Ett triazolbaserat svampmedel som blockerar cytokrom P-450-beroende enzymer, vilket leder till nedsatt ergosterolsyntes. Det används mot histoplasmos, blastomykos, kryptokockmeningit och aspergillos.

Läkemedel mot svamp, deras tillväxt och reproduktion, och verksamma mot svampinfektioner. De skiljer sig från svampbekämpningsmedel genom sin användning mot svamp i människo- och djurvävnader.

Triazoler är en klass av organiska föreningar som innehåller en treatomig ring, bestående av två kolatomer och tre kväveatomer (1,2,3-triazol eller 1,2,4-triazol), som kan användas inom medicinen som byggstenar i läkemedel för behandling av olika sjukdomstillstånd, såsom svampinfektioner och cancer.

En makrolid (ett antibiotikum) mot svamp som erhålls ur Streptomyces nodosus.

Infektion orsakad av svampsläktet Aspergillus.

Ett bredspektrumpreparat mot svamp som används i höga doser under lång tid, särskilt hos patienter med nedsatt immunitet.

Ett triazolmedel mot svamp som används för behandling av kandidos i öron och svalj och kryptokockmeningit vid AIDS.

"Svampinfektioner" refererer til en type infektion som skyves på af svampe, som er en type mikroskopisk organismer. Disse organismer kan kolonisere og invadere både planter og dyr, herunder mennesker, og forårsage en række forskellige sygdomme alt efter hvilken type svamp der er tale om og hvor i kroppen infektionen opstår. Svampeinfektioner kan variere fra overfladiske infektioner på huden til alvorlige livstruende sygdomme i indre organer, alt efter den inficerede persons immunforsvar.

Svamporganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat eller antibiotika. Resistensen kan förvärvas genom genmutationer.

I en enskild mening kan 'Azoler' definieras som en grupp av antifungala läkemedel som delar en gemensam kemisk struktur, en femringad azolring. De används för behandling och förebyggande av svampinfektioner hos människor, djur och växter. Exempel på Azoler inkluderar Ketoconazol, Itraconazol, Fluconazol och Posaconazol. Dessa läkemedel fungerar genom att störa syntesen av ergosterol, en viktig komponent i svampcellmembranet, vilket resulterar i celldöd.

Ett släkte jästliknande, mitosporsvampar tillhörande Saccharomycetales, som producerar jästceller, mycel, pseudomycel och balstoforer. Candida ingår i normalfloran på huden, i munnen, tarmarna och vag ina, men kan orsaka en rad infektioner, så som kandidos, onykomykos och muntorsk.

En art av sporsäcksvamp som producerar den antibiotiska substansen fumigatin. Sporerna kan ge upphov till infektion hos fåglar och däggdjur.

Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).

Aspergillus. Ett släkte mitosporsvampar med ca 100 arter och elva olika teleomorfer tillhörande familjen Trichocomaceae.

Nagelsvamp (tinea unguium) är en typ av svampinfektion som främst drabbar naglarna och orsakas av samma slags svampar som kan ge upphov till hudsvamp. Svampen kan ge upphov till förändringar i naglarnas utseende, såsom vitaktiga fläckar, skrynklighet eller förtjockningar av nageln. I vissa fall kan infektionen leda till att nageln blir gulbrun och att den börjar lossna från nagelbädden. Nagelsvamp är kontagios och kan spridas via direkt kontakt med en smittad persons naglar eller genom kontakt med ytor som smittade personer har vidrört, exempelvis i badrum, gym eller simhall. Behandling av nagelsvamp kan vara svår och kräver ofta långvarig behandling med speciella läkemedel som tas oralt eller appliceras lokalt på naglarna.

"Svampinfektioner i lungorna" refererar till en grupp sjukdomar som orsakas av att svampar koloniserar eller infekterar lungvävnaden, vilket kan leda till en variesansad klinisk bild från asymptomatiska till livshotande tillstånd.

Infektion framkallad genom inandning eller intag av sporer från svampen Histoplasma capsulatum av släktet Histoplasma. Den har världsomfattande utbredning och är särskilt vanlig i den amerikanska mellanvästern.

Infektionssjukdom orsakad av svampar av släktet Candida, vanligen Candida albicans. Infektionen uppträder oftast ytligt på fuktiga kroppsdelar.

I en enkel medicinsk definition är pyrimidiner en typ av kemisk förening som innehåller en aromatisk ringstruktur bestående av två kolatomer och två kväveatomer, vilket är en del av flera viktiga biomolekyler. De förekommer naturligt i nukleotider, som är byggstenarna i DNA och RNA, där de utgör baserna cytosin och tymin (i DNA) och uracil (i RNA). Pyrimidiner har en betydande roll inom genetiken och är viktiga för replikationen, transkriptionen och translationen av genetisk information.

En fluorerad cytosinanalog som används som medel mot svamp.

Svampars förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistensfenotyp kan uppkomma genom ett flertal genmutationer.

Ytliga infektioner i huden och tillhörande vävnader, orsakade av någon form av svamp. Syn. dermatomykoser.

Sporotrichosis är en subakut till kronisk granulomatös infektion orsakad av svampen Sporothrix schenckii. Den vanligaste formen av sporotrichos är cutan (hud-associerad) och framträder som en papel eller nod på huden, ofta efter att man har utsatts för sårskada från kontakt med jord, trä eller törneslättväxter som bär på svampen. Infektionen sprider sig sällan till andra delar av kroppen, men kan i undantagsfall orsaka allvarliga systemiska infektioner hos immunosvaga individer.

Fjällig blemma eller vårtliknande utväxt, orsakad av fem svamparter, med satellitartad utbredning på fötter eller ben. Lemmen kan svälla och i den yttre änden täckas av sårknutor påminnande om blomkål . I sällsynta fall kan sjukdomen börja på handen eller handleden och sprida sig till hela armen. Syn. kromomykos.

Meningiter orsakade av svamporganismer vilka kan uppträda som opportunistiska infektioner vid immundefekttillstånd.

Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.

Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.

Svampinfektion i munhålans slemhinnor orsakad av någon art av Candida.

Aspergillos i lungorna hos personer med långvarig, bronkiell astma. Infektionen kännetecknas av lunginfiltrat, eosinofili, förhöjda nivåer av serum-IgE och snabb hudreaktion på aspergillusantigen.

Echinocandins är en grupp antimykotiska läkemedel som används för behandling av svampinfektioner, särskilt de orsakade av Candida-arter. De verkar genom att hämma enzymet 1,3-beta-D-glukan-syntas, som är nödvändigt för skapandet av cellväggen hos svampar. Genom att störa denna process kan echinocandiner döda svampceller eller hindra deras tillväxt. Exempel på echinocandiner innefattar caspofungin, micafungin och anidulafungin.

Ett imidazolderivat med brett antimykotiskt spektrum. Medlet hämmar biosyntesen av sterolen ergostol, en viktig beståndsdel i svampcellmembran. Dess verkan leder till ökad membranpermeabilitet och uppluckring av membranbundna enzymsystem.

Sporotrichrix är ett släkte av svampar som tillhör klassen Ascomycetes och är orsaken till sjukdomen sporotrichos, även känd som "trädgårdssjukan". Den vanligaste art som infekterar människor är Sporothrix schenckii. Svampen lever naturligt i fuktig jord och på växter över hela världen, och infektioner hos människor orsakas vanligtvis av skador på huden som kommer i kontakt med den. Sporotrichios är en subakut till kronisk infektion som ofta börjar som ett papel eller pustulan vid inskärningen, och sprider sig sedan längs lymfvägarna som små, hårda noduler. I sällsynta fall kan den leda till systemiska infektioner, framför allt hos personer med nedsatt immunförsvar.

Svampinfektion som uppträder i två former: 1) en primär sårbildning kännetecknad av små hudknölar och små knutor längs lymfbanorna som kan läka ut inom loppet av några månader; 2) kroniska, granulomat ösa sårbildningar med tjocka skorpor, vårtliknande förändringar samt ovanlig kärlteckning och infektion i de mellersta och övre lungloberna.

Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.

Encellig, knoppande svamp som är den huvudsakliga orsaken till kandidos (candidiasis).

En svampart tillhörande släktet Cryptococcus som ger upphov till kryptokockos. Dess teleomorf är Filobasidiella neoformans.

I en enkel medicinsk kontext kan 'naftalener' referera till en grupp organiska föreningar som innehåller naftalen, ett polycykliskt aromatiskt kolväte (PAH) bestående av två benzening rings som är kondenserade med varandra. Naftalener har historiskt använts inom medicinen, men deras användning är numera begränsad på grund av toxicitet och cancerrisk. I vissa fall kan naftalener fortfarande användas externt i dermatologiska preparat, men interna användningsområden är idag mycket sällsynta.

Svampinfektion i vulva och vagina orsakad av någon art av Candida.

Terfenadin är ett antihistaminpreparat som används för att behandla symtom på säsongsbundet och icke-säsongsbundet allergisk rhinit, såsom snuva, brynkiga ögon och nästäppa. Det fungerar genom att blockera histaminreceptorer i kroppen, vilket hjälper att lindra allergiska reaktioner. Terfenadin saknar sedativ effekt jämfört med äldre antihistaminer och anses därför vara bättre tolererat av många användare.

Pseudallescheria är ett svampdjursväxt som orsakar en djur- och växtsjukdom, ofta förknippad med nedsatt immunförsvar hos människor. Den kan leda till allvarliga infektioner i kroppen, särskilt i lungorna eller centrala nervsystemet. Sjukdomen kan vara svår att behandla på grund av svampens motståndskraft mot många vanliga antimykotiska läkemedel.

Paecilomyces är ett släkte av svampar som tillhör de flercelliga ascomyceter. Denna grupp innehåller flera arter, varav några kan orsaka sjukdom hos människor och djur. Släktet kännetecknas bland annat av sin förmåga att bilda en speciell typ av sporer som kallas ascosporer. Paecilomyces-svampar kan påträffas i en varierad miljö, inklusive i jord, luft och på växter. I vissa fall kan de också kolonisera mänskliga eller djurslemhinnor och orsaka infektioner, särskilt hos immunförsvagna individer. Exempel på sjukdomar som kan orsakas av Paecilomyces inkluderar lunginfektioner, hud- och nagelsjukdomar samt invasiva infektioner i immunförsvagna patienter.

Ospecificerade hudsjukdomar i fötterna.

Oförenlighet mellan ett läkemedel och ett annat, vilket kan bero på att det ena preparatet har en kemisk sammansättning som gör det olämpligt att kombinera med ett annat. Oförenligheten resulterar oftast i någon oönskad reaktion, inklusive kemisk förändring eller destruktion.

Hårda eller mjuka, lösliga behållare för medicindoser, vanligen avsedda att sväljas.

Protesstomatit är en inflammation i munhålan orsakad av lokala fysikaliska eller kemiska irritanter, ofta som ett resultat av en allergisk reaktion på tandläkarsvamp, t.ex. amalgam. Termen används sällan och har blivit mer ovanlig sedan användningen av tandläkarsvamp minskat.

Ergosterol är ett sterol som förekommer naturligt i cellmembran hos svampar och levererar mekanisk stabilitet samt skyddar mot oxidativ skada. Det utgör också en viktig prekursor i svampars biosyntes av vitamin D2.

Förekomst av svamp i cirkulerande blod. Opportunistisk svampseptis ses oftast hos patienter med nedsatt immunförsvar vid svår neutropeni, postoperativt i samband med intravenösa katetrar, eller i samband med långvarig antibiotikabehandling.

Sjukdomstillstånd i äggstockar eller testiklar.

Ett släkte zygomycetsvampar, familjen Mucoraceae, ordningen Mucorales, som ibland orsakar infektion hos människor. Ur Absidiasvampar utvinns kitosan, ett medel för bekämpning av bladmögel.

Penicillium är ett släkte svampar som tillhör divisionen Ascomycota. De är vanligen flervägsformade med en filamentös växtsätt, vilket betyder att de bildar ett nätverk av trådliknande strukturer som kallas mycel. Många arter av Penicillium producerar ämnen som är användbara inom medicinen, till exempel penicillin, ett antibiotikum som har haft en stor betydelse för behandlingen av bakteriella infektioner.

14-α-demethylase inhibitors are a class of antifungal medications that work by inhibiting the activity of the cytochrome P450 enzyme 14-α-demethylase, which is essential for the synthesis of ergosterol, a critical component of fungal cell membranes. By inhibiting this enzyme, the drugs disrupt the synthesis of ergosterol and cause an accumulation of toxic sterol intermediates, leading to fungal cell death. Examples of 14-α-demethylase inhibitors include fluconazole, itraconazole, posaconazole, and voriconazole.

Opportunistiska infektioner hos HIV-positiva patienter. De vanligaste är lunginflammation orsakad av Pneumocystis carinii, Kaposis sarkom, kryptosporidios, herpes simplex, toxoplasmos, kryptokockos och Mycobacterium avium-komplex, Microsporidiuminfektioner och Cytomegalovirusinfektioner.

Ett imidazol-baserat preparat mot svamp som ges lokalt eller intravenöst.

Ett antibiotikum mot svamp. Griseofulvin kan ges per os för behandling av tineainfektioner.

"Mykologisk typningsteknik" är en metod för att identifiera och klassificera svampar genom att analysera deras morfologi, molekylära egenskaper eller biokemiska reaktioner.

Maduromycosis, även känt som Madura foot eller Madura disease, är en infektion orsakad av svampar som tillhör släktet Madurella. Denna infektion drabbar främst mjuk vävnad och ben i fötterna och förekommer vanligtvis hos individer som lever i eller har besökt tropiska eller subtropiska områden, särskilt i Afrika, Asien och Central- och Sydamerika. Symptomen på maduromycosis kan inkludera rodnad, svullnad, smärta och nekros i det drabbade området, samt eventuell bildning av hårda massor eller ärr i senare stadier av sjukdomen. Behandlingen av maduromycosis kan vara komplex och innebära användning av systemiska svampmediciner, kirurgi för att avlägsna infekterade vävnader och ibland amputation av det drabbade extremiteten. Prevention är viktig genom att

En art mitosporsvampar som ger upphov till maduromykos (madurafot) hos människor. Madurella grisea och M. mycetomatis är de arter som orsakar svampinfektionen.

En kronisk, inflammatorisk hudsjukdom med okänd etiologi. Den kännetecknas av måttlig rodnad, torr, fuktig eller fet fjällning, och gulaktiga krustor på olika områden, särskilt i hårbotten. I hårbotten börjar eksemet som små fläckar av fjäll, för att gradvis utvidga sig till att omfatta hela skalpen, med avlossning av stora mängder torra fjäll (mjäll).

"Opportunistiska infektioner" är infektioner som orsätts av opportunistiska patogener, det vill säga mikroorganismer som normalt inte ger upphov till sjukdom hos en frisk person men kan göra det hos en individ med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-smittade eller cancerpatienter under behandling.

Sterol 14-demethylase är ett enzym som spelar en viktig roll i steroidbiosyntesen hos däggdjur och andra eukaryota organismer. Det katalyserar en av de successiva enzymatiska stegen i syntesen av kolesterol, nämligen den oxidativa demetyleringen av lanosterol till 4,4-dimethylcholesta-8,14,24-trienol. Detta steg är nödvändigt för att reducera antalet metylgrupper i steroidkärnan från fyra till tre. Sterol 14-demethylase inaktiveras av en grupp läkemedel som kallas azoler, vilket utnyttjas vid behandlingen av sjukdomar orsakade av överproduktion av kolesterol, såsom vissa former av högt blodtryck och höga kolesterolvärden.

Ett släkte mitosporsvampar som ger upphov till en rad olika hudåtkommor. Malassezia furfur (Pityrosporum orbiculare) orsakar tinea versicolor.

Ett släkte mitosporsvampar (Onygenales) som ger upphov till histoplasmos hos människor och djur. Den enda arten är Histoplasma capsulatum, med två varianter: H. capsulatum var. capsulatum och H. capsulatum var. duboisii. Dess telemorf är Ajellomyces capsulatus.

Trikofyton är en dermatofytös svampinfektion orsakad av olika arter av släktet Trichophyton, som primärt infekterar hud, naglar och hår.

Homogena, flytande preparat som innehåller ett eller flera kemiska ämnen i lösning, dvs molekylärt fördelade, i ett lämpligt lösningsmedel eller blandning av inbördes blandbara lösningar. Hit hör preparat som pga sitt innehåll, sin beredningsform eller användning inte kan hänföras till andra produkttyper.

Ett släkte mitosporsvampar av ordningen Onygenales. Arten B. dermatitidis orsakar blastomykos.

Ett släkte normalt saprofytiska, mitosporbildande svampar med namnet Chaetothyriales. Till infektionerna hos människa hör feohyfomykos, peritonit och kromoblastomykos. Exophiala jeanselmei (Phialophora jeanselmei) ger upphov till maduromykos.

Infektion förorsakad av svampar av arten Cryptococcus neoformans.

Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.

Zygomycosis är en allvarlig infektionssjukdom orsakad av svampar som tillhör klassen Zygomycetes. Sjukdomen karaktäriseras av snabb utbredning och invasiv vävnadsinvasion, särskilt hos immunosupprierade individer. Infektionen kan drabba olika organ, men ofta angriper den lungor, näsa, ögon och hud. Zygomycosis är svår att behandla på grund av svamparnas motståndskraft mot vanliga antimykotiska läkemedel. Behandlingen innefattar ofta kombinationen av högdos intravenös amfotericin B och kirurgiskt avlägsnande av drabbade vävnader. Prognosen är beroende av patientens immunstatus, infektionslokalisation och behandlingssnarhet.