Kroppsvatten
"Kroppsvatten" refererar till det totala vattentrycket inom ett levande organismers kropp, inklusive alla fluider såsom blodplasma, extracellulärt vätska och intracellulärt vätska. Det utgör en stor del av kroppsvikten hos människor och djur, och håller celler och vävnader fuktiga, transporterar näringsämnen, hormoner och andra substanser, och hjälper till att reglera kroppstemperatur.
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Tungt vatten
En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.
Kroppsvätskerum
De båda faser mellan vilka vatten och andra kroppsvätskor fördelas: den extracellulära och den intracellulära. Med annan terminologi kan tre faser anges: den intracellulära, den interstitiella och den intravasala.
Flödesmätning med indikator
Vattenförsörjning
"Vattenförsörjning är den processen att säkerställa tillgång till och distribution av tillräckligt rent, säkert och behandlat vatten för hushåll, offentliga och kommersiella ändamål, vilket inkluderar dricksvatten, sanitet, jordbruk och industri."
Tungt väte
Kroppssammansättning
"Kroppssammansättning" refererar till den procentuella andelen och fördelningen av olika kemiska ämnen, som kol, väte, syre, kväve, fosfor, svavel och mineraler, i en organisms kroppsvikt. Denna sammansättning kan variera beroende på art, ålder, kön och hälsostatus hos organismen.
Syrgasisotoper
Syrgasisotoper refererar till de stabila isotoperna av syre och väte som finns i molekylen för atmosfärisk syre (O2) och vatten (H2O), vilka kan användas som markörer inom medicinsk forskning. De vanligaste isotoperna är 16O, 18O, 2H (deuterium) och 3H (tritium).
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Vätske- och elektrolytbalans
"Vätske- och elektrolytbalansen är ett medicinskt begrepp som beskriver jämvikten mellan kroppens vattenvolymer och koncentrationen av olika elektrolyter, såsom natrium, kalium, klorid och bikarbonat, för att upprätthålla homeostas i kroppen och stödja viktiga fysiologiska funktioner som nervsignaler, muskelkontraktioner och vätskebalans."
Kaliumradioisotoper
Instabila isotoper av kalium som sönderfaller och avger strålning. K-atomer med atomvikterna 37-38, 40, 42-45 är radioaktiva kaliumisotoper.
Vätske- och elektrolytrubbning
En vätske- och elektrolytrubbning är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas av oregelbundenheter i vätselfördelningen och elektrolytkoncentrationer i kroppen, orsakade av förändringar i vätskebalansen.
Vattenförorening
"Vattenförorening" refererar till nedbrytning eller förorening av vattentillgångar som orsakas av mänsklig aktivitet eller naturliga processer, vilket resulterar i en negativ påverkan på vattnets kvalitet och därmed också potentialen att vara farligt för djur, växter och människor som använder eller konsumerar det. Föroreningar kan inkludera kemiska ämnen, bakterier, parasiter, virus och andra partiklar som påverkar vattnets fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper.
Vattenrengöring
Drickande
Kroppsfettsmätning
En metod att mäta underhudsfett genom att med tummen och pekfingret nypa huden och lyfta upp ett hudveck. Tjockleken på det dubbla hudlagret mäts med skjutmått eller krumpassare, De fem vanligaste mätställen är överarmen, området nedanför skulderbladet, ovanför höftbenet, buken och låret. Mätningen görs för att bestämma relativ fetma, för att se förändringar som resultat av fysisk träning, och andelen kroppsfett vid önskad kroppsvikt.
Dielectric Spectroscopy
Dielectric spectroscopy is a medical diagnostic technique used to analyze the dielectric properties of biological tissues and fluids, specifically their ability to store an electric charge and respond to an applied electric field. This technique measures the complex permittivity, which includes both the real (dielectric constant) and imaginary (dielectric loss factor) components, as a function of frequency. Dielectric spectroscopy has potential applications in medical diagnostics, such as detecting cancerous tissues, monitoring lung functions, and evaluating skin conditions, by identifying changes in dielectric properties associated with various physiological and pathological processes.
Vattenbrist
Neutronaktiveringsanalys
Neutronaktiveringsanalyser (NAA) är en icke-destruktiv analytisk teknik som används för att bestämma koncentrationen av olika grundämnens isotoper i en provbit. Tekniken bygger på att bombardera provbiten med neutroner, vilket orsakar att några av atomkärnorna aktiveras och sönderfaller till isotoper med högre atomnummer och lägre halveringstider. Genom att mäta den gammastrålning som sänds ut från de aktiverade isotoperna kan koncentrationen av de ursprungliga grundämnena bestämmas. NAA används inom ett brett område, till exempel i geologi, arkeologi och materialanalys.
Vattenförorenande ämnen, kemiska
Urinämne
"Urinämne" refererar till det sammanfattade medicinska begreppet för alla de substanser som ingår och kan påträffas i urinen, inklusive vatten, salter, hormoner, proteiner, glukos, pigment, läkemedel och avfallsprodukter från kroppens cellulära metabolism.
Kroppsyta
Body dysmorphic disorder (BDD) är en mental sjukdom där personen blir besatt av perceived flaws or defects in their appearance, which are often minor or not observable to others. This can lead to significant distress and impairment in social, occupational, and other areas of functioning. It's important to note that BDD is different from the normal concerns that many people have about their appearance.
Vattenförorenande ämnen
Törst
"Törst" är ett subjektivt symptom som definieras som en stark och outtröttlig önskan eller behov att dricka, ofta orsakad av en ökad törstkänsla som kan bero på olika fysiologiska eller patologiska tillstånd, såsom uttorkning, diabetes, njurssjukdomar eller vissa läkemedel.
Extracellulär vätska
Fettvävnad
Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.
Metenamin
Natriumföreningar
Natriumföreningar, även kända som natriumsalt, är joniska föreningar som innehåller natrium (Na+) som en katjon och är vanligt förekommande i naturen. De flesta natriumföreningar är vattenlösliga och har hög elektrisk ledningsförmåga. Natriumklorid (NaCl), även känt som koksalt, är ett exempel på en vanlig natriumförening.
Plasmavolym
I en enkel medicinsk definition kan plasmavolymen definieras som mängden vätska i blodplasma som cirkulerar inom kroppens blodkärl. Plasmavolymen utgör ungefär 90% av blodvolymen och består huvudsakligen av vatten, men även olika elektrolyter, proteiner och andra substanser. Den kan variera beroende på olika faktorer som vätskebalans, svält, sjukdomar eller medicinering.
Steroider, medfödda ämnesomsättningsrubbningar
Aquaporin 2
Aquaporin-2 (AQP2) är ett protein som fungerar som vattenkanaler i cellmembranet hos celler i njurarnas samtningsrör (sammanflöden). AQP2-proteinet transporterar vattenmolekyler genom cellmembranet och reglerar därmed vattnets absorption från primärurinen till blodomloppet, vilket är en viktig mekanism för att kontrollera kroppens vattenbalans. AQP2-proteinets aktivitet styrs av hormonet antidiuretiskt hormon (ADH), som frisätts från hypofysen i hjärnan när kroppen behöver konservera vatten, till exempel vid dehydrering eller lägre blodtryck. När ADH binder till sina receptorer på cellerna i njurarnas samtningsrör aktiveras AQP2-proteinet och transporterar mer vatten från urinen till blodet, vilket resulterar i mindre urin
Antipyrin
Ett smärtstillande och febernedsättande medel som ges oralt eller som örondroppar. Antipyrin används ofta för att undersöka effekten av andra preparat på läkemedelsmetaboliserande enzym i levern.
Brom
Påsdialys
Kalium
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
Vattenförlust, omedveten
Modeller, biologiska
Fotonabsorptiometri
Näringsrubbningar
"Näringsrubbningar" refererar till störningar i kroppens näringsintag, absorption, metabolism eller elimination som kan leda till onormala fysiologiska funktioner och eventuellt sjukdom. Detta kan inkludera undernäring, övernutrition, malabsorption, toxicitet av näringsämnen och störningar i elektrolytbalansen.
Vattenrörelser
'Vattenrörelser' är ett medicinskt begrepp som refererar till spontana, rytmiska kontraktioner hos den glatta muskulaturen i urinblåsan, vilket leder till periodisk ut urin. Detta fenomen är vanligt förekommande under fostertiden och kan ibland fortsätta efter födseln, särskilt hos kvinnor. I vissa fall kan det vara ett tecken på en neurologisk störning eller en biverkning av vissa läkemedel.
Vattenavhärdning
Natrium
'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.
Chironomidae
Peritonealdialys, kontinuerlig ambulant
Peritoneal dialysis, continuous ambulatory, är en form av hem dialysbehandling där patienten själv genomför dialysen kontinuerligt under dagen och natten medan de är ambulerande, det vill säga rör sig fritt. Detta sker genom att en dialysvätska pumpas in i bukhålan via en permanent kateter, där avfallsprodukter diffunderar från blodet till dialysvätskan och sedan tas bort när vätskan pumpas ut igen. Patienten behöver inte befinna sig på en viss plats under behandlingen och kan fortsätta med sina vanliga aktiviteter under dagtid, vilket ger flexibilitet och ökad kvalitet på livet jämfört med traditionell dialysbehandling på sjukhus eller dialysklinik.
Ileostomi
Anläggande på kirurgisk väg av yttre öppning till ileum (tunntarmens nedre del) genom bukväggen för tömning av tarminnehåll. Denna ersättning av ändtarmsfunktionen genomförs oftast hos patienter med svår tarminflammation. De två vanligaste metoderna är reservoar (för kontinens) och tub (för inkontinens).
Njursvikt, kronisk
Impedanspletysmografi
Resultats reproducerbarhet
Njurdialys
Njurdialys är en medicinsk term som refererar till en nedsatt njurfunktion, där kroppen inte kan filtrera blodet effektivt och avfalla ämnen som urea, kreatinin och överskott av vatten. Detta orsakas ofta av skada på de glomerulära nefronerna i njurarna, som är ansvariga för filtreringen. Njurdialys kan leda till olika komplikationer såsom högt blodtryck, ödem och förhöjda nivåer av kalium i blodet. I vissa fall kan njurdialys behövas utföras med hjälp av medicinska metoder som hemodialys eller peritonealdialys för att stödja den nedsatta njurfunktionen.
Basaloämnesmsättning
Ett mått på värmeenergialstringen hos en organism vid lägsta nivån av cellulär kemisk aktivitet i passivt, vaket och fastande tillstånd. Energiomsättningen kan mätas direkt med en kalorimeter eller in direkt, antingen genom analys av organismens oxidationsprodukter eller genom analys av mängden förbrukat syre. Kallas också basal ämnesomsättning eller grundomsättning.
Näringsstatus
Blodvolym
Isotopmärkning
Energiomsättning
Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).
Normalvärden
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Regressionsanalys
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Drinking Water
"Drinking water" kan definieras som vatten som är tillräckligt ren och säker för direkt konsumtion av människor, utan att behöva behandlas eller filtreras först. Det bör vara fri från skadliga bakterier, virus, parasiter, kemiska föroreningar och andra substanser som kan vara skadliga för hälsan. Drinking water kan komma från olika källor, inklusive underjordiska aquifer, ytvattenreservoarer, sjöar, floder och vattentvättningsverk. I många länder är drinking water reglerat av specifika standarder och lagar för att säkerställa dess säkerhet och renhet.