävnaden i nästan alla fall av Burkitts lymfom. I Afrika har Epstein-Barrvirus isolerats från Burkitts lymfom, men de flesta icke-afrikanska fall är EBV-negativa.
Mycobacterium bovis
'Mycobacterium bovis' är en långsamväxande, fakultativt aerob bakterie som orsakar tuberkulos hos djur och människor. Den tillhör samma art som den mer välkända Mycobacterium tuberculosis, men är vanligtvis associerad med infektioner hos nötkreatur och kan överföras till människor genom direkt kontakt eller via konsumtion av smittat mjölkprodukter. Vaccination med BCG-vaccinet, som är baserat på en levande attenuerad stam av Mycobacterium bovis, ger skydd mot allvarliga former av tuberkulos hos barn men erbjuder endast begränsad skydd för vuxna.
Proteinbiosyntes
Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.
Fosforylering
Möss, inavlade stammar
Vesiculovirus
'Vesiculovirus' är ett släkte inom familjen Rhabdoviridae, ordningen Mononegavirales, som består av små, membranomslutna, negativt ensträngat RNA-virus. Dessa virus orsakar ofta vesikelbildande sjukdomar hos djur och människor, exempelvis kanyttan hos hästar och mjölkmaskfeber hos nötkreatur. Vesiculovirus-släktet innefattar även världsvid förekommande arter som är associerade med olika former av djursjukdomar, men inte orsakar sjukdom hos människor.
Sjukdomsmodeller, djur
Alanintransaminas
Monoklonala antikroppar
Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.
STAT-transkriptionsfaktorer
STAT (Signal Transducers and Activators of Transcription) transkriptionsfaktorer är en familj av transkriptionsfaktorer som spelnar en viktig roll i överföringen och tolkningen av signalsubstanser i cellen. De aktiveras genom att fosforyleras i respons på olika signalmolekyler, vilket leder till att de dimeriserar och transloeras in i cellkärnan där de binder till specifika DNA-sekvenser och regulerar transkriptionen av målgener. STAT-transkriptionsfaktorer är involverade i en rad cellulära processer, inklusive celldelning, differentiering, apoptos och immunrespons.
Th2-celler
Th2-celler, eller T-hjälpceller av typ 2, är en undergrupp av CD4+ T-celler som producerar cytokiner som främjar humorell immunitet och bekämpning av parasitiska infektioner. De aktiveras i samband med vissa typer av infektioner eller allergier, och sekreterar IL-4, IL-5, IL-9, och IL-13 som spelar roll för att främja produktionen av antikroppssvar (IgE, IgG1, IgA) från B-celler. Th2-svaret är en del av vår adaptiva immunitet och hjälper till att koordinera effektörsvar mot parasiter som lever extracellulärt eller på ytan av celler.
Interleukin-6
En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.
Toll-like receptor 9
Toll-like receptor 9 (TLR9) är ett protein som hör till gruppen av mönsterigenkännande receptorer (Pattern Recognition Receptors, PRR). TLR9 finns naturligt i vissa celler i kroppen, såsom immunceller, och fungerar som en sinnescell för att upptäcka främmande DNA med specifika sekvenser. När TLR9 binder till det främmande DNA aktiveras signaltransduktionen, vilket leder till att cellerna utsöndrar cytokiner och andra substanser som är involverade i immunförsvaret. Detta hjälper till att initiera en immunrespons mot infektioner orsakade av mikroorganismer, såsom bakterier och virus.
Uppreglering
I en enkel medicinsk definition kan 'uppreglering' (aktivering) syfta på den process där en cell, ett enzym eller ett signalsystem ökar sin aktivitet eller verkan i organismen. Detta sker ofta som svar på olika inre eller yttre signaler och kan vara en del av normala fysiologiska processer eller en patofysiologisk process vid sjukdom. Exempelvis kan uppgifter om cellskador, infektioner eller hormonella signalsystem aktivera genuttryck och proteinsyntes som leder till uppreglering av vissa proteiner eller signalvägar för att hantera dessa situationer.
Sindbis-virus
Sindbis virus (SINV) is an alphavirus from the Togaviridae family that is transmitted to vertebrates through mosquito vectors, primarily of the genera Culex, Aedes, and Coquillettidia. It was first isolated in 1952 from mosquitoes in the Sindbis region of Egypt and has since been found in various parts of the world, including Europe, Asia, Africa, and Australia. The virus can infect a wide range of hosts, such as birds, reptiles, and mammals, but humans are typically dead-end hosts, meaning they do not contribute to the transmission cycle.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
NF-kappa B
NF-κB (Nuclear Factor kappa-light-chain-enhancer of activated B cells) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en central roll i reguleringen av immunresponsen, inflammation och cellcykeln. I vila finns NF-κB komplexat med dess inhibitor IκB och hålls inaktiverat i cytoplasman. När cellen aktiveras genom olika signaltransduktionsvägar får IκB en signalserie av fosforyleringar som leder till att det degraderas, vilket frigör NF-κB att transloeras in i kärnan där det binder till specifika DNA-sekvenser och påverkar transkriptionen av målgener.
B-lymfocyter
Lymfoida celler, även kallade B-celler, verksamma i det humorala immunförsvaret. B-cellerna är kortlivade och bildas i stora mängder i människokroppen. De har fått sitt namn pga likheten med celler fr ån fåglarnas bursa. Vid stimulering producerar B-cellerna antikroppar, dock endast av en sort, som sprids i kroppsvätskorna.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Nötkreatur
Poly A-U
Influensa A-virus
Hepatit, kronisk
Ett samlingsnamn på ett kliniskt och patologiskt syndrom som kan ha olika orsaker och kännetecknas av varierande grader av levercellsnekros och inflammation. Till de specifika typerna av kronisk hepatit hör autoimmun hepatit, kronisk hepatit B, kronisk hepatit C, kronisk hepatit D, obestämd kronisk virushepatit, kryptogen kronisk hepatit och läkemedelsrelaterad kronisk hepatit.
Interleukin-18
Mycobacterium tuberculosis
'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.
Läkemedelstillförselschema
Tuberkulin
Tuberkulin är ett proteinaktivt extract från det bakterium som orsakar tuberkulos, Mycobacterium tuberculosis. Det används vanligtvis som en diagnostisk hudtest (Mantoux-test) för att upptäcka om en person har utvecklat immunitet mot tuberkulos, vilket kan indikera en tidigare exponering eller vaccination med bacillus Calmette-Guérin (BCG).
Poly I
I en enkel medicinsk definition är 'Poly I' ett syntetiskt dubbelsträngat RNA-molekyl (dsRNA) som används som immunmodulator och stimulerar det adaptiva och innata immunsvaret. Det är känt för att aktivera cellulär immuniteten genom att binda till toll-like receptor 3 (TLR3) och cytoplasmatiska RNA-sensorer som retar upp signaltransduktionen av interferon och andra cytokiner, vilket resulterar i en antiviral respons. Poly I används också som adjuvant för att öka effektiviteten hos vaccin och kan ha potential inom cancerbehandling genom att stimulera immunsystemet att attackera tumörceller.
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Toll-liknande receptor 7
Toll-like receptor 7 (TLR7) is a type of protein known as a pattern recognition receptor, which plays a crucial role in the immune system. It is primarily found on the surface of endosomes within certain immune cells, such as dendritic cells and B cells. TLR7 recognizes single-stranded RNA molecules from viruses, triggering a signaling pathway that leads to the production of inflammatory cytokines and the activation of innate and adaptive immune responses. This helps the body to detect and fight off viral infections.
Reglering av genuttryck, virus
De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.
Semliki forestvirus
Semliki Forest Virus (SFV) är ett så kallat arbovirus, vilket betyder att det sprids via artrópoder, oftast insekter som stickande eller sugande arter, till exempel myggor och fästingar. SFV tillhör familjen Togaviridae och släktet Alphavirus. Viruset är negativt ensträngat RNA-virus och orsakar en mild febril syndrom hos människor. SFV förekommer naturligt hos myggor av arten Culex och smittar ofta apor i Afrika, men kan även spridas till andra djur och människor via myggstick. Viruset är inte särskilt allvarligt för människor, men kan orsaka en kortvarig feber och ibland ledvärk eller huvudvärk.
Hårcellsleukemi
En tumörsjukdom hos cellerna i det lymfatiska nätverket som anses som en sällsynt typ av kronisk leukemi. Den kännetecknas av en smygande början, förstorad mjälte, anemi, granulocytopeni, trombocytopeni, obetydlig lymfadenopati, och förekomst av "håriga" celler i blod och benmärg.
Enterovirusinfektioner
Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
Tuberkulos
Tuberkulose (TB) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Den vanligaste formen av sjukdomen drabbar lungorna, men den kan även spridas till andra delar av kroppen. Symptomen på TB inkluderar hosta som varar länge, feber, viktminskning och trötthet. Sjukdomen överförs vanligtvis via luften när en smittad person nyser eller hostar ut bakterierna. Behandlingen för TB består av en kombination av antibiotika som vanligtvis varar i sex till nio månader.
Enzyminduktion
Enzyminduktion refererar till processen där aktiviteten hos ett enzym ökar som ett resultat av exponering för en inducerande agent. Detta sker vanligtvis genom att induceringsagenten påverkar genuttrycket och/eller syntesen av enzymet, vilket leder till en ökad mängd fungerande enzym i cellen. Enzyminduktion kan ha kliniskt relevans inom områden som farmakologi och toxicologi, eftersom den kan påverka både farmakokinetiken och toxikokinetiken av olika substanser.
Bakteriella antigener
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Replikon
Rubulavirus
'Rubulavirus' är ett släkte inom familjen Paramyxoviridae och ordningen Mononegavirales. Virusen inom detta släkte har en enkel, icke-segmenterad, negativt polariserad RNA-sträng som genetiskt material. Rubulavirus orsakar ofta milda respiratoriska symtom hos människor och djur, men kan även vara associerade med neurologiska sjukdomstillstånd. Exempel på välkända rubulavirus inkluderar mässling- virus (MeV) och parainfluensavirus typ 3 (HPIV-3).
Orthomyxoviridaeinfektioner
Orthomyxoviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae, inklusive influensavirus (som orsakar influensa eller säsongsbunden influensaliknande sjukdom) och thogotovirus. Dessa virus är oftast associerade med respiratoriska symtom som hosta, feber, tränsning och andningssvårigheter, men kan även orsaka andra komplikationer beroende på typen av virus och persons immunstatus.
Immunreceptorer
CXCL9-kemokin
CXCL9, även känt som monokinas inducerad durchlättlighetstaktisk protein 9 (MIG), är ett litet signalsubstanser som tillhör chemokinfamiljen och spelar en viktig roll i immunförsvaret. Det produceras av olika celltyper, inklusive aktiverade T-celler och fibroblaster, i respons på interferon-gamma (IFN-γ). CXCL9 fungerar som ett kemotaktiskt attractant för specifika vita blodkroppar, framför allt T-celler som uttrycker CXCR3-receptorn. Dess främsta funktion är att rekrytera och samla inimmunförsvarsceller till inflammationsområdena i kroppen för att bekämpa infektioner eller skada.
Virusodling
"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.
Oligoribonukleotider
Oligoribonukleotider (ORNs) är korta en- eller flerfaldigt polymeriserade molekyler av ribonukleotider, som utgör byggstenarna i RNA. ORNs kan variera i längd från några få upp till hundratals nukleotider och har en rad olika funktioner inom cellen, till exempel som delar i regleringen av genuttryck och proteinsyntes. De kan även ha en roll i celldefens och sjukdomsprocesser, såsom virusinfektioner och neurologiska störningar.
Herpes simplex
Hepatit B, kronisk
Genuttrycksmönster
Haplorhini
Mutation
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
CD-antigener
Differentieringsantigener på humana leukocyter. CD är förkortning för "cluster of differentiation", vilket syftar på grupper av monoklonala antikroppar som reagerar på likartat sätt med vissa undergru pper av antigener. Undergrupperna av antigener har samma CD-beteckning.
Molekylvikt
Bioanalys
DNA-primrar
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Sjukdomsmottaglighet
Interleukin-1
En löslig faktor som produceras av monocyter, makrofager och andra celler, och som aktiverar T-lymfocyter och förstärker deras svar på mitogener eller antigener. IL-1 består av två distinkta former, IL-1 alfa och IL-1 beta, som har samma funktioner, men utgör distinkta proteiner. De biologiska effekterna av IL-1 omfattar förmågan att ersätta makrofagbehovet för aktivering av T-celler. Faktorn skiljer sig från interleukin-2.
Myeloid Differentiation Factor 88
Myeloid Differentiation Factor 88 (MYD88) är ett protein som spelar en viktig roll inom immunförsvaret, särskilt vid aktiveringen av inflammatoriska signalvägar i det ospecifika immunsystemet. MYD88 fungerar som en adaptorprotein och är involverat i signaltransduktionen efter att toll-like receptorer (TLR) har känns igen av patogena mikroorganismer. När TLR:er aktiveras, rekryteras MYD88 till receptorerna och aktiverar en signalkaskad som leder till produktionen av proinflammatoriska cytokiner och kostimulatoriska molekyler, vilket i sin tur stimulerar immunresponsen. Sålunda kan MYD88 definieras som ett protein involverat i myeloid differentiering och inflammatorisk signaltransduktion efter aktivering av toll-like receptorer.
Läkemedelsprövning
Tuberkulosvaccin
Medel för aktiv immunisering, baserat på en försvagad stam av Mycobacterium tuberculosis var. bovis, och som framkallar immunitet mot mykobakterieinfektioner. Genom sin förmåga att framkalla ospecifik immunitet har vaccinet också användning vid immunterapi av tumörsjukdomar. Kallas även BCG-vaccin.
Apoptos
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Cellgifter
Nedreglering
En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.
Immunisering
Avsiktlig stimulering av värdens immunsvar. Aktiv immunisering innebär tillförsel av antigen eller immunologiska adjuvantia. Passiv immunisering innebär tillförsel av immunsera eller lymfocyter eller deras produkter (t ex transferfaktor, immun-RNA) eller transplantation av immuncellproducerande vävnad (tymus eller benmärg).
Injektioner, intramuskulära
Antikroppar
Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.
Njurcellskarcinom
Repressorproteiner
Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och hämmar transkriptionen av ett visst genetiskt material, vilket leder till nedreglering av genuttrycket för de gener som kontrolleras av dessa repressorproteiner.
Orthomyxoviridae
Orthomyxoviridae är en familj av viruses som innefattar de sjukdomsalstrande agensen bakom influensa hos människor och djur, även känd som influensavirus. Dessa virusar har en enkel, segmenterad RNA-genom och omges av ett lipidmembran med två membranproteiner: hemagglutinin (HA) och neuraminidase (NA). Virusen sprids vanligtvis via droppinfektion från en smittad individ och orsakar symptom som feber, hosta, nästäppa och muskelsmärta. Det finns tre typer av influensavirus som infekterar människor: A, B och C, där typ A är den mest virulenta och kan orsaka pandemier.
RNA-virusinfektioner
En RNA-virusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av ett virus med RNA (ribonukleinsyra) som genetiskt material, till exempel influensavirus och coronavirus (SARS-CoV-2).
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Multipel skleros
Multiple sklerosis (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar centrala nervösystemet (hjärnan och ryggmärgen). Sjukdomen orsakas av att kroppens immunförsvar angriper och skadar myelin, den tjocka skyddande membran som omger nerverna. När myelin skadas bildas plackar eller ärr (lesioner) på nervern som förhindrar signalöverföringen mellan hjärnan/ryggmärgen och resten av kroppen. Detta kan leda till en rad symtom, inklusive synnedsättning, muskelsvaghet, känselbortfall, koordinationsstörningar, balansproblem och svårigheter med tala och andas. MS-symptomen varierar i allvarlighet från person till person och kan komma och gå över tid. Det finns inget botemedel för MS, men behandlingar finns tillgängliga som kan hjälpa att hantera symtomen och fördrö