Lösningsmedel
Ett lösningsmedel är en substans som används för att lösa upp, blanda eller fördela en annan substans, kallas då ofta lösningens ämne, till en homogen fas utan att denna själv upplöses i någon betydande omfattning. Lösningsmedlen är vanligtvis flytande, men de kan också vara fasta eller gasformiga. Exempel på lösningsmedel inkluderar vatten, etanol och aceton.
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Hexaner
Målarfärg
Toluen
Toluen, även känd som metylbensen, är ett aromatiskt kolväte som naturligt förekommer i petroleum och kolträsk. Det är en klar, färglös vätska med en distinkt söt doft som liknar bensin. Toluen används ofta som lösningsmedel inom industrin och kan också förekomma i små mängder i luften, vatten och mark efter utsläpp från industriella processer eller förbränning av fossila bränslen. Långvarig exponering för toluen kan orsaka skador på nervsystemet och andra hälsoproblem.
Modeller, molekylära
Aceton
En brandfarlig, färglös, flyktig vätska med behaglig eterisk doft. Den är ett allmänt använt lösningsmedel och används som sådant inom farmacin; vid koncentrationer över 80% används den som antiseptis kt medel. Aceton är ett av de ketonämnen som bildas vid ketoacidos, som i diabetes eller vid svält.
Träsprit
Trikloretaner
Trikloretaner är en grupp organiska föreningar som innehåller kol, väte och tre kloratomer. De är klorderivat av etan (C2H6), där tre av väteatomerna har ersatts av kloratomer, vilket ger uppkomsten av C2H3Cl3. Trikloretaner används inom olika industriella tillämpningar, men är också kända för sin skada på stratospärrens ozonlagret.
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Termodynamik
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Metylenklorid
Organiska kemikalier
Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.
Kloroform
Lösningar
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
Modeller, kemiska
Vätebindning
Yrkesmässig exponering
Dimetylsulfoxid
En starkt polär organisk vätska med utbredd användning som lösningsmedel. Tack vare sin förmåga att tränga igenom biologiska membran används den som transportör för lokal tillförsel av läkemedel. Den används även som vävnadsskyddsmedel vid fryskonservering. Dimetylsulfoxid har en rad farmakologiska verkningar, bl a mot smärta och inflammation.
Xylener
Xylene är ett organisk compound som består av tre isomerer: *o*-xylen, *m*-xylen och *p*-xylen. Det är en klar, flytande vätska med en karakteristisk lukts sensation som påminner om bensin. Xylen används primärt som lösningsmedel inom industrin och förekommer naturligt i kol- och petroleumprodukter.
Tetrakloretylen
Magnetisk resonansspektroskopi
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Trikloretylen
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Jonvätskor
In the medical context, body fluids or "jonvätskor" refer to the various liquids present within the human body, including blood, urine, saliva, sweat, and cerebrospinal fluid, which contain ions (electrolytes) that play a crucial role in maintaining homeostasis, regulating physiological processes, and supporting overall health.
Kristallisering
Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.
Löslighet
Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.
Molekylstruktur
Oktaner
I medicinen refererer 'oktaner' til et mål for modstanden overfor forrådnelsesreaktioner, som kan føre til ustabilitet og skader i celler. Det er specielt anvendt i forbindelse med brændstof i benzin, hvor et højere oktantal betyder mindre tendens til at forrådnelsesreaktioner (knokling) opstår under kompression og antænding. Jo højere oktantal, des bedre motorperformance og -beskyttelse. I en medicinsk kontekst er begrebet 'oktaner' dog mindre relevans.
Etylenglykoler
Alkoholer
Alkylföreningar med en hydroxylgrupp. De klassificeras efter kolatomens förhållande: primära alkoholer (R-CH2OH), sekundära (R2-CHOH), tertiära (R3-COH).
Motströmsfördelning
Avdunstning
I medicinsk kontext, betyder "avdunstning" ofta nedsänkning av svettningar eller uttorkning av huden som orsakas av sjukdom, läkemedel eller andra faktorer. Det kan också referera till processen där kroppen förlorar vatten genom andning och andras vätskor.
Proteinstruktur, sekundär
2-propanol
En isomer av 1-propanol. Det är en färglös vätska med desinficerande egenskaper. Används vid framställning av aceton och dess derivat och som lösningsmedel. Används lokalt som antiseptiskt medel.
1-propanol
Tungt väte
Molecular Dynamics Simulation
"Molecular Dynamics Simulation" är en beräkningsmetod inom molekylär modellering där man studerar system av atomar partiklar och deras rörelser över tiden. Metoden bygger på att lösa Newtons rörelselagar för varje partikel i simulerade volymer, vilket möjliggör en detaljerad analys av systemets dynamiska egenskaper, inklusive struktur, konformation och termodynamisk beteende. Detta används ofta för att undersöka biokemiska processer på molekylär nivå, till exempel proteiners flexibilitet, ligandbindning och kemiska reaktioner.
Datorsimulering
Katalys
Ultraviolettspektrofotometri
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Tungt vatten
En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.
Högtrycksvätskekromatografi
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Röntgendiffraktion
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
Electrostatics
I medicinen er electrostatiske kraftfelter relateret til anvendelsen af elektrisk laderede partikler eller fænomener i diagnostiske eller terapeutiske procedurer. Elektrostatiske kraftfelter opstår, når der er forskelle i elektrisk ladning mellem to objekter eller materialer, hvilket resulterer i en tiltræknings- eller afstødningskraft imellem dem.
Kemi, fysikalisk
Hydrophobic and Hydrophilic Interactions
Yrkessjukdomar
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Bindningsplatser
Tryckning
Cirkulär dikroism
Proteinveckning
Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.
Bensen
Clostridium acetobutylicum
Alkaner
En allmän benämning på en grupp alifatiska kolväten (Cn-H2n+2). De betecknas med ändelsen -an.
Fenomen inom fysikalisk kemi
I en mening kan fenomen inom fysikalisk kemi definieras som de observerbara och beskrivbara händelser eller processer som sker på atom- och molekylnivå, baserat på principer och lagar inom fysiken. Exempel på sådana fenomen kan vara lösningars bildande, kemiska reaktioners energidynamik, elektrisk ledning i vätskor och fasta material, samt struktur och egenskaper hos konjugerade system.
Kolväten, klorerade
Bensenderivat
"Ett bensenderivat är ett organisk ämne som har syntetiserats från bensen, en aromatisk hydrokarbonkärna bestående av sex kolatomer arrangerade i en plan ringstruktur. Bensenderivat inkluderar en mängd olika substanser med varierande egenskaper och användningsområden, från läkemedel till petrokemiska produkter."
Viskositet
"Viskositet är ett mått på en fluids inre friktion eller motstånd mot deformation, som uttrycks i poise (P) eller siemens (S). Ju högre viskositet, desto tjockare och långsammare flyter vätskan."
Proteindenaturation
Protein denaturering refererar till processen där ett protein förlorar sin naturliga, biologiskt funktionella konformation och tredimensionell struktur som resulterar från att den korrekta sekvensordningen av aminosyror i polypeptidkedjan störs. Detta kan orsakas av faktorer såsom förändringar i pH, temperatur, koncentrationen av salt eller organiska lösningsmedel, mekanisk påverkan eller exponering för kemiska substanser som t.ex. detergenter eller lösningsmedel. När ett protein denatureras kan det bli mer benäget att aggregera och bilda insolubila klumpar, vilket kan leda till förlust av dess funktionella kapacitet. Det är värt att notera att proteiner ofta kan delvis eller fullständigt återfå sin ursprungliga konformation och funktion om de exponeras för normala villkor igen, men i vissa fall kan denaturering vara permanent och leda till
Gaskromatografi
Polymerer
I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.
Molekylsekvensdata
Kemi, farmaceutisk
Aminosyrasekvens
Biofysik
Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.
Biofysiska fenomen
"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom eller mellan levande organismer och deras omgivning. Detta kan inkludera interaktioner på cellulär nivå, såsom proteinkemiska reaktioner och genuttryck, samt större skalor som energiöverföring, elektrisk signalering och mekanisk deformation i vävnader och organ. Biofysikaliska fenomen kan också omfatta studiet av hur fysiska stimuli påverkar levande system, till exempel ljusabsorption, termoreglering och magnetoreception.
1-butanol
1-Butanol, även känt som butan-1-ol, är ett primärt alkohol som består av en enkel kolkedja med fyra kolatomer och en hydroxylgrupp (-OH) bundet till det första kolatomet. Det har en molekylformel av C4H9OH. 1-Butanol är en färglös, flytande substans som används som lösningsmedel och råvara inom kemiindustrin.
Kemi, organisk
Organisk kemi handlar om studiet av kol-baserade föreningar, som ofta innehåller väte, syre, kväve, svavel, och halogener, och kan ha varierande komplexitet i deras struktur och funktion. Många organiska föreningar är biologiskt betydelsefulla, såsom kolhydrater, proteiner, lipider och nukleinsyror.
Protoner
I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.
Kolväten, aromatiska
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Grön kemi
"Grön kemi," eller "grönhet" inom kemin, refererar till principer och praktiker som syftar till att minska den negativa miljöpåverkan som orsakas av kemiska processer och produkter. Detta kan uppnås genom att designa produkter och processer som är säkrare, mer energieffektiva, hållbara och mindre skadliga för människor och miljön under hela livscykeln. Exempel på aspekter inom grön kemi kan vara att använda miljövänliga lösningsmedel, minimera avfall, öka resurseffektiviteten och minska energianvändningen. Sammanfattningsvis kan "grön kemi" definieras som en hållbar och ansvarsfull metod för att skapa, tillverka och använda kemiska produkter och processer.
Etanol
En färglös, klar och flyktig vätska (alkohol) med allmän kemisk formel C2H5OH. Den tas snabbt upp i tarmkanalen och sprids i hela kroppen. Etanol har bakteriedödande verkan och används som lokalt desinfektionsmedel. Den har utbredd användning som lösningsmedel och konserveringsmedel i t ex farmaceutiska preparat, och den utgör den viktigaste beståndsdelen i alkoholdrycker.
Styrener
I en enkel medicinsk definition, är "styrener" en grupp av läkemedel som har en aktiv substans som kallas "styror." Styrener används främst för att behandla psykiatriska sjukdomar såsom schizofreni och bipolär sjukdom, då de hjälper till att minska symtomen på dessa tillstånd som hallucinationer, förvirring och aggressivitet. Styrener fungerar genom att blockera vissa signalsubstanser i hjärnan, såsom dopamin och serotonin, och på det sättet korrigera den onormala aktiviteten i hjärnan som orsakar psykotiska symtom.