Ett släkte buskar eller träd, Coffea, av familjen mårväxter (Rubiaceae), som innehåller kaffein och teofyllin. Välkända arter är C. arabica och C. robusta, vars frön (bönor) efter rostning och malning används för att bereda drycken kaffe.

Ett växtsläkte (kaffeplanta) av familjen Rubiaceae. Av växternas bönor bereder man kaffedrycker.

Ett metylxantin som förekommer naturligt i en del drycker och som används farmakologiskt. Koffeinets mest märkbara farmakologiska effekt är den stimulerande effekten på centrala nervsystemet, med ökad vakenhet och rastlöshet. Det har också avslappnande verkan på glatt muskulatur, stimulerar hjärtmusklerna och urinutsöndringen, och tycks ha positiv effekt vid behandling av vissa typer av huvudvärk. Bland de cellaktiviteter som påvisats är hämmande av cykliskt nukleotidfosfodiesteras en av de viktigaste.

I en enda mening kan ‘Te’ inom medicinen syfta på den metaboliska process där tein, ett ämne som finns i tea, absorberas och utnyttjas i kroppen. Tein är en naturlig stimulans och har en liknande effekt som koffein. Dock bör noteras att termen ‘Te’ primärt används inom farmakologi och toxicologi, medan ‘tein’ oftare används när man diskuterar teväts substancesammansättning eller effekter.

En naturligt förekommande fenolsyra som motverkar karcinogener. Den har också visat sig kunna förhindra oxidativ stress hos råttor, framkallad av paraquat.

Vanor i samband med intag av vatten och andra drycker. Hit hör rytmiska mönster (tidsintervaller, början, varaktighet), frekvens och mättnad (otörstighet).

Vätskor som kan drickas.

Enligt medicinskt perspektiv, är en kolaträd (Coalition tree) ett grafiskt verktyg som används inom systematiskt review och meta-analys för att illustrera sammanhanget mellan olika subgruppers effekter i en interventionsstudie. Kolaträdet visar hur undergrupper är relaterade till varandra, vilket hjälper forskare att identifiera möjliga källor till heterogenitet och på så sätt förbättra tolkningen av resultaten.

3,4-dihydroxikanelsyror. En klass fenolsyror besläktade med klorogensyra, p-kumarsyra, vaniljsyra osv., vilka finns i växtvävnader. De är inblandade i växternas tillväxtreglering.

Syndrom kännetecknat av tre huvuddrag: okulokutan albinism, avsaknad av lagringskapacitet i blodplättarna och ansamling av ceroid lipofuscin i lysosomerna.

Oogenese är den process genom vilken kvinnliga könsceller, äggceller eller oocyter, utvecklas och mognar i äggstockarna (ovarierna). Den resulterar i produktionen av ett fullt utvecklat ägg, som kan bli befruktat för att bilda en zygot, den första cellen i ett embryo. Oogenesen börjar under fostertiden och fortsätter fram till menopausen.

Fibertrådar som främst består av aktin och som finns i cytoplasman i nästan alla celler. De är ofta associerade med mikrotubuli (mikrorör) och spelar möjligen en roll i cellskelettfunktionen och/eller för rörelse hos cellen eller dess organeller.

'Sverige' är ett land i Nordeuropa, känt för sitt avancerade sjukvårdssystem, med höga standarder på vården och lika tillgång till vård oavsett bakgrund eller ekonomisk status.

I en enskild medicinsk betydelse kan "vin" referera till ett alkoholhaltigt dryck som framställs genom jäsning och fermentering av druvor eller druvjuice. Det innehåller ofta etanol och kan ha en varierande smak beroende på druvsort, jäststam och fermenteringsprocess. Viner kan innehålla också andra kemiska föreningar som antioxidanter, fenoler och aromatiska komponenter som kan ha potentiala hälsoeffekter, både positiva och negativa, när de konsumeras i måttliga mängder.

Radiovågor är elektromagnetisk strålning med längre våglängd och lägre frekvens än mikrovågor, vilket motsvarar frekvenser från ungefär 30 kHz till 300 GHz. De används inom ett brett spektrum av medicinska tillämpningar, såsom bilddiagnostik (t.ex. röntgenundersökningar och datortomografi), strålterapi för cancerbehandling och kommunikation (t.ex. telemedicin).

"Smak" är en sensation som uppstår när kemiska ämnen i maten eller drycken reagerar med smakreceptorer på tungan, vilket leder till en subjektiv upplevelse av sötma, salt, beska, bitter eller umami.

Jästsvampar, eller candida albicans, är en typ av opportunistiska svampar som naturligt förekommer på huden och slimhinnor hos människor utan att vanligtvis orsaka några besvär. De kan dock leda till infektioner, särskilt i samband med försvagad immunförsvar eller vid störningar i den normala bakteriefloran. Jästsvampar kan ge upphov till diverse symptom beroende på vilken del av kroppen de infekterar, exempelvis orala eller genitala sår, hudirritationer eller invasiva systemiska infektioner.