Antibakteriellt medel som främst används mot tuberkulos. Det utgör fortfarande förstahandsvalet vid tuberkulosbehandling.
Läkemedel för behandling av tuberkulos. De kan indelas i två kategorier: förstahandspreparat, med god effekt och acceptabla toxicitetsnivåer för de allra flesta fall; andrahandspreparat, för läkemedel sresistenta fall eller fall där den primära terapin av annan anledning inte har effekt på patienten.
Rifampin, även känt som rifampicin, är ett antibiotikum som tillhör gruppen rifamyciner. Det används vanligen för att behandla olika typer av infektioner orsakade av bakterier, såsom tuberkulos och stafylokocker. Rifampin fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera ett protein som behövs för att överleva och multiplicera sig. Det bör dock inte användas ensamt utan kombineras ofta med andra antibiotika för att förhindra resistensutveckling hos bakterierna.
'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.
Pyrazinamide är ett antibiotiskt läkemedel som används för behandling av tuberkulos (TB). Det fungerar genom att störa bakteriens förmåga att producera energimolekyler, vilket leder till dess död. Pyrazinamide är ofta kombinerat med andra TB-läkemedel för att behandla aktiv tuberkulos.
Ett medel mot tuberkulos som hämmar överföringen av mykolsyror till tuberkelbacillens cellvägg. Det kan även blockera syntesen av spermidin i mykobakterier. Verkan är vanligtvis bakteriedödande, och medlet kan tränga igenom människans cellmembran för att utöva denna verkan.
Antibiotiska preparat som ensamma eller i kombination med andra används vid behandling av olika former av tuberkulos. De flesta är endast bakteriostatiska och kan leda till antibiotikaresistens hos ba kterien. Dessutom kan de vara giftiga.
"Läkemedelsresistent tuberkulos definieras som en form av tuberkulossjukdom orsakad av mycobacterium tuberculosis-bakterier som är resistenta mot ett eller flera vanligt använda tuberkulosläkemedel, vilket gör sjukdomen svårare och i värsta fall omöjlig att behandla."
Tuberkulose (TB) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Den vanligaste formen av sjukdomen drabbar lungorna, men den kan även spridas till andra delar av kroppen. Symptomen på TB inkluderar hosta som varar länge, feber, viktminskning och trötthet. Sjukdomen överförs vanligtvis via luften när en smittad person nyser eller hostar ut bakterierna. Behandlingen för TB består av en kombination av antibiotika som vanligtvis varar i sex till nio månader.
Tuberkulos i lungorna.
Ett andrahands tuberkulosmedel som blockerar syntesen av mykolsyra. Det kan även användas för behandling av spetälska.
Streptomycin är ett antibiotikum som tillhör aminoglykosidgruppen och är verksamt mot flera gramnegativa och grampositiva bakterier, inklusive tuberkulosbakterien. Det fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes, vilket leder till död av bakterien. Streptomycin används vanligen i kombination med andra antibiotika för att behandla allvarliga infektioner och tuberkulos.
En grupp 2-hydroxybensoesyror som kan ersattas med aminogrupper i någon av positionerna 3, 4, 5 eller 6.
Aminosalicylic acid is a medication used primarily to treat inflammatory bowel diseases such as ulcerative colitis and Crohn's disease. It works by reducing inflammation in the digestive tract, thereby alleviating symptoms like diarrhea, abdominal pain, and rectal bleeding. Aminosalicylic acid is available in various forms, including tablets, extended-release capsules, and enema solutions, depending on the severity and location of the inflammation. Common side effects include headache, nausea, and vomiting.
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Heterocykliska syror som är derivat av 4-pyridinkarboxylsyra (isonikotinsyra).
Ett oxidoreduktas som katalyserar omvandlingen av väteperoxid till vatten och syre. Det finns i många djurceller. Brist på enzymet leder till akatalasemi. EC 1.11.1.6.
Tioacetazon är ett läkemedel som tidigare användes för behandling av tuberkulos, men idag är sällan använt på grund av sin hepatotoxicitet (skada på levern) och förekomsten av mer effektiva och mindre toxiska alternativ. Det är en sulfonamidderivat och agerar genom att inhibera syntesen av bacteriensyra hos mykobakterier, inklusive Mycobacterium tuberculosis.
Mykolsyror är organiska syror som produceras av vissa slags svampar, framförallt inom klassen Ascomycetes och Deuteromycetes. Dessa syror kan vara toxiska för människor och djur, och har bland annat associerats med hudirritationer, andningssvårigheter och mag-tarmsymtom. Mykolsyror produceras ofta som en del av svampars försvarsmekanismer mot andra mikroorganismer eller som en del av deras växtcykel.
'Mycobacterium' är ett släkte av strikt aeroba, grampositiva, icke-flytande kocker som orsakar många olika infektionssjukdomar hos människor och djur. De mest kända arterna inkluderar Mycobacterium tuberculosis, som orsakar tuberkulos, och Mycobacterium leprae, som orsakar lepra eller Hansens sjukdom. Dessa bakterier är unika på grund av deras cellväggars sammansättning, som innehåller en hög andel lipider, vilket gör dem motståndskraftiga mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika. De kan vara svåra att behandla på grund av detta, men effektiv behandling är möjlig med långvarig användning av flera olika typer av antibiotika som tas samtidigt.
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Latent tuberkulos (TB) är ett tillstånd där individen har infektion med Mycobacterium tuberculosis, men saknar aktiva symtom och inte är smittsam för andra. Den infekterade personen har utvecklat immunitet som håller tuberkulosbakterierna i schack, men fortfarande kan ha latenta bakterier i kroppen som kan bli aktiva under vissa omständigheter, till exempel vid nedsatt immunförsvar.
Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
"Mykobakteriefag" är ett begrepp inom medicinen som refererar till speciella virus, även kända som bakteriofager, som kan infektera och döda mykobakterier, vilket är en grupp av bakterier som inkluderar Mycobacterium tuberculosis, den bakterie som orsakar tuberkulos. Dessa mykobakteriefager kan eventuellt utvecklas till terapeutiska möjligheter för att behandla infektioner orsakade av mykobakterier.
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Azaföringar är en typ av organiska föreningar som innehåller en azidgrupp (-N3) som är substituerad vid ett kolatom i en aromatisk ring, vanligtvis i en fenylring. Dessa föreningar är kända för sin reaktivitet och används ofta inom organisk syntes som diazoövergångsmetaller eller för att generera andra reaktiva intermediärer som karbenoider.
"Upphostning" kan definieras som en patologisk process där kroppsvävnad bryts ned och ersätts av ämnen som inte har sin normala plats eller funktion, ofta orsakat av infektion, inflammation eller cancer.
"Tuberkulinprov" är ett diagnostiskt test som används för att undersöka om en person har utvecklat immunitet mot tuberkulos orsakad av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Detta görs genom att placera en liten mängd tuberkulin, ett proteinextrakt från denna bakterie, under huden och observera om det uppstår en reaktion i form av rodnad eller svelling inom 2-3 dagar. Testets resultat kan användas för att bedöma om en person behöver ytterligare undersökningar eller behandling för tuberkulos.
'Mycobacterium smegmatis' är en snabbväxande, icke-patogent mykobakterieart som saknar förmågan att orsaka sjukdom hos människor. Den förekommer naturligt i miljön och kan isoleras från exempelvis jord, vatten och däggdjursvävnader. Mycobacterium smegmatis används ofta som ett modellorganismer inom forskning på grund av sin snabba tillväxt och dess likheter med mer patogena mykobakterier, såsom Mycobacterium tuberculosis och Mycobacterium leprae.
En fettlöslig riminofenazinfärg som används för behandling av spetälska. Det har prövats i kombination med andra antimykobakteriella preparat mot Mycobacterium aviuminfektioner hos AIDS-patienter. Klofazimin har även en märkbar antiinflammatorisk effekt och ges för att kontrollera reaktionen erythema nodosum leprosum vid spetälska.
Ett enzym som katalyserar överföringen av acetylgrupper från acetyl-CoA till arylaminer. Det har bred specificitet för aromatiska aminer, i synnerhet serotonin, och kan katalysera överföring av acetyl mellan arylaminer utan CoA. EC 2.3.1.5.
Rifamyciner är en grupp av antibiotika som hämmar bakteriens förmåga att producera proteiner, genom att binda till och inhibera RNA-polymerasenzymet. Detta leder till att bakteriernas tillväxt hämjs eller stoppas, vilket gör att de inte kan orsaka infektioner. Rifamyciner används vanligen för behandling av olika typer av infektioner som orsakas av grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och mykobakterier (som exempelvis Mycobacterium tuberculosis, orsaken till tuberkulos). Exempel på antibiotika som tillhör gruppen rifamyciner är rifampicin, rifabutin och rifapentin.
En grupp organiska föreningar som bildas genom utbyte av en eller fler väteatomer i hydrazin mot alkyl- eller arylgrupper.
"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."
Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.