Laktosbelastningstest
Ett läktosbelastningstest (lactose tolerance test) är ett medicinskt undersökningsförfarande där patienten ges en standardiserad mängd läktos (den naturligt förekommande sockerarten i mjölk och derivat) för att undersöka patientens förmåga att t tolerera och metabolisera läktosen. Testet mäter hur mycket acetonsyra och/eller väteioner (protoner) som produceras och absorberas i tarmen efter intagandet av läktos, för att sedan bedöma om patienten har en läktosemalabsorption (laktosintolerans).
Laktosintolerans
Ett tillstånd som beror på avsaknad av eller brist på enzymet laktas i tarmarnas slemhinneceller, och oförmåga att bryta ned mjölksocker (laktos) för absorption. Bakteriell jäsning av oabsorberat laktos leder till symtom som kan variera från nedsatt matsmältning (dyspepsi) till allvarlig diarré. Laktosintolerans kan vara medfödd eller förvärvad.
Laktos
En disackarid av glukos och galaktos i mjölk från människor och kor.
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Mjölk
Glukosbelastningsprov
Laktas
Ett enzym som katalyserar hydrolys av laktos till D-galaktos och D-glukos. Defekter i enzymet leder till laktosintolerans. EC 3.2.1.108.