Blodflöde genom levern.
Sjukliga förändringar i levern.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.
Blodcirkulation (eller blodomlopp) refererar till den process där det syre- och näringsrika blodet transporteras från hjärtat, genom artärerna till kroppens vävnader, för att sedan via venerna ledas tillbaka till hjärtat och lungorna för att åter fyllas på med syre. Detta upprepas kontinuerligt för att försörja alla delar av kroppen med de närings- och syremolekyler som behövs för cellandningen och andra livsviktiga processer.
Slutna blåsor av fragmenterat endoplasmatiskt nätverk som bildas när leverceller eller -vävnad säras genom homogenisering. De kan vara släta eller ojämna.
Leverregeneration är den förmågan hos levern att regenerera och återställa sin funktion och storlek efter skada eller delvis borttagande. Denna process involverar att kvarvarande hepatocyter, leverceller, prolifererar och differensieras för att ersätta skadade eller avlägsnade celler. Det är en unik egenskap hos levern som möjliggör att den kan återställa sig till nästan sin ursprungliga storlek och funktion, även efter en betydande del av den har tas bort.
Gul missfärgning av levern pga fettnedbrytning av leverparenkymceller.
Avledande av blod genom en krets utanför kroppen, men sammankopplad med kroppscirkulationen.
En leverfunktionstest (LFT) är en grupp av laboratoriemedicinska tester som används för att utvärdera skador eller sjukdomar i levern, genom att mäta olika enzymer, proteiner och andra substanser i blodet som produceras eller metaboliseras av levern. Dessa tester inkluderar ofta mätningar av alaninaminotransferas (ALT), aspartataminotransferas (AST), alkalisk fosfatas (ALP), gamma-glutamyltransferas (GGT), total bilirubin och albumin.
Mitokondrier i leverceller. Dessa har, som hos alla mitokondrier, ett yttre och ett inre membran som tillsammans bildar två separata mitokondriefack: ett inre, substansfyllt utrymme och ett smalt utrymme mellan membranen. I levermitokondrien finns uppskattningsvis 67% av mitokondrieproteinerna i den inre matrisen.
Blodets cirkulation genom lungorna.
Drug-Induced Liver Injury (DILI) refers to liver damage or dysfunction that is caused by the use of medication. This condition can vary in severity, and it can be caused by both prescription and over-the-counter medications, as well as herbal and dietary supplements. DILI can present with a range of symptoms, including jaundice, fatigue, nausea, vomiting, abdominal pain, and elevated liver enzymes. The exact mechanism by which medications cause liver injury is not always fully understood, but it is thought to involve a combination of genetic, environmental, and pharmacological factors. In some cases, DILI may resolve once the offending medication is discontinued, while in other cases, it may lead to permanent liver damage or even liver failure.
Extrakt av levervävnad som innehåller icke beskrivna, specifika faktorer med specifik verkan; t ex används en löslig, värmestabil fraktion av däggdjurslever för behandling av perniciös anemi.
Experimentellt framkallade tumörer i levern.
Upprätthållande av blodflödet till ett organ trots stopp i det viktigaste blodkärlet. Tillförseln sker genom mindre kärl.
En form av snabbt isättande leversvikt, även känd som fulminant leversvikt, orsakad av svår leverskada eller omfattande förlust av leverceller. Tillståndet kännetecknas av snabbt tilltagande funktionsstörning och gulsot. Akut leversvikt kan utvecklas till hjärnfunktionsstörning eller t o m leverkoma, beroende på etiologiska faktorer, som t ex leverischemi, läkemedelsförgiftning, tumörbildning eller virushepatit, så som hepatit B eller C efter blodtransfusion.
Varbildning i levern till följd av infektion genom bakterier, protozoer eller andra medel.
Leversjukdomar förknippade med alkoholmissbruk. Vanligtvis avses två eller fler samtidiga tillstånd, t ex fettlever, alkoholhepatit och alkoholcirros (skrumplever).
Tarm-leverkretsloppet, även kallat enterogent kretslopp, är ett cirkulerande system där näringsämnen och andra substanser absorberas från tarmen till levern via portvenens blodflöde, för vidare metabolism och distribution till kroppens olika vävnader. Livern fungerar som en central filtrerings- och modifieringsstation i systemet, där substanser kan omvandlas till något antingen användbart eller avfallsprodukter som sedan utsöndras via urinen eller gallan.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.
Blodflödet i hjärtats kranskärl.
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
Experimentellt framkallade kroniska skador på leverns parenkymceller i syfte att erhålla en modell av levercirros (skrumplever).
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Fibros i leverns hinnor till följd av överdriven, kronisk alkoholkonsumtion.
Blodcirkulationen genom blodkärlen som försörjer bukorganen.
Placentacirkulationen är den särskilda cirkulationssystemet som förser moderkakan (placenta) med blodflöde under graviditeten. Det består av två separata, men sammanlänkade, cirkulationssystem - det moderkaksartära systemet och det moderkaksvenösa systemet.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Apparat eller anordning som simulerar leverfunktioner. De består ofta av hybrider av biologiska och konstgjorda material.
Glykogen som lagras i levern.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-alanin och 2-oxoglutarat till pyruvat och L-glutamat. EC 2.6.1.2.
Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.
Mätning av det kortaste tidsintervallet från det att ett ämne injiceras i en ven tills dess det passerar en avlägsen punkt i tillräcklig koncentration för att ett mätresultat skall kunna erhållas. Oml oppstiden motsvarar ungefär den inverterade medelhastigheten av blodflödet mellan två punkter.
'End Stage Liver Disease' (ESLD) refererer til den seneste fase af skade eller skravling på leveren, hvor leverens funktioner er så alvorligt svækkede, at de ikke kan understøtte livet mere. Dette stadie opstår som regel efter en lang periode med kronisk lever sygdom og skade, der resulterer i omfattende fibrose og skrumpling (cirrose) af leveren.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
Specialiserade fagocytceller i det retikuloendoteliala systemet som finns på leversinusoidernas insida. De filtrerar ut bakterier och främmande proteiner ur blodet och tar hand om uttjänta röda blodkroppar.
Inflammation i levern och leversjukdom som innebär degenerativa eller nekrotiska förändringar av leverceller.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.
Tetraklormetan. Lösningsmedel för oljor, fett, lack, fernissa, vaxer och hartser, och utgångsmaterial vid framställning av organiska föreningar. Medlet är giftigt att inandas, förtära och i kontakt med huden, och kan ge dödlig förgiftning.
Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.
En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.
En stor grupp isoenzymer (hemproteiner) som utgör nyckelkomponenter i det flerfunktionsoxidassystem som dels ansvarar för biosyntesen av steroider, fettsyror och gallsyror, dels bioomvandlingen av många främmande föreningar till mutagena och cancerframkallande ämnen. De flesta däggdjur har ett flertal avlägset besläktade fenobarbitalinducerbara genunderfamiljer. De indelas efter sina sekvensöverensstämmelser snarare än efter sina funktioner i CYP-genfamiljer (>40% homologi) och underfamiljer (>59% homologi). CYP1-, CYP2- och CYP3-genfamiljerna står för större delen av läkemedelsmetabolismen. EC 1.13.-.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
"Portasystemet, även känt som portahypertensivt system eller portacaval system, är ett cirkulatoriskt system som inkluderar levern, vena cava inferior och de perifera venerna i bukhålan. Det består av portvenen, som transporterar blod från mag-tarmkanalen, mjölksäcken, pancreaset och milten till levern, där det processas innan det returneras till systemkretsloppet via vena cava inferior."
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.
En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Mått på den volym kroppsvätska som helt renas från läkemedelsmetaboliter under en viss tidsenhet. Elimineringen sker till följd av omsättningsprocesser i njurar, lever, saliv, svett, tarmar, hjärta, hjärna och andra kroppsdelar.
Vener som leder blod från levern.
Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Injicering i en ven i behandlingssyfte eller i experimentellt syfte.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Blodcirkulation i en kroppsdel hos en individ med blod från en annan individ.
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.
Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
"Assisterad circulation" är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av mekaniska hjälpmedel för att stödja eller ersätta hjärtans förmåga att pumpa blod genom kroppen. Detta kan uppnås med olika typer av tekniker och enheter, såsom intraaortal bälte, ventrikulära assistdeviser (VAD) eller hjärt-lungmaskiner. Syftet är att förbättra blodflödet och underlätta syresättningen av vävnader, vilket kan vara livräddande i vissa fall med allvarlig eller akut hjärtsvikt.
Den tid det tar för ett ämne (läkemedel, radioisotop eller annat) att förlora hälften av sin farmakologiska, fysiologiska eller radioaktiva verkan.
Ej döda givare av organ för transplantation till besläktade eller icke-besläktade mottagare.
Kemisk förändring av en exogen substans i ett biologiskt system. Förändringen kan innebära en inaktivering av ämnet eller produktion av en aktiv metabolit från en inaktiv ursprungsförening. Omvandling en kan vara icke-syntetisk (oxidation-reduktion, hydrolys) eller syntetisk (glukuronidbildning, sulfatkonjugation, acetylering, metylering). Metabolisk detoxikation och eliminering räknas också hit.
Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.