En undertyp av kolecystokininreceptor som främst förekommer i det centrala nervsystemet och magslemhinnan. Den har en möjlig roll som modulator av dopaminerg nervsignalöverföring i regleringen av magsyrautsöndring från magsäckens parietalceller.
Cellyteproteiner som binder kolecystokinin (CCK) med hög affinitet och utlöser intracellulära processer som påverkar cellers beteende. Kolecystokininreceptorer aktiveras av gastrin samt CCK-4, CCK-8 och CCK-33. Aktiveringen framkallar utsöndring av amylas från acinära bukspottkörtelceller, syra och pepsin från magslemhinnans celler och sammandragning av pylorus (nedre magmunnen) och gallblåsan. Vilken roll den stora mängden CCK-receptorer har i det centrala nervsystemet är inte klarlagd.
En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.
En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.
En undertyp av kolecystokininreceptor som främst finns i bukspottkörteln, magen, tarmarna och gallblåsan. Den har betydelse för reglering av matsmältningsfunktioner som sammandragning av gallblåsan, utsöndring av pankreasenzym och absorption i mag-tarmkanalen.
I en enskild mening kan 'Symkalid' definieras som ett läkemedel eller en substans som används för att orsaka kontraktioner (sammanförande av muskelvävnad) i gallgångarna, vilket hjälper till att frisätta och transportera gallfettsyra från levern till tarmen. Detta kan vara användbart för att behandla vissa gallvägsrelaterade sjukdomar som exempelvis gallsten eller funktionella gallgångskramper (biliar spasm).
Ett derivat av bensodiazepin som påverkar kolecystokinin A (CCKA)-receptorn till att antagonisera de fysiologiska effekterna och beteendeeffekterna av CCK-8 (sincalid), som t ex bukspottkörtelstimulering och äthämning.
Proglumid är ett äldre läkemedel som tillhör gruppen muskelavslappnande medel, också kända som perifera muskelrelaxantia. Det verkar genom att blockera acetylkolinreceptorerna i musklernas neuromuskulära junktion, vilket leder till en minskad muskelaktivitet och avslappning. Proglumid användes tidigare vid behandling av spasticitet orsakad av neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller cerebral pares, men idag är det inte längre en vanligt använd muskelrelaxant på grund av sina biverkningar och risker jämfört med modernare alternativ.
Bensodiazepiner är en grupp av läkemedel som används för att behandla ångest, sömnsnår, muskelspasmer och epilepsi. De fungerar genom att påverka ett specifikt ämne i hjärnan, GABA (gamma-aminobutyriska syra), som har en lugnande och muskelavslappnande effekt. Exempel på bensodiazepiner inkluderar diazepam, alprazolam och lorazepam. Långvarig användning av bensodiazepiner kan leda till beroende och abstinensbesvär vid avslutad behandling.
Tetragastrin är ett syntetiskt peptidhormon som består av fyra aminosyror och är analogt med det naturligt förekommande gastrin-4, ett hormon som produceras i magsäcken. Tetragastrin används vanligtvis i forsknings- och diagnostiska sammanhang för att stimulera magsekretion och gallans utsöndring.
Den bukspottkörteln är en exokrin oglandulär organ som producerar och sekreterar flera enzymer inklusive amylas, lipas och trypsin involverade i digestionen av kolhydrater, fett och protein i mag-tarmkanalen.
En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.
Den process som innebär tömning av gallvätska från gallblåsan i tolvfingertarmen. Tömningen underlättas av samtidig sammandragning av gallblåsan och avslappning av ringmuskeln vid slutet av den gemensamma gallgången (koledokus).
En grupp amylolytiska enzym som klyver stärkelse, glykogen och närbesläktade alfa-1,4-glukaner. EC 3.2.1.-.
Prolaktin är ett hormon som produceras och secreteras av främre delen av hypofysen, en liten körtel som ligger i hjärnan. Det primary funktionen är att stimulera produktionen av bröstmjölk under amningsperioden hos kvinnor. Men prolaktinet har också andra funktioner i både kvinnors och mäns kroppar, såsom påverkan på immunsystemet, benstoffskiftet och beteende.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Prolactin receptors are cell surface proteins that bind to the hormone prolactin and trigger a range of physiological responses within the cell, primarily in tissues such as the mammary glands, pituitary gland, and the uterus. They play crucial roles in lactation, reproductive processes, and parental behaviors.
En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.
Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.