Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.
Funktionella tjocktarmssjukdomar är en grupp medicinska tillstånd som påverkar tjocktarmens muskelaktivitet och förmåga att transportera och utsöndra avfallsprodukter, utan synliga strukturella skador eller sjukdomar i tarmen.
Oregelbunden eller trög tarmtömning.
Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.
Bristande näringsupptag till följd av kirurgiskt avlägsnande av stor del av tunntarmen, som utgör den absorptiva delen av mag-tarmkanalen.
Läkemedel med verkan på mag-tarmsystemet och som används för att reglera magsyran, systemets rörelser och vätskeflöde, och för att underlätta matsmältningen.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Den normala processen för eliminering av avföring via ändtarman.
Den intagna födans förflyttning (även i fråga om testmåltid) genom mag-tarmkanalen, mätt i minuter eller timmar. Passagehastigheten genom tarmarna är ett mått på tunntarmsfunktionen.
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
Ett tillstånd av ökad mottaglighet för suggestion och styrning, framkallat av påverkan från en annan person.
"The rectum is the lower end of the digestive tract, serving as a storage site for stool before it is eliminated from the body."
Mag-tarmkanalens rörelser.
Gasfyllnad i tarmen som kan avges genom ändtarmsöppningen. Syn. flatulens.
Visceral pain är smärta som orsakas av skada eller irritation av de inre organen, såsom levern, lungorna, mag-tarmsystemet och bukhinnan. Den uppstår när nervimpulser från de drabbade områdena transmiteras till ryggmärgen och tolkas som smärta i hjärnan. Visceral smärta kan vara svår att lokaliserad, ofta upplevs som diffus och djup, och kan ibland förväxlas med annan typ av smärta, såsom muskuloskeletal smärta.
Olika medel för symtomatisk behandling av diarre. De har ingen effekt på de diarreframkallande organismerna, men lindrar genom t ex inverkan på tarmens muskulatur.
Kroniska, icke-specifika inflammationer i mag-tarmkanalen. Orsaken kan vara genetisk eller miljöbetingad. Hit hör Crohns sjukdom (morbus Crohn) och ulcerös kolit.
Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.
En grupp pyridoindolföreningar. Alla sammanbindningar mellan pyridin och indolets femuddiga ring tillåts, likaså derivaten av dessa föreningar.
"Visceral afferent nerves" refers to the sensory neurons that carry information from the internal organs (viscera) to the central nervous system. These nerves detect and transmit signals related to physiological conditions such as stretch, pain, temperature, and chemical changes in the visceral organs, which help regulate various bodily functions and contribute to the perception of internal sensations.
Matsmältningsstörningar.
En parasympatikusblockerare är ett läkemedel som blockerar verkan hos den parasympatiska nervan, vilket leder till minskad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet och ökat aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Detta orsakar effekter som t.ex. ökat hjärtrytm, ökat syrgasbehov, pupillvidgning och minskad salivproduktion. Användningsområden för parasympatikusblockerare innefattar behandling av bradykardi (långsam hjärtrytm), hypotension (lågt blodtryck) och tillförsel av läkemedel under operationer.
Probiotika är levande mikroorganismer, som vanligtvis tillhör gruppen bakterier, som tas in i kroppen med syfte att förbättra och balansera den normalt förekommande mikrofloran i tarmen. Dessa mikroorganismer bidrar ofta till en förbättrad digestion, stärker immunförsvaret och kan hjälpa till att förhindra eller behandla vissa sjukdomstillstånd, som till exempel diarré orsakad av antibiotika. Probiotika finns vanligtvis i fermenterade livsmedel som yoghurt och ost, men de kan också tas som kosttillskott i form av tabletter, kapslar eller droppar.
Sjukdom i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen.
Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.
Colon sigmoideum, även känt som sigmoideus, är den s-formade deln av colon (tjocktarm) som fortsätter från den rektala ampullan och vidgar sig till den övre delen av rectum.
En specialitet inom internmedicinen inriktad på fysiologin hos och sjukdomarna i matsmältningssystemet och tillhörande strukturer (matstrupe, lever, galla och bukspottkörtel).
De stora inre organen i någon av kroppens tre stora kroppshålor, särskilt i bukhålan.
"Smärttröskeln är det nivå av smärta som förändrar individens beteende eller fysiologiska respons, och kan variera mellan olika individer baserat på deras genetiska, kulturella, och tidigare erfarenheter av smärta."
I medicinsk kontext, betyder "förnimmelse" vanligtvis den subjektiva upplevelsen av en känsla eller ett skeende i kroppen, såsom smärta, temperatur, tryck, vibrationer eller ljud. Exempel: "Pacienten rapporterade en förnimmelse av brännande smärta i bröstet".
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
"Colon descendens" är en del av kolon, den del som hänger ned från sigmoideflexuren till rectum. Det är den sista delen av kolons böjda (transversalt) sektion och fortsätter nedåt i en relativt rak linje. Colon descendens har en viktig funktion i att absorbera vatten och elektrolyter från tarminnehållet innan det passerar över till slutet av tjocktarmen (rectum).
En syntetisk disackarid som används för behandling av förstoppning och hepatisk encefalopati. Den har även använts för diagnos av störningar i mag-tarmkanalen.
Metoder och förfaringssätt att diagnostisera sjukdomar eller bristande funktioner i matsmältningssystemet eller dess organ eller demonstrera deras fysiologiska processer.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Allmän benämning för en grupp näringsbristsyndrom, orsakade av bristande förmåga till normalt näringsupptag i tarmarna.
Behandling av sjukdom genom nålstick längs givna banor eller meridianer. Placeringen av nålarna varierar, beroende på sjukdom. Värme eller moxer och akupressur kan användas som komplement.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.
Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Ett långtidsverkande, syntetiskt medel mot diarré. Det tas inte upp från tarmen i större omfattning och har ingen verkan på det adrenerga systemet eller det centrala nervsystemet, men kan motverka histamin och störa lokal acetylkolinfrisättning.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
5-HT3-serotoninreceptorer är en typ av receptor som binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) och aktiverar snabb exciterande svar i nervceller. Dessa receptorer är involverade i diverse fysiologiska processer såsom nausea, kräkning, smärta, neurogen inflammation, samt regulering av tarmfunktioner. De är också ett viktigt mål för läkemedel som används för behandling av exempelvis kemoterapiinducerad illamående och kräkningar, irritabel tarm och depression.
"Serotoninmedel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som verkar genom att påverka serotoninnivåerna i centralnervösa systemet (CNS). Dessa mediciner används ofta för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångeststörningar och migrän. Exempel på serotoninmedel inkluderar selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och tri- och tetrazykliska antidepressiva mediciner (TCA/TeCA).
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Störningar i mag/tarmsystemet, eksem eller chock till följd av allergisk reaktion mot allergener i födan.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
"Bukreflex" (abdominal reflex) är en involontär kontraktion av musklerna i buken som uppstår när man stimulerar huden på bukens ovansida med ett tillräckligt starkt, skarp eller kyligt stimuli. Detta reflexmönster kan vara svalt och svårt att upptäcka vid normala förhållanden, men förlust av abdominalreflexen kan vara ett tecken på skada i de högre nervcentralerna, såsom hjärnan eller ryggraden.
Varje prov utfört på utandningsluft.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
"En serotoninblockerare är ett läkemedel som blockerar serotoninreceptorerna, vilket resulterar i minskad serotoninverkan på celler och vävnader i kroppen. Denna mekanism används för att behandla olika sjukdomstillstånd som depression, ångest, migrän och illamående."
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
Serotonin receptor agonists are a class of medications that bind to and activate serotonin receptors in the body, mimicking the effects of the neurotransmitter serotonin. These drugs are used to treat various conditions such as migraines, cluster headaches, and psychiatric disorders, including depression and anxiety. Examples of serotonin receptor agonists include sumatriptan for migraines, ergotamine for cluster headaches, and buspirone for anxiety. It's important to note that some of these drugs have a higher affinity for certain serotonin receptors than others, leading to different therapeutic effects and side effect profiles.
Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.
Botande av sjukdom genom andlighet.
'Serotonin 5-HT3 Receptor Antagonists' are a class of medications that work by blocking the serotonin 5-HT3 receptors in the gut and brain, thereby preventing serotonin from binding to these receptors and causing symptoms such as nausea and vomiting. These antagonists are commonly used to treat conditions such as chemotherapy-induced nausea and vomiting, irritable bowel syndrome, and postoperative nausea and vomiting. Examples of 5-HT3 receptor antagonists include ondansetron, granisetron, and palonosetron.
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
Psykosomatiska sjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där det finns en tydlig inverkan mellan psykiska faktorer, som stress och trauman, och fysiologiska symptom eller besvär, ofta i form av smärta, utmattning eller funktionsnedsättningar i olika organ eller system, utan att det finns någon klarlagd organisk orsak till symtomen.
Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av kronisk, vattnig diarré utan känd orsak, normal kolonoskopi, men onormal histopatologi i biopsier. Syndromet beskrevs första gången 1980 av Read och medarbetare. Undertyper är kollagenös kolit och lymfocytisk kolit. Dessa båda har likartade kliniska symtom och kan endast skiljas åt genom vävnadsundersökning.
5-HT4-serotoninreceptorer är en typ av receptor som binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) och aktiverar en signaltransduktionsväg som leder till excitation av celler i det centrala nervösa systemet samt i det enteriska nervsystemet i tarmen. Dessa receptorer är involverade i regleringen av bland annat gastrointestinala funktioner, kognition och humör.
Neurastheni är ett äldre, föråldrat medicinskt begrepp som under 1800-talet och början av 1900-talet användes för att beskriva en kronisk sjukdomstillstånd med symtom som trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och depression. Idag betraktas neurasteni inte längre som ett separat medicinskt tillstånd, utan de flesta av de tidigare symtomen klassificeras nu under andra diagnoser såsom depression, ångeststörningar eller kroniskt trötthets syndrom.
'Bäckensmärta' (pélviskirurgi) definieras som smärta lokaliserad till bäckenregionen, ofta förorsakad av strukturella eller funktionella problem med de organ och vävnader som finns inom bäckenet, såsom urinblåsa, livmoder, äggstockar, slemhinnor eller muskler.
Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.
Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.
Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.
Två ganglienervknutar i bukväggen, vilka utgör en av de tre större delningspunkterna i det autonoma nervsystemet. Det enteriska nervsystemet förser mag-tarmkanalen, bukspottkörteln och gallblåsan med nerver. Det innehåller känselnerver, mellannervceller och motornervceller. Nervsystemet kan sålunda självständigt känna av spänning och kemiska miljöförhållanden i tarmarna och reglera blodkärlstryck, rörelser, utsöndringar och vätsketransport. Systemet styrs i sin tur av det centrala nervsystemet och mottar både parasympatiska och sympatiska nervsignaler.
"Colon ascendens" refererar till den del av tjocktarmen (colon) som reser sig uppåt från m Miltsäcken ("ileocecal valven") och fortsätter längs höger sida av bukhålan till blindtarmens början. Det kallas också "den högra kolonloopen".
Inflammation i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen. Orsakerna kan vara många: genetiska, infektioner, överkänslighet, läkemedelseffekter eller cancer.
Placebo kan definieras som en icke-aktiv substans eller behandling som ges till patienter i kontrollerade kliniska prövningar med avsikt att simulera en aktiv behandling. Placebogruppen jämförs därefter med en grupp som får den aktiva behandlingen för att utvärdera effekten och säkerheten hos denna behandling. Placeboeffekten uppstår när patienter upplever eller rapporterar förbättring av sina symptom trots att de har fått en inaktiv substans eller behandling. Denna effekt kan bero på subjektiva faktorer som förväntningar, tron och psykologiska mekanismer.
Ett tillstånd som beror på avsaknad av eller brist på enzymet laktas i tarmarnas slemhinneceller, och oförmåga att bryta ned mjölksocker (laktos) för absorption. Bakteriell jäsning av oabsorberat laktos leder till symtom som kan variera från nedsatt matsmältning (dyspepsi) till allvarlig diarré. Laktosintolerans kan vara medfödd eller förvärvad.
Inflammation i tjocktarmen till följd av akuta, ischemiska förändringar.
Medel som främjar eller underlättar avföringsprocessen genom att påskynda fecespassagen i tjocktarmen, genom att påverka konsistensen och mängden av innehåll, och åstadkomma tömning av ändtarmen. Term erna laxermedel och katarsismedel återspeglar verkningsintensitet och varaktighet. Ett katartiskt medel ger vanligen en snabb, lättflytande tömning, medan laxermedlet ger mjuk avföring över en längre tidsperiod. Ett och samma preparat kan ge olika effekter beroende på dosstorlek och individuell känslighet.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Inflammatorisk sjukdom utan känd orsak, som drabbar tjocktarmens slemhinna. Debuten kan vara akut och häftig, och koliten fortsätter ofta i intermittent eller fortlöpande, kronisk form. Diarré med åtföljande blödning är ett vanligt symtom.
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
Rifamyciner är en grupp av antibiotika som hämmar bakteriens förmåga att producera proteiner, genom att binda till och inhibera RNA-polymerasenzymet. Detta leder till att bakteriernas tillväxt hämjs eller stoppas, vilket gör att de inte kan orsaka infektioner. Rifamyciner används vanligen för behandling av olika typer av infektioner som orsakas av grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och mykobakterier (som exempelvis Mycobacterium tuberculosis, orsaken till tuberkulos). Exempel på antibiotika som tillhör gruppen rifamyciner är rifampicin, rifabutin och rifapentin.
Infektioner orsakade av protozoer av släktet Blastocystis. Av dessa är arten B. hominis den vanligaste och har påvisats i små mängder i feces hos människa. Infektioner är vanligare hos patienter med A IDS eller andra immundefekter. Till symtomen hör buksmärtor, diarre, förstoppning, kräkningar och trötthet.
Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (primär hyperalgesi) som i omgivande, oskadad vävnad (sekundär hyperalgesi).
Tioxantener är en grupp av antipsykotiska läkemedel som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni och mani. De verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. Tioxantener har också en viss affinitet till serotoninreceptorer. Exempel på tioxanter är flupentixol, zuclopentixol och chlorprothixen.
Stavformad, grampositiv, syrakänslig, icke sporbildande och icke rörlig bakterie som utgör ett släkte av familjen Actinomycetaceae. Bakterierna finns i tarmarna och i vagina hos människa.
Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.
En grupp föreningar som utgör derivat av beta-aminoetylbensen, som strukturellt och farmakologiskt är besläktad med amfetamin.
Sjuklig förändring i form av utbuktning på rör- eller säckformade organ.
Somatoform disorders are a group of psychological conditions characterized by the presence of physical symptoms that cannot be explained by a medical condition or injury, and which cause significant distress and impairment in social, occupational, or other important areas of functioning.
En kromosomavvikelse som består antingen av en extra kromosom 21 eller aktiv kromosom 21-trisomi. Kliniska manifestationer är hypotoni, kort kroppsväxt, brakycefali, uppåtsneddande ögonspringor, epikantus, Brushfield-fläckar på iris, utstickande tunga, små öron, korta, breda händer, klinodaktyli på lillfingret, apveck och måttlig till svår mental efterblivenhet. I tillståndet kan också ingå missbildningar i hjärta och mag-tarmkanal, en ökad leukemiincidens och tidigt inträdande av Alzheimers sjukdom. Bland de patologiska dragen ses utveckling av neurofibrillnystan i nervceller och avsättning av amyloid-betaprotein, liknande patologin vid Alzheimers sjukdom. Syn. mongolism.
I en enkel mening kan yoga definieras som en samling av andliga, mentala och fysiska praktiker, som har sitt ursprung i Indien för flera tusen år sedan. Yoga innefattar ofta att anta speciella kroppsställningar (asana), kontrollerad andning (pranayama) och meditation. Målet med yoga är vanligtvis att uppnå en harmoni mellan kroppen, själen och sinnet, och på så sätt nå en högre grad av medvetenhet och förståelse för sig själv och världen runt omkring. Det är dock viktigt att notera att det finns många olika traditioner och skolor inom yoga, och att deras läror och praktiker kan variera kraftigt.
Kvartära ammoniumderivat av skopolamin med antimuskarinverkan som används för att behandla kramper i matsmältningssystemet, livmodern, urin- och gallvägarna, och i samband med kontraströntgen vid mag- och tarmundersökning. Syn. buscopan.
Neurotiska störningar är en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av upprepade och intensiva symtom på ångest, depression eller andra negativa emotioner, som orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning i vardagen, men saknar samband med skada på hjärnan, substansmissbruk eller annan klart urskiljbar orsak.
Ett släkte protozoer av underordningen Blastocystina. Släktet klassificerades tidigare som en jäst.
Ett kluster av metabola riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes mellitus typ 2. De främsta kännetecknen för metabola syndromet X är bukfett, aterogen dyslipidemi, högt blodtryck, hyperglykemi, insulinresistens, inflammatorisk benägenhet och protrombotiskt tillstånd.
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
En samling avslappningsmetoder baserade på samverkan mellan kropp och själ, med avsikten att bl a åstadkomma avkoppling och känslomässigt välbefinnande.
Tömning av föda från magsäcken till tolvfingertarmen.
Kostnader som direkt kan hänföras till en bestämd tjänst.
Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Endoskopisk metod för undersökning och behandling, även kirurgisk, av tjocktarmens luminala (håliga) yta.
Mått på töjbarheten hos en kammare, som t ex en lunga (lungtänjbarhet) eller urinblåsan. Tänjbarheten anges som volymförändring per tryckenhetsförändring.
Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.
'Serotonin Plasma Membrane Transport Proteins', also known as the serotonin transporter (SERT), are membrane-spanning proteins that regulate serotonin concentrations in the synaptic cleft by recycling serotonin from the extracellular space back into presynaptic neurons. This process helps terminate serotonin signaling and maintain proper neurotransmission.
En alternativmedicinsk behandlingsstrategi utvecklad av Samuel Hahnemann (1755-1843) och grundad på hypotesen att "lika botar lika". Sjukdomar behandlas med mycket utspädda lösningar av medel, som hos friska personer ger symtom liknande sjukdomens. Spädningarna görs i så många steg att det blir kvar mindre än en molekyl av substansen per dos, och effekten tros bero på s k potensering, dvs frigörande av substansens inneboende krafter.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Samlingsbegrepp för ickekonventionella, medicinska behandlingsmetoder, ofta med andra förklaringsmodeller än dem som ges inom den naturvetenskapligt baserade medicinen. Vissa former har efterhand nått erkännande (sjukgymnastik; dietterapi; akupunkturbehandling), medan andra försvunnit och förpassats till den medicinska historien (humoral terapi; radiumbehandling).
Kroppsdel mellan bröstkorg och bäcken.
"Tjocktarmssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som drabbar kolon och rektum, de sista delarna av tarmkanalen. Detta kan innefatta funktionella störningar såsom irritabelt tarmsyndrom, inflammatoriska tillstånd som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, infektioner, polyper och cancer. Symptomen på tjocktarmssjukdomar kan vara smärta, kramp, förstoppning, diarré, blod i avföringen eller oönskade viktminskningar.
Serotonin är ett signalsubstanstans (neurotransmittor) som överför signaler mellan neuron i centrala nervsystemet och perifera nervsystemet. Det produceras naturligt i kroppen, främst i tarmarna och hjärnan. Serotonin har en rad olika funktioner i kroppen, inklusive att reglera humör, aptit, sömn, minne och läkningsprocesser. I hjärnan spelar serotonin en viktig roll för stämningsreglering och kan vara involverat i uppkomsten av depression och ångest.
Kinesiska ört- eller växtextrakt som används som läkemedel för behandling av sjukdomar eller för att främja allmänt välbefinnande. Syntetiska, kinesiska läkemedel räknas inte hit. Syn. kinesiska örtmediciner.
Smärta eller brännande känsla i bröstkorgen, ofta sammanhängande med sura uppstötningar i svalget.
"Pain perception" refers to the neural and psychological processes involved in receiving, interpreting, and responding to a painful stimulus. It includes the activation of pain receptors (nociceptors) in response to tissue damage or potential harm, the transmission of pain signals through the nervous system to the brain, and the cognitive and emotional interpretation of those signals in the context of past experiences, expectations, and individual differences in pain sensitivity. Ultimately, pain perception results in a subjective experience that varies from person to person and can range from mild discomfort to intense suffering.