Livmoderhals
La livmoderhals, även kallad cervix uteri, är den nedre, smalare delen av livmodern som förbinder den med vaginala kanalen. Den har två funktioner: dels att leda spermier upp till äggstockarna under befruktning och dels att agera som en slags "sluss" under graviditeten för att hålla fostret kvar inne i livmodern. Livmoderhalsens öppning, cervixkanalen, är vid under ovulationen (ägglossningen) och vid menstruationen, medan den stängs till under resten av graviditetstiden för att skydda fostret.
Livmoder
Det ihåliga, tjockväggiga, muskulösa organet i kvinnans bäcken. Det består av fundus uteri (livmoderbotten), där äggimplantationen och fosterutvecklingen äger rum. Nedanför livmoderförträngningen vid änden av fundus finns livmoderhalsen, som mynnar ut i slidan. Utanför förträngningarna vid övre änden av fundus finns äggledarna.
Cervixinkompetens
Livmoderhalsdysplasi
Vaginaltumörer
Tumörer
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Vaginalcytologiskt prov
Skivepitelkarcinom
Incidens
Register
Adenokarcinom
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Livmoderöppning
Förändring av livmoderhalsen till ett mer avslappnat tillstånd, då den blir mjukare, mer elastisk och kortare under graviditetens slutfas. Detta under normal graviditet naturliga skeende kan i vissa f all av högriskgraviditet framkallas med hjälp av hormonbehandling.
Graviditet
Dräktighet
Dräktighet är ett medicinskt tillstånd hos en kvinna, där hon bär en befruktad äggcell som har utvecklats till en embryo och sedan en foster inne i livmodern. Detta inträffar vanligtvis efter att en sperma träffat och befruktat ägget under samlag, vilket resulterar i en ny individ med unika arvsanlag. Dräktighet varar i cirka 40 veckor och indelas i tre trimestrar, där kroppen genomgår omfattande fysiologiska förändringar för att möjliggöra fostrets tillväxt och utveckling.
Livmodermuskulatur
Livmoderhalssekret
Ett något alkaliskt sekret från livmoderhalskörtlarna. Konsistensen och mängden av sekret beror på fysiologiska hormonändringar under menstruationscykeln. Det innehåller glykoproteinet mucin, aminosyr or, socker, enzymer och elektrolyter; vattenhalten uppgår till 90 %. Sekretet hindrar bakterier och sperma att nå livmodern.
Embryo Implantation
Embryo implantation är ett tidigt stadium i graviditeten då den befruktade äggcellen, nu embryot, fastnar och växer fast i livmoderslinningens (endometriums) inre skikt. Detta inträffar vanligtvis 6-10 dagar efter att ägget befruktats och fästningsprocessen kräver en korrekt synchronisering av embryots utveckling och livmoderns förändringar under menstruationscykeln. Implantationen markerar början på en lyckad graviditet och kan leda till fostertillväxt och födsel.
Progesteron
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
Livmoderslemhinna
Den slemhinna som täcker livmoderhålans insida och reagerar på hormonverkan under menstruationscykeln och graviditet. Slemhinnan genomgår cykliska förändringar som är typiska för menstruation. Efter befruktning utgör den stöd åt det växande embryot.
Värkarbete
Könsorgan, kvinnliga
Slida
Estradiol
Ovariektomi
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimakt." Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer eller hormonella störningar, eller som en metod för att förhindra fortplantning. Efter operationen kommer patienten att uppleva menopaus och alla dess symtom, eftersom äggstockarna är den primära källan till kvinnliga könshormoner.
Decidua
Livmoderslemhinnan (endometriet) under graviditet.
Cervikal intraepitelial neoplasi
Elakartad tumörbildning i livmoderhalsens epitel, och begränsad till detta. Neoplasin utgör en serie av histologiska förändringar, från väldifferentierad CIN 1 (tidigare benämnd mild dysplasi) till sv år dysplasi/karcinom in situ, CIN 3. Tumören uppstår vid skvamo-pelarcellkontakten intill endocervikalkanalens tranformationszon. Den har ibland en tendens att utveckla ett invasivt epidermoidkarcinom , något som förstärks av samtidig papillomavirusinfektion.
Födande
Skengraviditet
En skengraviditet, även kallat falskt graviditetssyndrom eller pseudocyesis, är ett sjukligt tillstånd där en kvinna visuellt och fysiologiskt uppför sig som om hon vore gravid, trots att det inte finns någon embryonal aktivitet eller fostergrodd. Detta kan innebära symptom som mjölkbildning i brösten, magsvullnad och rörelser i buken, men inget foster.
Estrus
Relaxin
Relaxin är ett hormon som utsöndras främst under graviditet, och produceras av moderkakan (placentan) och äggstocken (ovarium). Hormonet har en relaxerande effekt på muskler och bindväv i kvinnans kropp, särskilt i området runt livmodern och bäckenet. Det hjälper till att förbereda kroppen inför förlossningen genom att slappna av ligamenten och lederna i bäckenet, vilket underlättar passage av fostret under förlossningen. Relaxin har också visat sig ha en viss inverkan på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet och benvävnötn, men rollen i dessa sammanhang är inte fullständigt utredd.
Papillomviridae
Papillomaviridae är en familj av små, dubbelsträngade DNA-virus som infekterar däggdjursceller och kan orsaka olika typer av godartade tillväxtsjukdomar, så kallade papillomer eller vårtor. Det finns över 200 kända humana papillomavirus (HPV) som kan variera i sin patogenicitet och orsaka en bred skala av sjukdomar, från ofarliga till cancerframkallande. HPV-infektioner är särskilt förknippade med anogenitala cancersjukdomar, såsom livmodercancer och analcancer, samt hals- och svalgcancer. Vissa typer av HPV kan också orsaka vanliga vårtor på huden eller slemhinnor.
Mullers gångar
Ett par kanaler nära de wolffska gångarna i ett växande embryo. I hanembryot tillbakabildas de i samband med uppkomsten av testikelspecifikt anti-Mullerhormon. Utan anti-Mullerhormon utvecklar sig Mullers gångar till det honliga fortplantningssystemet, med äggledare, livmoder, livmoderhals och slida.
Fallopian Tubes
Oxytocin
Oxytocin är ett hormon och signalsubstans som produceras i hypofysen, en liten körtel vid basen av hjärnan. Det är välkänt för sin roll i fosterleverans och amning, då det stimulerar kontraktioner av livmodern under förlossningen och utsöndring av bröstmjölk under amningen. Oxytocin kallas också "kärlekshormonet" på grund av dess inverkan på social bindning, empati och förtroende. Det frisätts även under sexuell aktivitet och bidrar till att stärka banden mellan partners.
Estrous Cycle
Papillomvirusinfektioner
En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av human papillomavirus (HPV), ett dubbelt strangat DNA-virus som smittar genom direkt kontakt, ofta genitalt, och kan leda till olika typer av hud- eller slemhinneslesionsbildningar som exempelvis vanliga vårtor, plantara vårtor, åländska vårtor och livmoderhalscancer beroende på vilken HPV-typ det är fråga om.
Spermietransport
Spermietransport kan definieras som den process där spermier transporteras från epididymis (en del av mannens reproduktiva system där spermier mognar) genom vas deferens, urinrör och uretra till att slutligen lämnas ut genom penis during sexual activity. Denna process är en nödvändig del av den naturliga befruktningen hos människan.
Brakyterapi
Encyklopedier, principer
Förlossningens öppningsskede
MedlinePlus
Hälsoinformation
Social Media
Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.