Blodflödesmotståndet i det perifera blodkärlsystemets kapillärnät.

De fina blodkärl (hårrörskärl) som förbinder arteriolerna med venolerna.

En ytterst känslig (pikomolarnivå; tiotusentals gånger känsligare än konventionell elektrofores) och effektiv elektroforesteknik för separation av proteiner, nukleinsyror och kolväten.

Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.

Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Motstånd mot eller minskad känslighet för ett antitumörmedel hos en tumör hos människor, djur eller i cell- eller vävnadsodlingar.

Capillary action, också känt som kapillaritet, är ett fenomen där vätskor stiger eller faller i smala rör eller porer på grund av interaktionen mellan vätskan, kontaktytan och molekylär attraktion. Detta sker på grund av adhesiva krafter (attraktionen mellan olika typer av materia) och kohesiva krafter (attraktionen mellan liknande typer av materia). I kapillärer, de mycket smala blodkärlen i levande vävnad, drar capillary action blodplasma till sig, vilket gör att vita blodkroppar och andra cellkomponenter kan transporteras med. Capillary action är viktigt för vätsketransport inom växter och djur och har många praktiska tillämpningar inom teknik och industri, som exempelvis i papperstillverkning och olika typer av fuktighetskänsliga elektronik.

Samtidig resistens mot flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel.

Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.

'Disease resistance' refererar till förmågan hos en organism, vanligtvis en växt eller ett djur, att motstå infektion eller skada från en patogen, såsom en bakterie, virus eller parasit. Detta kan uppnås genom olika mekanismer, till exempel genom att ha ett starkt immunförsvar, producera kemiska substanser som dödar patogener eller ha fysiologiska barriärer som förhindrar inträngande av patogener. Organismer med högre grad av sjukdomsbekämpning är mindre sannolika att insjukna eller drabbas av allvarliga symptom när de exponeras för en patogen jämfört med organismer som har lägre grad av sjukdomsbekämpning.