Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.
Hindrat gallflöde i levern. Det beror oftast på skadade leverceller, men kan också bero på tilltäppta gallgångar i levern. Tillståndet kallas även hepatocellulär gulsot eller medicinsk gulsot.
Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).
Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.
En portosystemisk shunt, transjugular intrahepatisk (TIPS) är ett interventionellt radiologiskt ingrepp där en stent placeras mellan leverns portalven och nedre vena cava för att skapa en alternativ blodflödesväg runt en obstruerad levervener. Det används för att behandla komplikationer av portalhypertension, såsom ascites eller varicerblödningar, som orsakas av levercirros.
En elakartad tumör som utgår från levergallgångens epitelvävnad. Den består av kanaler, klädda med kub- eller pelarceller utan innehåll av galla, och rikligt med bindväv.
Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).
Cancersjukdom i gallgångarna.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.
Ursodeoxycholsäure ist ein gallentflussförderndes Medikament, das zur Behandlung von Gallensteinen und bestimmten Lebererkrankungen wie primär biliärer Cholangitis eingesetzt wird. Es ist ein natürlich vorkommender Gallensäuretyp, der in geringen Mengen im menschlichen Körper produziert wird, aber auch aus der Galle von Schweinen und Bären gewonnen werden kann. Ursodeoxycholsäure wirkt, indem es die Zusammensetzung der Gallenflüssigkeit verändert und so hilft, die Bildung von Gallensteinen zu reduzieren oder zu verhindern. Es schützt auch die Leberzellen vor Schäden durch andere Gallensäuren und unterstützt den Heilungsprozess bei Lebererkrankungen.
1-isotiocyanatonaftalen. Ett hjälpmedel för att studera leverskada som orsakar akut gallstopp och hyperbilirubinemi samt kronisk gallgångshyperplasi och gallcirros, med förändrad hepatocytfunktion. De t kan orsaka hud- och njurskada.
Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.
Frånvaro av öppning i gallgångarna, vanligen i gallgångarna utanför levern.
En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.
Fina intracellulära kanaler i levern som leder galla till leverlobernas gallgångar. Syn. canaliculi biliares.
Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer.
Sjukliga förändringar i levern.
Gallblåsan och dess gångar.
En intensivt kliande känsla som framkallar behov av att gnida eller riva huden för lindring.
Fibros i leverparenkymet till följd av hinder i gallflödet (kolestas) i de inre och yttre gallgångarna. Vid primär biliär cirros ses förstörelse av små, inre gallgångar och försämrad gallutsöndring. Sekundär biliär cirros uppstår pga långvarig obstruktion av de större inre och yttre gallgångarna, av olika orsaker.
P-glykoproteiner, också kända som P-gp eller MDR1 (multidrug resistance protein 1), är ett typ av transmembrant transportprotein som hjälper till att pumpa ut främmande ämnen från celler. Detta inkluderar en rad olika typer av substanser, såsom läkemedel, toxiner och hormoner. P-glykoproteinet fungerar som ett slags barriär som hjälper till att skydda cellerna från skadliga ämnen och underlättar absorptionen, distributionen och exkreteringen av läkemedel i kroppen. Överexpression av P-glykoproteiner kan dock leda till multidrugresistens hos cancerceller, vilket gör att de blir mindre känsliga för olika typer av läkemedel.
En leverfunktionstest (LFT) är en grupp av laboratoriemedicinska tester som används för att utvärdera skador eller sjukdomar i levern, genom att mäta olika enzymer, proteiner och andra substanser i blodet som produceras eller metaboliseras av levern. Dessa tester inkluderar ofta mätningar av alaninaminotransferas (ALT), aspartataminotransferas (AST), alkalisk fosfatas (ALP), gamma-glutamyltransferas (GGT), total bilirubin och albumin.
Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.
Onormalt blodflödesmotstånd i leverns portasystem, vilket ofta förekommer vid skrumplever och portvensobstruktion.
En övergående, icke-konjugerad hyperbilirubinemi som uppträder mellan andra och femte dagen av livet, pga brist på leverenzymet glukuronosyltransferas, som behövs för detoxifiering av bilirubin.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
En klinisk yttring av hyperbilirubinemi, bestående av lagring av gallpigment i huden, vilket ger hud och slemhinnor en gulaktig färgton.
Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.
Gulsot, dvs gulfärgning av hud och slemhinnor, orsakad av försämrat flöde av galla i gallvägarna, som vid intrahepatisk kolestas eller gallgångshinder utanför levern.
Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).
En sekundär gallsyra som bildas ur kenodeoxicholat genom bakteriell verkan och som vanligtvis är konjugerad med glycin eller taurin. Den har förmåga att lösa fetter för absorption och absorberas själv. Syran används som kolagogum och koleretikum.
Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.
Samtidig graviditet och sjukdom. Sjukdomen kan föregå eller ha tillstött efter befruktningen, och den kan ha eller inte ha skadlig verkan på den gravida kvinnan eller fostret.
En grupp sjukdomstillstånd som hänger samman med brist på enzymet argininosuccinatsyntas, vilken leder till förhöjd serumnivå av citrullin. Hos nyfödda är de kliniska yttringarna letargi, lågt blodtry ck och kramper. Lindrigare former förekommer också. Hos barn och vuxna kan tillståndet yttra sig som återkommande perioder av svaghet, leetargi, ataxi, beteendeförändringar och dysartri.
Taurochenodeoxycholsäure ist eine endogene Gallensäure, die im Biliärsystem gebildet wird und bei der Fettverdauung im Darm eine Rolle spielt. Sie entsteht durch Konjugation von Chenodeoxycholsäure mit Taurin.
En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.
Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.
Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).
Inflammation i levern och leversjukdom som innebär degenerativa eller nekrotiska förändringar av leverceller.
En primär gallsyra, producerad i levern och vanligtvis bunden till glycin eller taurin. Den möjliggör absorption av fett och utsöndring av kolesterol.
En familj membrantransportproteiner som kräver ATP-hydrolys för transport av ämnen genom membran. Proteinfamiljen har fått sin benämning från den ATP-bindande domänen på proteinet.
Hypoplasi i gallgångarna, medfödd pulmonalisstenos, ansiktsabnormaliteter och andra medfödda missbildningar, särskilt av skelettet. Detta är en autosomal recessiv sjukdom som ofta visar sig som gulsot hos nyfödda och som manifesterar sig under barndomen.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
Vener som leder blod från levern.
En portosystemisk shunt, eller PSS, är en abnorm anastomos (förbindelse) mellan portalvenen och systemiska venerna, vilket orsakar en delvis eller fullständig avledning av blodflödet från portalen till systemkretsloppet. I en kirurgisk kontext kan en portosystemisk shunt skapas syntetiskt som ett behandlingsalternativ för vissa leverrelaterade sjukdomar, såsom portals hypertension eller levercirros. Kirurgiska portosystemiska shunts innebär att man skapar en anastomos mellan portalvenen och systemvenerna (till exempel cavena cava) för att avlasta den höga trycket i portalen och på så sätt reducera komplikationer som blödningar eller ascites. Detta kan vara en livräddande behandling för vissa patienter, men det finns också risker relaterade till proceduren, inklusive möjligheten för hepatiska encefalop
Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.
Ett halvsyntetiskt östrogen med god östrogen verkan per os. Det används ofta som den östrogena beståndsdelen i preventivmedel för oralt bruk.
Blodflöde genom levern.
Noretandrolone är ett anabolt steroidhormon som används inom medicinen, särskilt inom veterinärmedicinen, för att främja tillväxt och muskelmassa hos djur. Det är en syntetisk derivat av testosteron och har starkt androgeniska (manstliga) och anabola (muskelbyggande) effekter. Noretandrolone är inte vanligt förekommande inom den humanmedicinska praktiken på grund av sina potentiala biverkningar och risker för hälsa, såsom levertoxicitet, kardiovaskulära problem och hormonella störningar.
Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.
"Portasystemet, även känt som portahypertensivt system eller portacaval system, är ett cirkulatoriskt system som inkluderar levern, vena cava inferior och de perifera venerna i bukhålan. Det består av portvenen, som transporterar blod från mag-tarmkanalen, mjölksäcken, pancreaset och milten till levern, där det processas innan det returneras till systemkretsloppet via vena cava inferior."
I medicinsk kontext, refererar 'Ccoleus' vanligtvis till växtarten Coleus forskohlii, som har använts inom traditionell medicin, särskilt i Indien. Den aktiva ingrediensen i roten av denna växt är forskolin, som har undersökts för sin potential att påverka olika fysiologiska processer, till exempel ökad hjärtfunktion och relaxering av musklerna runt luftvägarna. Det bör dock poängteras att dessa användningsområden inte är vetenskapligt styrda och att forskningen kring Coleus forskohlii och forskolin fortfarande pågår.
Tilltäppning av levervenerna pga av blodproppar eller fiberomvandling av venerna.
Organiska anjontransportörer är proteiner i cellmembranet som aktivt transporterar negativt laddade molekyler, så kallade anjoner, in eller ut ur cellen. Dessa transportörer spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer, såsom elektrolytbalans, neurotransmission och några toxins eliminering.
Sjukligt tillstånd av onormal ökning av bilirubin i det cirkulerande blodet, vilket kan ge gulsot.
Taurocholsårs syndrome, eller primär skovsmuldssjukan, är en sällsynt genetisk leversjukdom orsakad av en mutation i TAT-genen, vilket leder till onormalt höga nivåer av taurocholsyra i gallan. Detta kan resultera i skovsmuldsliknande skador på levercellerna och eventuell progressiv leverinsufficiens.
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
Bristande förmåga hos levern att utföra sina normala ämnesomsättningsfunktioner, vilket visar sig som svår gulsot och onormala serumhalter av ammonium, bilrubin, alkalin fosfatas, aspartataminotransferas, laktatdehydrogenas och onormalt albumin/globulinförhållande.
Iminosyror är organiska föreningar som innehåller en iminogrupp (=NH) som är konjugerad med en karboxylgrupp (–COOH). Detta ger iminosyrorna en struktur liknande aminosyror, men med en dubbelbindning mellan kväve- och kolatomen istället för en enkelbindning. Iminosyror har viktiga roller i biokemiska processer, till exempel som byggstenar i peptider och proteiner eller som intermediärer i metabolismen av aminosyror. Ett exempel på en iminosyra är sarcosin (N-metylglycin).
Ett tillstånd som kännetecknas av att det bildas stenar och konkretioner i hålrum och kanaler i kroppens organ. Oftast sker det i gallblåsan, njurarna och de nedre urinvägarna.
Ett enzym, ibland benämnt GGT, som spelar en huvudroll vid syntes och nedbrytning av glutation, en tripeptid med skyddande effekt i cellerna. Det katalyserar omvandlingen av gammaglutamyldelen till en mottagaraminosyra.
Pregnanetriol är ett sterosidhormon som bildas när kroppen bryter ned gestagenet pregnenolon. Det kan mätas i urinen och används som markör för äggstockarnas funktion, särskilt vid undersökningar av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och andra störningar i kvinnors hormonsystem.
Drug-Induced Liver Injury (DILI) refers to liver damage or dysfunction that is caused by the use of medication. This condition can vary in severity, and it can be caused by both prescription and over-the-counter medications, as well as herbal and dietary supplements. DILI can present with a range of symptoms, including jaundice, fatigue, nausea, vomiting, abdominal pain, and elevated liver enzymes. The exact mechanism by which medications cause liver injury is not always fully understood, but it is thought to involve a combination of genetic, environmental, and pharmacological factors. In some cases, DILI may resolve once the offending medication is discontinued, while in other cases, it may lead to permanent liver damage or even liver failure.
Kronisk, icke-bakteriell, inflammatorisk tilltäppning av gallvägarna. Ungefär hälften av fall är associerade med ulcerös kolit. Tillståndet avhjälps med ballongutvidgning eller genom operation.
Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
"Leverförstoring" (Hepatomegali) är ett medicinskt tillstånd där levern känns förstorad under en fysisk undersökning, ofta orsakad av olika sjukdomar som infektioner, strukturella skador eller abnormaliteter i leverfunktionen.
Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-alanin och 2-oxoglutarat till pyruvat och L-glutamat. EC 2.6.1.2.
Esophageal and gastric varices refer to abnormally dilated veins in the lower part of the esophagus (esophageal varices) and in the fundus of the stomach (gastric varices). These veins are typically enlarged due to increased pressure in the portal vein, which is the main vein that carries blood from the intestines to the liver. This condition is known as portal hypertension and can occur as a result of cirrhosis or other liver diseases. The dilated veins are prone to rupture, leading to potentially life-threatening bleeding in the gastrointestinal tract.
Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Organiska anjontransportörer, natriumberoende, refererar till specifika proteiner i cellmembranet som aktivt transporterar organic anjoner (negativt laddade molekyler) in eller ut från cellen, driven av deras egen energiproduktion snarare än med hjälp av natriumgradienten över membranet.
Adenokarcinom i den gemensamma levergångsförgreningen. Dessa tumörer är i regel ganska små, skarpt avgränsade och bildar sällan metastaser. G. Klatskins originalrapport av 13 fall publicerades 1965. Från att till en början ha ansetts som ovanliga, tycks tumörer i gallgångsförgreningen nu utgöra mer än hälften av alla gallgångstumörer.
I medicinen refererar "portografi" till bilder eller andra data som visar blodflödet genom portsystemet, som är ett nätverk av blodkärl som förbinder levern med magsäcken och tarmarna. Portgrafi används ofta för att diagnostisera problem relaterade till portsystemet, såsom portåreterskleros eller portvenös trombos. Proceduren innebär vanligtvis en kontrastmedelsinjektion i mag-tarmkanalen, följt av en serie röntgenbilder som visar hur kontrastmedlet förs genom levern till hjärtat via portsystemet.
Ett onormalt lipoprotein som förekommer i stor mängd hos patienter med obstruktiv leversjukdom, som t ex intrahepatisk kolestas. LP-X kommer från återflödet av gallans lipoproteiner till blodcirkulationen. LP-X är ett lätt (LD) lipoprotein, rikt på kolesterol och fosfolipider, men fattigt på triglycerider, kolesterolestrar och protein.
En godartad tumör i de intrahepatiska gallgångarna.
Permanent fixering eller sammandragning (kontraktur) av en led.
Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
I en enkel medicinsk definition, betyder "portatryck" det tryck som mäts när ett blodtrycksmonitoreringverktyg placeras runt armbågen och infleras för att mäta blodflödet i en artär. Detta tryck kallas också systoliskt blodtryck och representerar den övre gränsen av blodtrycket i artärerna när hjärtat slår. När armbandsvätskan lossnas eller avflätas, minskar trycket och blodflödet kan uppfattas, vilket kallas diastoliskt blodtryck och representerar den nedre gränsen av blodtrycket.
En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.
Ett tricykliskt antidepressivt medel som har viss lugnande verkan.
Parenteral näring är en form av kosthalt som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodomloppet, istället för via magsystemet. Detta används ofta när någon inte kan äta eller dricka på det vanliga sättet, till exempel på grund av svårigheter att smälta eller absorbera näringsämnen i tarmen. Parenteral näring innehåller alla de nödvändiga näringsämnena som kroppen behöver för att fungera korrekt, såsom kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineraler. Den administreras vanligen genom en intravenös kateter, som placeras i en ven i arm, ben eller bröstkorgen.
Sulfobromftalein (BSP) är ett syntetiskt, icke-radioaktivt färgämne som använts historiskt inom medicinen som en indikator av leverfunktion. Det absorberas i tarmen och excreteras nästan uteslutande via gallan. En långsam borttagning av BSP från blodbanan kan vara ett tecken på lever- eller gallvägssjukdom. Idag används dock andra, mer känsliga metoder för att bedöma leverfunktionen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.
En familj inom gallsyrorna hos människan, omfattande 3-alfa,7-alfa,12-alfa-trihydroxi-5-beta-kolansyrorna och vanligen bundna till glycin eller taurin. De verkar som lösningsmedel för fetter, så att d esa kan absorberas i tarmen. Cholsyrorna återabsorberas i tunntarmen, och de används som gallstimulerande medel.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Ascites. Ansamling av vätska i peritonealhålan (bukhinnehålan).
Taurolyocholic acid is a bile acid that is formed in the liver as a conjugate of cholic acid with the amino acid taurine. It plays a role in the digestion and absorption of fats and fat-soluble vitamins in the small intestine.
Ett gallsalt som bildas i levern ur chenodeoxikolat och glycin, vanligen i form av ett natriumsalt. Det verkar som lösningsmedel för fetter så att dessa kan absorberas, och även syran själv absorberas.
"Teknetium Tc 99m-disofenin" är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka leverfunktion och gallgångssystemet. Det består av en radioaktiv isotop av teknetium, Tc 99m, som kombinerats med disofenin, ett substans som absorberas av levern och gallgångarna. Genom att följa radiotracerns väg i kroppen kan man upptäcka eventuella skador eller abnormaliteter i levern och gallgångarna.
Fasta, kristallina utfällningar i gallvägarna, oftast bildade i gallblåsan. De ur gallan bildade gallstenarna består huvudsakligen av kalcium, kolesterol och bilirubin.
Parenteral näring, total (PN) är en form av medicinsk behandling som innebär att all näringsbehov tas om hand genom att direkt tillföra näringsämnen i blodomloppet, vanligtvis genom en intravenös kateter. Detta används när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring via mag-tarmkanalen, till exempel på grund av obstruktion, enterit eller efter en bukomläggning. Total parenteral näring innefattar alla essentiella näringsämnen som kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, mineraler och vitaminer.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
Enzymer i transferasklassen som katalyserar reaktionen mellan L-aspartat och 2-ketoglutarat till oxaloacetat och L-glutamat. Enzymerna är pyridoxalfosfatproteiner. I levern överför reaktionen överskottskväve till aspartat för användning i ureacykeln. EC 2.6.1.1. Syn. aspartattransaminaser.
I medicinen, refererer 'noxae' til en skadevoldende eller skadelig faktor, som kan forårsage sygdom, skade eller død hos et levende væsen. Dette kan omfatte fysiske, kemiske eller biologiske agens, såsom stoffer, stråling, infektioner eller traumer. I nogle tilfælde kan noxa også referere til en uhensigtsmæssig betingelse, som kan føre til skade, såsom hypoxia (syrebrist) eller iskæmi (mangel på ilt i væv).
Experimentellt framkallade kroniska skador på leverns parenkymceller i syfte att erhålla en modell av levercirros (skrumplever).
Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.
Fibros i leverns hinnor till följd av överdriven, kronisk alkoholkonsumtion.
Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.
En gallsyra som vanligen är konjugerad med glycin eller taurin. Det verkar som lösningsmedel på fetter, så att dessa kan absorberas av tarmarna, och tas upp igen i tunntarmen. Det används som gallstim ulerande medel, som koleretiskt laxermedel och till att förebygga eller lösa upp gallstenar.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Sjukdomar som uppträder vid födseln (medfödda) eller under den första levnadsmånaden. Hit räknas inte ärftliga sjukdomar som inte visar sig vid födseln eller inom de 30 första dagarna efter födseln, och heller inte medfödda ämnesomsättningssjukdomar. För dessa finns de särskilda termerna "ärftliga sjukdomar" och "medfödda ämnesomsättningsrubbningar".
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.
En klorerad epoxiförening som används som lösningsmedel inom industrin. Medlet har starkt irriterande verkan på hud och är cancerframkallande.
Ett växtsläkte av familjen Rubiaceae. Växterna innehåller indolalkaloider med antimalaria- och smärtstillande verkan.
Ett syndrom som kännetecknas av svikt i det centrala nervsystemet i förening med leversvikt, inklusive portasystemshuntar. Kliniska tecken är trötthet och förvirring (som ofta leder till koma), asterixis (flaxande rörelser), nystagmus, livliga okulovestibularreflexer, dekortikerad och decerebrerad kroppshållning, muskelryckningar och bilaterala babinskireflexer. EEG kan visa trefasvågor.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Pregnandiol är ett steroidhormon som produceras under graviditeten och är en nedbrytningprodukt av progesteron. Det används som markör vid urinanalyser för att konfirmera en tidigare graviditet, eftersom det kan påträffas i urinen upp till cirka 80 dagar efter missad menstruation.
Gul missfärgning av levern pga fettnedbrytning av leverparenkymceller.
Emulsioner av fetter som främst används för parenteral näringstillförsel.
Glycinkonjugatet av cholsyra. Dess verkan är att lösa fetter för absorption, varvid även syran själv absorberas.
Fel i ämnesomsättningsprocesserna till följd av genetiska mutationer, nedärvda eller förvärvade i livmodern.
Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.
Intradermal injicering av en upphettad (pasteuriserad) saltsuspension av sarkoid vävnad från mjälte eller lymfknut. Hos patienter med aktiv sarkoidos utvecklas under de kommande veckorna en rödaktig knöl på injiceringsstället. Histologisk undersökning, som utgör en väsentlig del av hela testet, avslöjar sarkoidosvävnad.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.
En sekvensbesläktad underfamilj av ABC-bärare som aktivt transporterar organiska ämnen. Trots att proteinerna betraktas som bärare av organiska anjoner har en underordnad grupp av proteiner i denna familj visat sig förmedla resistens mot neutrala organiska läkemedel. Deras cellulära funktioner kan ha klinisk betydelse för kemoterapi, eftersom de transporterar en rad olika antitumörmedel.
"Hepatitis hos djur" refererer til inflammation eller irritation av leveren hos dyrearter, inkludert men ikke begrenset til hunde, katter, kveg, fugler og gnavere. Den kan være infektiøs eller ikke-infektiøs og skyldes forskellige årsaker som infeksjoner med virus, bakterier, parasitter eller toksiner. Kliniske tegn inkluderer leverforstørrelse, gulsot, væskeansamling i bukhulen, øget leverenzymer i blodet og apati. Bestemmelse av årsaken er viktig for behandlingsvalg og prospektiv prognose.
En medicinsk definition av 'Steroid-12-monooxygenas' är ett enzym som katalyserar reaktionen där en syreatom adderas till position 12 i en steroidmolekyl, under konsumtion av ett molekül syre och två molekyler NADPH eller NADP+. Detta enzym är viktigt för syntesen av diverse steroidhormoner, inklusive cortisol och aldosteron, i människokroppen.
En akut eller kronisk, degenerativ och inflammatorisk leverförändring hos alkoholmissbrukare. Sjukdomstillståndet kan försämras, men ibland även gå tillbaka. Förändringen är inte nödvändigtvis förknippad med steatos, fibros eller cirros, men är det ofta. Typiskt är levercellsnekros, infiltration med polymorfonukleära leukocyter och lymfocyter, och Mallorykroppar. De morfologiska förändringarna vid kronisk alkoholhepatit kan knappast förväxlas med kronisk hepatit.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Sjukdomar i gallblåsan. Dessa är ofta förknippade med försämrat flöde, gallstensbildning, infektioner, tumörer eller andra sjukdomar.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
En portosystemic shunt, eller portokaval shunt, är en operationell procedure där man skapar en anastomos (anslutning) mellan portalvenen och systemiska vener (ofta den övre hallow venerna), vilket leder till att blodflödet från mag-tarmkanalen och levern bypassar levern. Detta kan användas som en behandlingsmetod för vissa leversjukdomar, där det primära målet är att reducera portalsystemtrycket och förebygga komplikationer såsom varicerblödningar och ascites.
Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.
Preparat, oftast för lokalt bruk, som lindrar klåda.
En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.
Viral hepatit hos människor.
Infektion i gallgångarna, orsakad av levermasken Clonorchis sinensis, även kallad Opisthorchis sinensis. Infektionen kan leda till inflammation i gallvägarna, tillväxt av gallvägsepitel, fortskridande portal fibros och ibland gallgångskarcinom. Spridning till levern kan ge fettvävnad och cirros (skrumplever).
En hepatisk portoenterostomi är ett kirurgiskt ingrepp där man skapar en anastomos (anslutning) mellan leverns bindevävnadsstruktur (porta hepatis) och tarmen, oftast tunntarmen, för att underlätta avflödet av levervätska (galan) då den naturliga utflödesvägen saknas eller är blockerad, vilket kan hjälpa till att förbättra leverfunktionen hos nyfödda med den ovanligt förekommande leverförändringen biliar atresi.
Viral hepatit hos djur.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Transaminaser, också kända som aminotransferaser, är en grupp av enzymer som hjälper till att katalysera överföringen av aminosyror mellan olika molekyler i kroppen. De flesta transaminaserna finns i levern, men de kan även påträffas i andra delar av kroppen, såsom hjärtat, musklerna och njurarna. Ökade nivåer av transaminaser i blodet kan vara ett tecken på skada eller sjukdom i levern eller andra organ.
17-Alfa-hydroxipregnenolon är ett steroidhormon som utgör en intermediär i syntesen av både kortisol och androgener i kroppen.
Specialiserade fagocytceller i det retikuloendoteliala systemet som finns på leversinusoidernas insida. De filtrerar ut bakterier och främmande proteiner ur blodet och tar hand om uttjänta röda blodkroppar.
Bredspektrumantibiotikum av cefalosporintyp, verksamt mot såväl grampositiva som gramnegativa mikroorganismer. Det är förstahandspreparatet vid infektion i gallvägarna och ett säkert val vid perinatal a infektioner.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
"Langerhans cells are specialized immune cells found in the epidermis of the skin and mucous membranes. In the context of transplantation, Langerhans cells can play a role in the rejection of transplanted tissue or organs. They have the ability to present antigens from the donor tissue to the recipient's immune system, triggering an immune response that can lead to rejection. Therefore, strategies to modulate or deplete Langerhans cells during transplantation are being explored to improve transplant outcomes."
Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.